Härligt ostdrypande okynnesätande

Det är ett obestridligt faktum att jag är en kvällsmänniska och J en morgonmänniska. Långt efter att J somnat på sitt söta öra vid niotiden studsar jag runt i lägenheten och pysslar. Jag brukar röja upp i köket, läsa någon bok (gärna kokbok) eller blogg. Av alltför intensivt matbloggsläsande riskerar man att bli väldigt hungrig. Jag smyger upp i köket och lagar härligt starka, ostdrypande quesadilla med tomatsalsa, bara till mig. Det smakar dubbelt så gott, eftersom det är lite ”förbjudet”. Kanske inte det bästa för figuren, men definitivt för själen! Vilka godsaker får er att bege er till köket mitt i natten?

Fröken Dills nattamat – heta quesadillas med tomatsalsa

3 tomater, gärna plommontomater med mycket smak, hackade
1 vitlöksklyfta, pressad
En skvätt smakrik olivolja
1/2 rödlök, finhackad
Pressad citron
Spiskummin, salt och peppar
Färsk koriander, hackad

Tortillabröd
Smör
Chipotlapasta från Santa Maria
Någon mild lök, röd-, shalotten- eller purjolök, hackad
"Kött" - några skivor italiensk salami, lite knaperstekt bacon eller liknande
Lagrad hårdost, t ex cheddar

Salta tomathacket, lägg på skärbräda och låt rinna av lite. Lägg tillsammans med vitlök, olivolja och citron i mixer och kör till grov såskonsistens. Tillsätt rödlök (blir besk av att mixas) och smaka av med kryddor.

Bred smör på tortillabröd, bred på chipotle. Fördela lök och kött på brödet och täck med ostskivor. Täck med ytterligare tortillabröd. Stek i het panna några minuter på varje sida, så att bröden får färg och osten smälter. Klipp quesadillan i bitar och njut till den friska salsan!

Långkokt chili och ett ERKÄNNANDE

Jag måste erkänna att den braiga idéen med chilifest inte alls är min egen. Inför varje jul, sedan många år tillbaka bjuder T och K på glögg- och chilifest. Men i matvärlden gäller ju regeln – EN BRA IDÉ ÄR TILL FÖR ATT ANVÄNDAS! T och jag har till och med samma favoritrecept för chili - Jonas Borssens från boken "Eat the heat". Men vi har ju alla våra små specialiteter. Min är den mustiga buljongen som tar sin tid att koka, men verkligen är värd besväret. Jag gillar heller inte sönderkokt paprika så i min version läggs den ner i koket på slutet. Nedan ser ni Jonas recept med min knorr!!!

Chili enligt Jonas, fröken Dill och T (4-6 portioner)

1 kg köttben av oxe, gärna en del märgben

Kalvfond från flaska

600 g oxhögrev i putsade grytbitar

150 g bacon, strimlat

3 gula lökar, hackade

2 vitlöksklyftor, hackade

2 röda paprikor i bitar

2 flaskor mörk öl

2 msk finhackad färsk eller inlagd jalapeno

1 msk chipotlepasta

1 nypa mald kanel

1 tsk spiskummin

1 msk oregano

rapsolja

salt

Buljongen: Bryn oxbenen tills de får ordentligt med färg. Lägg i gryta och häll på kallt vatten så att det täcker. Koka upp och skumma. Häll i fond och låt småputtra under lock länge, länge, minst 8 timmar! Sila av buljongen och använd den i chilin.

Bryn grytbitar och bacon i olja. Tillsätt lök och vitlök och låt dessa fräsa med. Häll på buljong och öl. Koka upp och skumma av. Tillsätt resterande ingredienser utom paprika och oregano. Småskjud 2-2,5 timmar först under lock och på slutet utan så att vätskemängden reduceras. Fräs paprikan på sidan om och lägg den i grytan vid slutet av kokningen. Avsluta med oreganon. Servera chilin med varma tortillabröd, riven lagrad cheddar, hackad rödlök, gräddfil, guacamole, strimlad isbergssallad, tomatsalsa och skivade inlagda jalapenos.

Vi lagade även en vegetarisk chili efter Jonas Borssens recept. Den blev verkligen överraskande god. Recept kommer!

Sedan måste jag tacka mina husdjur, de tre illerkillarna, för fredagens storartade insats. Ni var så snälla och underbara. Det ar inte kul att bli instängd i bur när det är fest, men det fixade ni fint. Och alla gäster som ville prova att gosa med en iller fick sitt lystmäte tillgodosett. Tack mina favoritpälsar!!!

Och vinnaren är....

Vinnaren i kokbokstävlingen är...
TA TA TA TAM
Mian! (Maila postadress till frk_dillsnabelahotmail.com så skickar jag böckerna.)

Tack alla för kommentarer. Det är toppenkul att höra vad ni gillar!

Å vilket party

Gårdagens chilifest blev mycket lyckad. Ett tjugotal kompisar fick plats framför brasan i min lägenhet. Vi mumsade på chili med alla tillbehör (mer om den i ett kommande inlägg), smart nog på papptallrikar. Sedan fick alla varsitt glas med chokladmousse.

Någon gång efter midnatt åt vi och kvarvarande gäster Jansssons frestelse med öl och nubbe.

Fröken Dills chokladmousse (10 port)

200 g choklad, t ex Lindt 70%

2 ägg

2 msk muscavadosocker

4 dl vispgrädde

3 msk apelsinlikör (kan bytas ut mot mörk rom, kaffelikör eller konjak)

Smält chokladen i vattenbad. Vispa grädden, inte alltför hårt. Dela på äggulor och äggvitor. Vispa gulorna med sockret. Vispa vitorna till ett hårt skum (ren visp, men det vet ni såklart). Ta hjälp när äggulsvispet långsamt rörs ner i chokladen följt av den vispade grädden, klickvis från början. Detta moment är lite kinkigt. Skuren chokladmousse är inte gott! Rör ner likören och vänd ner äggvitorna. Fördela i portionsglas. Dekorera och servera!

Frestad av Jansson

Ett riktigt party avslutas med vickning. Igår lagade J Janssons frestelse i en stor form för fredagsfesten och i en mindre för vår torsdagsmiddag. Den goda gratängen är verkligen en favorit. Konsitgt nog tyckte jag inte alls om den som barn. Jag minns med skräck hur jag och min pappa blev bjudna på Janssons hos en släkting. Jag tyckte att det luktade vedervärdigt. Tur att smaken ändras!

Vem den där Jansson var verkar lite oklart. Det kan ha varit operasångaren Pelle Janzon som levde i Stockholm på 1800-talet och gärna bjöd på en sexa med öl, snaps och Janssons frestelse. Men rättens namn dök inte upp förrän 40 år efter Pelle Janzons död.

En annan teori handlar om parissvensken Hans Ostelius som någon gång på 1930-talet sägs ha skapat namnet "La tentation de fils de Jean", alltså Janssons Frestelse.

Namnet sägs också komma från en kvinna vid namn Elvira Stigmark. Vid årsskiftet 1928-29 såg hon filmen "Janssons frestelse" med Edvin Adolphson, vilken inspirerade henne till namnet på gratängen med ansjovis.

Jag vet inte exakt hur J lagade sin Janssons, men ungefär så här:

Janssons Frestelse

8-10 råa potatisar

2 gula lökar

20 anjovisfiléer (2 burkar)

2 dl grädde

1 dl mjölk

salt och peppar

Sätt ugnen på 200 grader. Skala potatis och lök. Skär löken i tunna skivor och riv potatisen grovt. Varva potatis, anjovis och lök i en ugnsform och avsluta med potatis. Häll över mjölk, grädde och spad från ansjovisen. (En del har ströbröd och smörklickar på toppen av Janssons, men det hadde inte J.) Grädda i mitten av ugnen ca 30-40 min.

Bilden har jag lånat från abbas.

En smulig paj

En av de första rätterna man fick lära sig laga på hemkunskapen var smulpaj. Trots att det egentligen är jätteenkelt har jag sett vuxna människor misslyckas med den goda pajen. Knepet är att få till smulet. Man måste nypa ihop/blanda degingredienserna lite lagom mycket och inte för länge. En smulpajdeg är användbar. Vandlgast är kanske att den läggs på sockrade, kanelade äpplen, men exempelvis hallon, körsbär eller päron blir också mycket goda pajer.

Smulpaj

5 äpplen

1/2 tsk kanel

2 msk socker

1,5 dl vetemjöl

1,5 dl havregryn

100 g smör

1 msk socker

1/2 dl skalade, rostade hasselnötter

Sätt ugnen på 200 grader. Smörj en form. Skala och klyfta äpplen och lägg klyftorna i formen. Strö över kanel och 2 msk socker. Nyp ihop mjöl, havregryn, smör och socker till en smulig deg. Lägg smulet på äppelklyftorna. Hacka nötterna grovt och lägg på toppen. Grädda ca 25 minuter.

Servera med vaniljsås eller vaniljglass.

Systersönernas kokbok

Mitt kokboksprojekt till systersönerna går framåt, om än lite långsamt. En tanke är att börja från början, med potatis. Eller är det helt fel i dessa GI-tider?

En väldigt enkel tilagning av potatis är att baka den. Godast blir det om man väljer en mosig sort och bakar den i ugnen. Det är onödigt att köpa särskilda, dyra bakpotatisar om det finns andra stora potatisar av mosig sort i butiken. Potatisen pickas med gaffel runt om och tillagas 45-60 minuter i 225 graders ugn. Resultatet kan ju njutas precis som det är med bara smör, salt, peppar och kanske lite rosmarin.

Om man vill finns det ju otaliga röror och annat som är gott i bakpotatis. Jag gillar skaldjursröra, löjrom och gräddfil eller kycklingröra med mycket curry i. Vad gillar ni? Och har ni några tips om bra bakpotatistillbehör till min laktosintoleranta systerson, I?

Felix vs fröken Dill

Jag äter väldigt sällan färdigmat. Det blir lätt så när matlagning är ett av ens största intressen. Däremot händer det att jag ser färdigmat som låter god, eller i vilket fall som en god idé. Häromdagen gick jag förbi nya reklamskyltar som visade Felix Medslhavspajer. Apensinmarinerad kyckling med grillade grönsaker och paprikacrème lät verkligen smarrigt! Och pajen på bilden såg riktigt lockande ut.

För att testa köpte jag en Felixpaj och bakade en egen med samma idé, baserad på rester av en grillad kyckling.

Resultat

Utseende
Utseendet på Felixpajen var bra. Snyggt, jämnt runt pajskal som fick fin färg i ugnen. Bra färg på själva pajinnehållet. Grönsakerna som stack upp såg fina ut. Crèmen däremot såg inte god ut efter en dryg halvtimme i ugnen.
Min hemlagade paj var lite ojämn, väl ljus i färgen, fina grönsaker som stack upp och paprikacrèmen såg härligt saftig ut.

Smak
Felixpajens skal var alldeles för hårt och smakade i stort sett ingenting. Pajinnehållet smakade likadant helt igenom. Första tuggarna var rätt goda, men man fick snabbt nog. Paprikacremen var inte god, grynig konsistens och alltför vinägrig smak. Nej usch, halva Felixpajen gick i soporna.

Mitt pajskal var ljuvligt frasigt och smakade gott av smör. Äggstanningen var saftig, man kände de individuella smakerna på grönsakerna och när man fick en apelsinmarinerad kycklingbit i munnen smakade den toppen. Den härliga kalla paprikacremen var jättegod till. Det enda som ev kunde gjorts annorlunda var lite mer kryddning av själva äggstanningen (kanske lite tomatpuré?) och lite mer ost.

En kille som verkligen gått in för att testa färdigmat mot hemlagat är Peter. Kul idé! Fast Peter verkar vara mer inriktad på pris och hur lång tid maten tar att laga. Jag är nog mer intresserad av smaken. Livet är för kort för att inte äta gott!

Paj med apelsinmarinerad kyckling och grillade grönsaker serverad med paprikacrème (2 små pajer).

50 g smör
1 1/4 del vetemjöl
1/2 msk kallt vatten
Ca 3/4 dl kött från grillad kyckling
Rivet skal och saft från 1/2 apelsin
Salt
Chliflakes
1/2 röd paprika
1/2 gul paprika
1/2 liten squash
10 cm purjolök
2 ägg
2 dl mjölk
1 röd paprika

1/2 dl färskost

Pressad citron
1/2 pressad vitlöksklyfta
1/2 dl riven lagrad ost

Dela kycklingköttet i bitar, marinera med apelsinskal, saft, salt, peppar och chiliflakes.

Nyp ihop smör, vetemjöl och vatten till en pajdeg. Svep plast runt och vila ca 30 min i kylskåp.

En röd paprika läggs under ugnens grillelement på högsta värme. Vänd runt så att hela skalet blir svart och blåsigt. Svep in i alufolie och skala när paprikan svalnat. Mixa paprikaköttet med färskost, pressad citron, vitlök, salt och peppar.

Röd och gul paprika, squash och purjo skärs i bitar lagom för pajen och grillas i en grillpanna. Passa noga och vänd ofta så att bitarna inte blir brända.

Rör mjölk och ägg till en smet som kryddas med salt och peppar. Riv ost.

Pajdegen kavlas tunt (gärna mellan ark av plastfolie) och två små pajbottnar kläs med degen. Sätt in i frysen 10 minuter. Förgrädda 10 minuter i 200 graders ugn.

I pajbottnarna läggs kyckling och grillade grönsaker. Äggstanning hälles över och ost strös på. Grädda tills pajerna stannat, ca 30 min. Servera med paprikacrèmen och sallad.

Chiliskörd och partyplaner

Nu har chiliplantorna gjort sitt för i år. Jag har skördat de sista frukterna. De stora längst bak är paprikor, Lipstick och sedan följer medsols Jalapeno, Stromboli, Etna, Arbol och Serrano. Vi gjorde en tomatsalsa på en Serranochili och den blev verkligen riktigt het. Delar av chiliskörden ska utnyttjas på fredag!

För att lysa upp tillvaron i mörka november har vi bjudit hem ett gäng kompisar. Fredagsmys framför brasan och enklare mat och dryck är tanken. Eftersom det är en arbetsdag och lätt kan bli upp emot tjugo gäster, måste maten anpassas. Lite trångt kan det nog bli i min lilla vindstvåa, men det får gå. På min allra första inflyttningsfest, då i en etta på 36 kvadratmeter, var vi över femtio personer! (i och för sig inte alla samtidigt). Kul, men vansinnigt trångt!

På fredag tänkte vi bjuda på långkokt het chili i stora grytor med tillbehör. Drycker kommer att vara margaritas, lådvin, öl, alkoholfritt alternativ och sedan blir det chokladmousse till efterätt. Chilin kan göras i förväg och blir bara godare av att stå till sig och värmas. Chokladmousse i portionsglas borde kunna klara sig i kylen under ett dygn.

Chilin gör jag efter recept i ”Eat the heat” av Jonas Borssén och det ska även bli en vegetarisk variant med olika slags bönor. Tillbehör är tortillas, hackad rödlök, inlagda jalapenos, riven lagrad cheddarost, gräddfil, sallad, gucamole och tomatsalsa. Chokladmoussen gör jag på mitt favoritsätt, med mycket apelsinlikör i.

Vinn fina kokböcker!!!

Egentligen är jag emot tävlingar, men nu är jag SÅ VÄLDIGT NYFIKEN på vilka ni läsare är! Jag vet ju att många läser bloggen, men bara några få kommenterar. Kan man locka er alla med en vinst bestående av tre riktigt bra kokböcker? Jag har konstruerat ett litet test. Nedan ser ni ett antal påhittade mattidningsrubriker. Vilka fastnar ni för, vilka är ni mindre intresserade av och varför? Bland er som kommenterar innan 27 november lottar jag ut kokbokspaketet.

1. Buskul barnkalas
2. Husmanskost som mormor lagade den
3. Baka bröd med vildjäst och surdeg
4. Kaffekalas med sju sorters kakor
5. Skördefest i trädgårdstäppan
6. Med inspiration från fjärran kök

7. Laga thailändskt med Suthip Austad
8. Ät som i Marrakech – det marockanska köket när det är som bäst
9. Samba, caiperinas och massor med mat från Brasilien
10. Tex-mex, bortom halvfabrikaten
11. Chokladomania
12. Middag på fem minuter
13. Vardagsgourmet för tunn plånbok
14. Kolgrillat med nya marinader
15. Smarta snacks att göra själv
16. Tapasrecept från Barcelonas bakgator
17. Jul med traditioner
18. Vegitariska favoriter med quorn och soyakorv
19. Laga fisk med Sveriges bästa fiskkockar
20. Glass i stora lass, med och utan glassmaskin
21. Vuxna dryckesalternativ utan alkohol
22. Test av frysta lunchlådor
23. Sweet heaven - favoritdesserter
24. Svenska folkets bästa röror
25. Viva Italia, laga italienskt med svenska råvaror
26. Havets frukter, tillredning och tillbehör
27. Ostar 3 franska, 3 svenska favoriter och drycker som hör till
28. Lev sunt laga efter bästa GI-recepten
29. Tårtkalas i trädgården

30. Billigare och bättre med veckomatsedel

UPPDATERAT 2009-11-28:

Tack, alla deltagare i tävlingen. Vad kul att höra vad ni gillar!

Efter lottdragning blev vinnaren, ta ta ta tam (fanfar):

MIAN

Stort grattis! Maila din adress till frk_dillsnabelahotmail.com så kommer böckerna på posten.

Färskpressat

Jag blir alltid så frestad när jag går förbi ställen som säljer färskpressade juicer. Färskpressade på riktigt, inte ”färskpressade” som de juicer som säljs i butikerna. De kan vara flera månader gamla! Men juiceställenas 35 kronor för ett litet glas juice är mycket pengar…

En bra investering däremot är den elektriska juicepress som jag köpte för 40 kronor på loppis i somras. Nu när det börjar komma goda apelsiner njuter vi av färskpressat hemma istället. Finns det något godare frukostkomplement än ett härligt glas urgod apelsinjuice med klirrande isbitar?

Frukost med husdjur

Imorse kom J och en illern Gizmo med frukostbricka till mig. ”Jag fick lite hjälp med att göra frukosten”, sa J. Te och knäckebrödskiva hade kompletterats med torrfoder och gurka.

Snällt att du tänkte på mig Gizmo, men torrfodret får du knapra själv!
Hälsar matte

Mera strömming!!!

Igår, när J var ute och slarvade på stan, passade jag på att laga strömming. Strömming är en sån där fisk som skolmatsalen sånär lyckats få en att hata hela livet. Jag minns med skräck den äckliga stanken som uppfyllde till och med trapphallen där vi köade till matsalen de dagar när det serverades strömming . Det var först som vuxen, för några år sedan som jag åter testade att äta strömming och sedan dess är jag helt frälst!

Strömming är smart mat. På kvällen steker man strömmingsflundror som äts med ett gott potatismos (lingon för den som vill – inte jag…). Nästa dag får man lyxlunch med kalla stömmingsflundror på hårdbröd med lök, dill, kanske lite gräddfil och citron. Man får heller inte glömma att steka extra panerade firrar för inläggning att njuta av i dagar framöver!

Jag brukar oftast köpa hela strömmingar och rensa själv. Tycker att det är lättare att se att fisken är pinfärsk och att de håller sig frächare så, men ibland finns inte hela fiskar och då får det bli färdiga filéer.

Fröken Dills strömmingsflundror

Jag hade ett recept som föreslog att man antingen skulle göra citronsmör ELLER dillsmör ELLER persiljesmör. Varför välja när man kan få extra allt?

Filéer av färsk strömming
Smör
Skal och saft av citron
Hackad dill
Hackad persilja
Lite smulad dragon
Salt och peppar
Finfin- hackad shalottenlök
Rågmjöl

Mosa samman smör, citron, dill, persilja, salt och peppar. Lägg samman strömmingsfiéerna två och två med köttsidorna inåt och en rejäl klick kryddsmör mellan. Vänd i rågmjöl som kryddats med salt och peppar. Stek dem gyllenbruna i smör.

Systersonen I:s thailändska curry

I förrgår passade vi mina systersöner. Jag har tidigare skrivit om att det är svårt att hitta mat som killarna gillar, men det finns verkligen undantag. Lillebror I, som är 8, är helt galen i rejält starka rätter som t ex thailändsk curry.

Precis när maten skulle lagas dök I:s favoritkompis, granntjejen A, upp. Systersonen blev så glad som att han sprang runt som en tokig och hurrade! Inte riktigt läge att laga mat med moster just då... Jag testade ändå att laga thaicurry på ett så enkelt sätt att killarna borde kunna klara av det. Receptet är fortfarande skrivet för en vuxen. (Jag måste bearbeta texten så att den både blir enklare och mer instruktivt för att kunna förstås av barn.)

I:s thailändska curry (4 portioner)

3 dl jasminris

2 kycklingfiléer

1 liten squash

1 gul lök

1 burk kokosmjölk

1 tärning hönsbuljong

1 msk röd thaländsk curry ( jag hade köpt en riktig, stark sort på en asiatisk affär)

1/2 lime

1 tsk fisksås

Salt och peppar

(Färsk koriander)

Mät upp riset i en tjockbottnad kastrull. Häll på dubbelt så mycket vatten som ris. Läs på förpackningen hur länge riset ska koka. Sätt lock på kastrullen och sätt den på högsta värme på plattan. Passa noga! Låt koka upp och sänk temperaturen till ettan. Ställ tiduret.

Skala löken och hacka den grovt. Tvätta squashen, skär först i skivor och sedan i kuber. Skär kycklingfiléerna i skivor som sedan delas i bitar, lite större än sockerbitar.

Öppna burken med kokosmjölk och häll i en kastrull. Lägg i buljongtärning och currypasta. Koka upp och rör om. Lägg i lök och squashbitar. Koka upp, sänk värmen något (till trean) och koka 5 minuter. Rör om då och då. Lägg i kycklingköttet och koka tills bitarna är helt färdiga. Det tar ca 5 minuter. Enklast är att kolla genom att plocka upp en bit, skära och kolla att den inte är rosa i mitten. Dela limen och pressa i saften från den ena halvan. Häll i fisksåsen och servera genast med riset. Den som vill kan få klippt koriander över sin portion.

Tråkigt nog är thailändsk curry inte världens nyttigaste och det är svårt att hitta ett tillbehör som matchar lika bra som det näringsfattiga jasminriset. Å andra sidan har mina systersöner föräldrar som ser till att de får i sig alla nyttigheter de behöver!

Glöggprovning

Om gårdagens glöggprovning läser ni bäst hos Kinna!

För min egen del torde det härmed vara bevisat att Blossas starkvinsglögg spetsad med rom ÄR den godaste. Smålandsglöggen var inte heller så dum, men den jag var mest intresserad av, Miss Meisters hemmabrygda Dunderglögg från 2007 hade blivit för gammal och smakade inte gott. När den inte är för gammal, mellan 6 veckor till ca ett år efter bryggstart är den å andra sidan väldigt god berättade miss Meister och hon lät så övertygande att jag är beredd att prova. Inte i badkaret dock… Jag vill bada i karet. Får hitta annan plats för brygghinkarna till nästa år.

Efter en mycket trevlig glöggkväll tog det ca 25 minuter att promenera hem till J som snusade på sitt söta öra. Tack Husmodern för ett jättebra initiativ! Som alltid, kul att träffa andra matbloggare!

Att unna sig...

Vissa mornar när jag missar spårvagnen på väg till jobbet brukar jag unna mig att köpa en leverpastejmacka på Lundbergs konditori. Eftersom jag bara petat i mig en halv knäckebrödskiva utan pålägg och en kopp te vid sextiden är jag rätt hungrig vid åtta. Jag sitter i godan ro på spårvagnen och verkligen njuter av min macka. Idag var det till och med en tjej som först tittade väldigt mycket på min smörgås och sedan inte kunde låta bli att säga "DET ser ut som en god macka!".

Lundbergs leverpastejmackor är i och för sig goda - skivbar pastej och grönsaker på en tjock skiva nybakat formbröd. Men mat man köper på stan smakar på något konstigt sätt sååå mycket godare än samma sak hemma. Tänk bara en vanlig varmkorv. Jag skulle aldrig drömma om att köpa den typen av korv hem, men på stan smakar den toppen. Konstigt fenomen, eller hur?

Röding till fest... och som rest!

Jag har varit väldigt nöjd med mina leveranser av fisklådan från Årstiderna, men när de för fjärde gången i rad har sejfilé på schemat började vi tröttna. Vi gillar fisk, men gärna med lite variation, tack!

Istället inhandlade jag en jättefin röding till bra pris på min lokala Coop. Röding är en både vacker och god fisk. Köttet har en härlig färg, nästan som laxens. Precis som lax lämpar sig röding också för gravning.

I helgen lagade vi en snabbgravad halstrad röding med romsås. En riktig lyxrätt som dessutom var lätt att laga.

Även om man är skicklig på att filéea fisk blir det ändå ofta lite kött kvar på renset. Jag brukar passa på att ta vara på detta och koka en liten buljong på renset. Jag kokar upp vatten med lite vin och fiskfond. I med renset och låt skjuda mycket kort tills köttet kan lossas från benen. Upp med renset och ta hand om köttet. I med renset igen och koka en halvtimme till.

Fiskbuljong och överblivet rödingkött blev en perfekt bas för en liten pastarätt till lunch för mig, när jag jobbade hemma under förmiddagen. Den heta pastasåsen med röding lagades med inspiration från en god laxrätt vi fick på Gotland i somras.

Snabbgravad halstrad röding med romsås 2 port
2 rödingfiléer med skinnet kvar
1/2 dl salt
1 dl socker
1/2 tsk vitpeppar
Dill
Smör att steka i
½ dl gräddfil
½ dl creme fraiche
1 burk röd caviar, ishavsrom eller löjrom
½ finhackad shalottenlök
Salt och peppar

Blanda salt, socker, peppar och dill. Klappa in blandningen i fiskfiléen. Lägg i plastpåse minst en timme. Rör ihop ingredienserna till såsen. Smaka av med salt och peppar. Torka av och halstra rödingfiléerna i pannan. J tycker att det räcker med halstring på skinnsidan, men jag halstrar min bit helt kort på köttsidan också. Servera fisken med sås, kokta små potatisar, citronklyftor och sallad.
Och nej, det blev ingen bild – för mörkt!

Het pastasås med röding (1 port)
1 liten shalottenlök, finhackad
¼ färsk fänkål, skivad
Lite smör
2 dl fiskbuljong
½ dl vin
1 dl creme fraiche
Lite idealmjöl för redning
1 tsk tomatpuré
Några stänk tabasco
Salt och peppar
Kokt kött från rödingrens

Fräs lök och fänkål i smör. Späd med buljong och vin. Koka tills fänkålen blir lite mjuk. Rör ner creme fraiche. Smaka av med tomatpuré och kryddor. Red till önskad konsistens med idealmjöl. Låt koka någon minut till. Rör ner rödingköttet och servera genast med nykokt spagetti och rucolasallad.

Fonduekväll

En perfekt kompismiddag så här års är fondue. Om man är runt fyra till sex personer blir det alltid så trevlig stämning när man sitter och pratar runt plocket med fonduegrytan.

Jag har slutat göra köttfondue med olja. Det känns för osigt och farligt och använder man MIN buljong i grytan blir det minst lika gott!

Det som spetsas på gafflarna hemma hos mig är biff och svensk fläskfilé i bitar, halva champinjoner och bitar av paprika i olika färger. Att dippa den nytillagade biten i flingsalt och nymald svartpeppar är ett måste, liksom några goda såser till, t ex enligt recept nedan.

Fonduebuljong

1 fondugryta nästan full med kraftig god grönsaksuljong

1 dl sherry eller madeira

1/2 gul lök i skivor

1 liten bit ingefära i skivor

Koka buljongen några minuter på spisen och häll den kokande i fondugrytan som ställs på sin låga.

2 fonduesåser

1 äggula

1 msk senap

1 dl smakneutral rapsolja

1 msk olivolja

Lite vitvinsvinäger

3 dl gräddfil (eller hälften gräddfil, hälften creme fraiche)

1 gul lök

1-2 vitlöksklyftor

Italiensk salladskrydda

Ca 1 dl Heinz chilisås

Tabasco

Salt och peppar

Börja med att göra majonäs. Blanda äggula med senap. Vispa i rapsoljan först droppvis. (Jag har börjat använda ballongvisp eller elvisp när jag gör majonäs. Man kan röra också, men det blir en mycket fluffigare sås om man vispar.) Avsluta med olivoljan och smaka av med vinäger.

Dela upp majonäsen i två skålar. Tillsätt hälften av gräddfilen i vardera skålen. Hacka löken mycket fint. Lägg hälften av hacket i vardera skålen. I den ena pressas vitlök och denna kryddas med italiensk salladskrydda. I den andra tillsätts chilisås och denna smaksätts med tabasco. Båda smakas av med salt och peppar. Förr brukade jag blanda lite aromat i dessa såser, men jag försöker undvika det nu...

När fonduefesten är slut, glöm inte att spara den goda buljongen!

Hur gör ni fondue?

Systersönernas kokbok

Nu börjar mina systersöner, I och L, 8 och 12 år, bli tillräckligt gamla för att kunna laga egen mat. Mitt höstprojekt är att göra en egen kokbok åt dem som de ska få i julklapp. Problemet är bara att ingen av killarna är särskilt matglad. Underligt nog, eftersom alla andra i familjen är smått besatta av mat och dessutom ofta väldigt duktiga på att laga den.

En av de första kokböckerna jag själv fick när jag själv var liten var Christina Björk och Lena Andersons ”Linus bakar och lagar”. När jag läser den igen som vuxen slås jag av vad mycket som hängt med genom åren. Kanske har den blivit aningen omodern, men det är fortfarande en bra, inspirerande barnbok om mat och hur man kan laga den själv. Faktum är att några recept i den kokbok jag skräddarsyr åt systersönerna säkert kommer att ha rätt många likheter med ”Linus”.

Jag har såklart en massa idéer, men skulle behöva lite hjälp av er som har barn. Har ni några tips till mig? Hur gammal brukar man vara när man kan börja hantera vassa knivar, varma pannor och ugnar? Jag minns att jag själv fick baka på fritids och då kan jag inte ha varit mer än ca åtta år. Min syster och hennes kompis hade rekord på hur snabbt de kunde baka och äta upp en rulltårta. De hann på en frukostrast!

Den fina filéen med sina tillbehör

Som synes på styckschemat är oxfiléen en väldigt liten del på kon. På J:s och min fjärdedel av ko i frysen var filébiten alldeles lagom för två personer.
http://frkdill.blogspot.com/2009/04/i-vantans-tider.html

Vad lagar man då på denna, den allra ädlaste delen av djuret? Någonting enkelt förstås! Filéen saltades och pepprades, bryntes i panna och fick gå färdigt i ugn 150 grader till en innertemperatur av 57 grader (mycket rosa, men inte blodig). Stekpannan vispades ur med vin som förädlades till en klassisk rödvinssås. Till biffen åt vi en vitlöksdoftande rotsaksgratäng. Att blanda potatisskivorna med hälften skivor av andra rotfrukter är en bra variation av potatisgratäng. Att koka den kryddade gräddmjölkblandningen en stund innan den hälldes på rotsakerna var också smart eftersom gratängen på så vis inte blev för blöt.

Rotfruktsgratäng

5-6 normalstora potatisar
1 gul lök
½ purjolök
1 morot
1 palsternacka
¼ rotselleri
2,5 dl grädde
2,5 dl mjölk
Lite grönsaksbuljongpulver
2 vitlöksklyftor
Salt och pappar
Herbes de provence

Smörj en gratängform. Skiva rotsaker och lök. Varva i formen. Koka upp grädde och mjölk. Smaksätt med grönsaksbuljong, riven vitlök och kryddor. Tänk på att gratängsåsen ska vara rätt salt eftersom sältan ska räcka för att smaksätta potatis och rotfrukter.

Vinet var, efter tips från Anders Öhman, Chateau Haut-Canteloup. Det var bra, men inte riktigt min favorit. Lite för strävt, trots att vi luftade vinet ordentligt. Jag är mer åt det mulliga rioja-hållet, när det gäller röda viner. J drack öl efter att ha testat ett glas vin.

Nu börjar köttförrådet i frysen tryta. Kvar finns bara några ben och lite grytkött som vi ska koka chili och bjuda arbetskompisarna på, ett par paket köttfärs och en bit märkt med ”rulle”. Vad lagar man för gott på denna styckdel?
Undrar fröken Dill

Ärtsoppa och pannkakor på mitt vis

När vännerna hälsar på en torsdag i kyliga november, vad passar då bättre än att äta ärtsoppa och pannkakor framför brasan? Nu är jag inte så förtjust i ärtsoppa och pannkakor på det vanliga viset. Visst är det gott, men man har ju ätit det för många gånger i olika personalmatsalar för att riktigt förknippa det med bjudmat.

Hemma hos mig blir det istället grönärtsoppa som toppas med gräddfil och röd caviar och flamberade citrus- och nötpannkakor. (Mellan dessa rätter åt vi fondue, men den tänker jag berätta om i ett kommande inlägg.)

Grönärtsoppa (6 förrättsportioner)

2-3 shalottenlökar, hackade

5 dl kraftig kycklingfond (koncentrat + vatten)

1 dl vitt vin

1 dl grädde

Ev lite idealmjöl till redning

250 g små fina gröna ärtor

Salt och peppar

Ev en knivsudd curry

Till servering: Gräddfil och caviar

Fräs lök, späd med vin, fond och grädde. Koka tills löken blir mjuk. Red ev med lite idealmjöl. (Mest för att få en konsistens så att gräddfil och caviar ligger kvar på ytan.) Häll i ärtor, mixa. Smaka av med kryddor. Man kan pressa genom sil också, men det tycker jag nästan är lite onödigt. Att slå i lite mousserande vin just innan servering är festligt. Servera med gräddfil och röd caviar på toppen.

Flamberade citrus- och nötpannkakor (6 portioner)

Ursprungsrecept från Tore Wretman, omarbetat av mig.

Pannkakor: 2 ägg, 2 dl mjöl, 4 dl mjölk, lite salt

60 g smör

1 dl hackade hassel- och valnötter

1 dl florsocker

1 äggula

Skal av 1/2 citron och 1/2 apelsin

2 msk pressad citron

1 tsk vaniljsocker

Strösocker

Apelsinlikör

Stek fina små pannkakor efter ett vanligt recept eller använd ovanstående. Hacka och rosta nötterna. Mosa smöret med nöthack, flor och vaniljsocker, skal och saft från citrusfrukten. Rör i äggulan. Lägg en klick smet på varje pannkaka. Vik två gånger. Lägg crepsen i en ungsfast form. Strö över strösocker och gratinera. Värm apelsinlikören. Ta in den heta formen, häll på likören och tänd genast med en tändsticka. Sockret karamelliseras, det doftar underbart och alla blir lyckliga om man bara lyckas undvika att huset brinner upp.

Måltidsdryck enligt fröken Dill

Tips på alkoholfria dryckesalternativ som passar vuxna är alltid välkomna. Just nu är vår favorit hälften tranbärskoncentrat och hälften lingonkoncentrat från Jokk. Detta späds med bubbelvatten från bubbelvattenmaskinen och sedan ska det vara citronskivor och is i. Mycket gott och läskande. Passar perfekt till mat. Vad dricker ni helst till mat om det ska vara alkoholfritt?

Idag är det torsdag och ikväll kommer fyra gamla kursare på middag. Jag tänkte bjuda på ärtsoppa med pannkakor på helt nytt sätt. Häng med så får ni se!

Grek-turkiska smårätter

Boken "All världens mat i Stockholm" lånade jag från biblioteket. Den var så bra att jag tänker skaffa ett eget exemplar. Massor med tips på var man kan få tag i råvaror till mat från alla möjliga spännande länder!

När jag läste boken blev jag sugen på kolgrillade shish kebabspett. Sagt och gjort. Hemma gjordes små spett på en blandning av lamm- och oxfärs smaksatt med finhackad gul lök, vitlök, spiskummin, chiliflakes, skal och saft av citron, salt och peppar. Spetten grillades över glöden efter en brasa.

Till spetten testade vi grekiska smårätter. Jag hade några recept från en gammal Allt om mat som jag ännu inte provat. Rödbetssalladen var enkel: Rödbetor kokades, skalades kvartades och blandades med dressing gjord på olivolja, pressad citron, salt och peppar. De vackra betorna toppades med fetaost, kapris och strimlad rödlök.




Den allra sista hemodlade squashen fick bli kroketter med myntayoghurt enligt nedanstående.

Zucchinikroketter

3 zucchini (ca 600 g)

1 skiva kantskuret, dagsgammalt lantbröd

3-4 vitlöksklyftor

1/2 rödlök, finhackad

1 ägg

1 dl ströbröd

1 dl kokt ris

1 dl vetemjöl

1 tsk salt

Nymald peppar

Till stekning: 1 1/2 dl ströbröd, 4-6 msk olja

Till servering: färskost med mynta, se recept nedan

Skär två zucchini i bitar och koka dem mjuka i lättsaltat vatten. Låt rinna av och pressa ut så mycket vätska som möjligt. Grovriv den tredje zuccinin och lägg i ett durkslag. Grovriv brödet.

Kör kokt zucchini, bröd, vitlök, ägg, ströbröd, kokt ris och vetemjöl till en massa i mixer. Krydda med salt och peppar. Låt stå 30 minuter. Pressa ur vätskan ur den rivna zucchinin och blanda ner i smeten.

Forma till små biffar, vänd i ströbröd och stek dem guldgula i olja.

Färskost med mynta

4 dl turkisk yoghurt

3/4 tsk salt

Nymalen svartpeppar

1-2 msk olivolja

1 1/2 tsk torkad mynta

2 msk hackad färsk mynta

Låt ev yoghurten rinna av några timmar i ett kaffefilter. Blanda ingredienserna.

GI-fierad pasta

I perioder äter jag väldigt mycket pasta. Jag har testat alternativ med fullkorns-, dinkel- och quinoapasta, men de är inte alls lika goda som Barillas vanliga tagliatelle eller spagetti. Fullkornspasta är direkt otäckt, känns som att tugga på gammalt sågspån.

Istället får min nya strimlarmanick göra jobbet. Hälften av pastan byts ut mot grönsaksstrimlor som läggs ner i pastakokvattnet den sista halva minuten. Morötter och squash fungerar bra. Till gårdagens lunch blev det pasta enligt ovanstående med bara en enkel tomatsås och lite riven parmesan. Inte alls dumt!

En god röra

Man kan inte få för många recept på goda röror eller guckor att dippa i. Den här är en riktig storfavorit, påhittad av min f d svärmor och dessutom inspirationskälla till en viss tävlingspizza.

Kronärtskocksröra

1 burk kronärtskockshjärtan
5 sardeller
Olivolja
1 vitlöksklyfta
Rivet skal och pressad saft från 1/2 citron
Salt och pappar
Ev chilipulver eller chiliflakes på toppen

Häll bort spadet från kronärtskockorna och mixa samtliga ingredienser. Chilipulver eller chiliflakes kan vara gott att strössla på toppen.

Det goda köket

Pizzatävlingen slutade med en hedrande tredjeplacering. Min pizza är god, men den hade lite svårt att klara sig i konkurrensen med rencarpaccio med kantareller och chevre med honung och pinjenötter. Särskilt som Glenn Stömberg inte tycker om kronärtskocka i någon form...

Min egen favorit var andrapristageren, norrländska Liselott som tävlade med marinerad rencarpaccio, stekta kantareller, lingon och västerbottenost. MUMS!

Fredrik från Göteborg kammade hem förstapriset och får resa till Italien med sin fru till våren. Chevre med honung och pinjenötter är jättegott, men själv är jag lite fundersam om det verkligen är något man vill ha på en pizza? Kanske, här gäller det att tänka kreativt!

När tävlingen var över fick jag en rolig dag på mässan, med J och min syster. Vi testade mängder med goda charkuterier och spännande ostar. Frossade på dumplings hos Japanska Torget, konstaterade att systern och jag har olika vitvinsfavoriter. Hon vill ha en mullig ekad chardonnay och jag föredrar (i alla fall just nu) en krispig riesling. När trängseln blev alltför stor vilade vi ut i ostronbaren. Ostron är bland det godaste jag vet och här kunde jag konstatera att Belon och Bon soleil är de godaste sorterna, i alla fall av importerade ostron. (Svenska tror jag slår dessa med hästlängder.)

Fantastiskt goda rökta räkor och en liten manick som strimlar grönsaker följde med hem, tillsammans med tredjepriset, en stor korg italienska Glenn Stömbergprodukter. Dessutom fick jag Monica Ahlbergs nya julbok, Monicas jul. Perfekt! Idag har J, en erkänd julhatare, åkt till jobbet så nu kan jag i lugn och ro ägna mig åt lite julfrossa. Jag ska bara tända en stor brasa i kaminen först. Värmesystemet här i huset verkar ha lagt av, men min lilla kamin brukar ge rejält med värme.

Idag får ni hålla tummarna för mig!

Kockan 11.30 på Goda Maten-scenen avgörs pizzatävlingen.

Heja kronärtskocka!!!

Heja sardeller!!!

Aioli vs vitlöksyoghurt

Igår fick vi chans att testa hemlagad aioli mot vitlöksyoghurt. Jag var så SÄKER på att aiolin skulle vara självklart godast. Nu beror det såklart också på vad man äter till, men igår blev det faktiskt dött lopp mellan de tävlande såserna. Intressant, särskilt med tanke på att aiolin är mycket fetare. Fast i dessa tider är det ju OK med fett, bara man skyr kolhyderater. Inte vet jag…

Vitlökssåserna åts i vilket fall till sesampanerade bitar av lax och sej (ej på bild p g a att de var uppätna) och en vin- och saffransdoftande rotsaksgryta.

Vin- och saffransdoftande rotsaksgryta

4 shalottenlökar
½ purjo
2 morötter
2 palsternackor
¼ rotselleri
Olivolja och smör att steka i
Koncentrerad fond, skaldjur eller kyckling
1,5 dl vitt vin
1 pkt saffran
Färsk dragon, hackade blad från några kvistar
Cayennepeppar
Salt och svartpeppar

Skala och lök och rotsaker och skär i bitar (lite större bitar är gott, men om det är bråttom kokar mindre bitar snabbare). Fräs i en blandning av smör och olivolja. Häll på vin, en skvätt vatten, buljongkoncentrat och saffran. Koka tills rotsakerna börjar bli mjuka, men fortfarande ha en fast kärna. Smaka av med resterande kryddor. Servera antingen som vegetarisk rätt eller som tillbehör till kyckling eller fisk. Glöm inte aioli eller vitlöksyoghurt till.

(Nästan) sista skörden – gröna tomater

I helgen plockade vi av alla tomater på plantorna, som den sista tiden fått stå inomhus, vid fönstren på landet i skydd för kylan. Efter de senaste veckornas molniga väder hade frukterna knappast rodnat alls, så det blev kilovis med omogna tomater.

Efter att ha surfat runt på nätet bestämde jag mig för att koka en god tomatchutney som man kan äta till lagrad ost. Jag ville dessutom återigen prova Stekta Gröna Tomater. De senare försökte jag laga redan när filmen med samma namn visades, men utan särskilt bra resultat. Receptet som jag hade då föreskrev polenta och det blev alldeles för hårt och otäckt knastrigt.

Men skam den som ger sig. Jag tyckte att Anders Öhmans recept på Stekta Gröna Tomater verkade gott så jag utgick från det. Teststekningen gav snygga, goda tomater, men det var mest paneringen som smakade. Tomaterna i sig hade fin konsistens, men var lite smaklösa. Nästa omgång tomatskivor saltades först ur lite grand för att bli lite torrare (strö på salt, låt stå, klappa med hushållspapper) och kryddades innan panering med svartpeppar, lite socker, aningen tabasco och några flagor chiliflakes. I paneringen rev jag ner en del muskotnöt. Jag stekte mina tomater i smör. Experimentet blev mycket lyckat! Syrliga, men även lite söta, heta tomater med krispig parmesanpanering. Vi åt våra tomater som en förrätt med en vitlöksstinn yoghurtsås.

Nu återstår ett halvt kilo gröna tomater. Jag skulle jättegärna vilja ha era tips på vad jag ska göra med dem!

Bästa vardagsrätten - Korv stroganoff

Vänskapen med inte mindre än TVÅ av mina vänner började med att jag blev hembjuden på Korv stroganoff lagad av deras pojkvänner. Det var mer än tio år mellan tillfällena, men lika trevligt båda gångerna. Korv stroganoff är en helt perfekt vardagsmat och finns det något som gör att man känner sig välkommen så är det väl att bjudas in i vänners vardag. Så bjud nu hem någon trevlig kollega och laga min goda Korv stroganoff (eller din egen)!

Korv stroganoff på Dillens vis
1 falukorv 800g från Liedel (Liedelfalun är helt enkelt bäst!), skivad och skuren i 1 cm strimlor
3 gula lökar, skalad och skivad
1 klick smör
½ purjolök, skrivad
1 grön paprika, skuren i halva ringar
½ dl sherry
Ca 1 dl tomatpuré
Grönsaksbuljong, pulver eller fond
Salt, nymald svartpeppar, oregano
Tabasco
Färsk persilja

Stek lökskivorna i smör. De kan få lite färg, men passa så att de inte blir för mörka. Ta upp löken och stek korven tills den får fin stekyta. Låt purjon fräsa med på slutet. Blanda i den gula löken, späd med sherry, vatten, grönsaksbuljong och tomatpuré. Koka ca 10 minuter. Den gula löken ska bli mjuk. Stek paprikan (om den fått koka med resten hade den blivit sönderkokt och trist). Blanda i paprikan, smaka av med kryddorna och ev mer buljong. Servera med en klick gräddfil, saltgurka, pressad potatis eller vildrisblandning. Strössla hackad persilja över rätten vid servering.

Nationalrätt på sej

Vi har blivit överhopade med sejfilé från Årstiderna. I fredags skulle det kommit flundra. Jag hade redan förberett plattfiskrecept, men istället stod återigen en låda sejfilé i trapphuset. Nu vore det fel att klaga för sej ÄR en väldigt god fisk. Denna gång fick vi chansen att laga årets nationalrätt 2006.
Halstrad sej med potatis, röd- och gulbeta rökt sidfläsk och rödbetskalvsky
serveras med pepparrotscrème.

Trots de många momenten var rätten absolut inte svår att laga. Mycket kan också göras i förväg. Det blev snyggt och jättegott. Känns lite rustikt husmanskostigt med sidfläsk och potatispytten som sejen vilar på, men å andra sidan lite tjusigt franskt med såsspegel och rödbetstärningar. Pepparrotscrème är ju hur gott som helst och jag är svag för kapris! Möjligen kan man tycka att tillbehören nästan smakar lite för mycket för att sejens egen goda fisksmak ska komma fram. Å andra sidan kan man variera sig och laga sejfilé superenkelt med bara smör, salt och lite citron nästa gång.

Höstmys – rostade kastajer

Den här säsongen vill jag passa på att njuta av rostade kastanjer. De vackra kärnorna har en speciell, nötigt söt smak som vekligen kommer till sin rätt om man äter dem med smör och salt.

Köp stora, fina kastanjer, kläm på dem i affären och känn efter så att de inte är mjuka för då brukar de vara dåliga inuti.

Skär kryss i topparna. Ställ kastanjerna i grovt salt i ugnssäker form och rosta i ugn, 200-225 grader, 20-30 minuter. NJUT!

Man kan också rosta kastanjerna över en glödbädd, men då gäller det att passa dem noga. En grillwok är ett bra redskap för att lyckas. Att mumsa på kastanjer framför en sprakande brasa i öppna spisen måste räknas till höstens höjdpunkter.

Hittills har jag tyckt att kastajer är alltför goda för att ätas på något annat vis än ovanstående, men på sista tiden har jag börjat fundera på att prova att laga någon annan rätt på dem. Jag vill absolut testa den här soppan:
http://smakligtochgott.blogspot.com/2009/10/rod-kastanjesoppa.html
Och tidigare i höstas åt jag ankbröst i apelsinsås med kastanjepuré och karamelliserade hasselnötter. Oj,vad gott!
Har ni några andra förslag?

Chokladtårta med maränger

Vi åkte norrut i senhöstskymningen och blev bjudna på en helt fantastisk Halloweenmiddag i en by på landet. Det var gourmetmat i den högre skolan med svamp till förrätt och en väldigt god fisk med mästerlig sås till huvudrätt.

Jag hade med mig en tårta med Halloweenspöken av maräng på. Denna gång gjorde jag min mammas chokladtårta med mandelbotten och den blev verkligen god. Under chokladlagret hittar man en saftig, härlig botten indränkt med apelsin och apelsinlikör. En viktig sak när man jobbar med smält choklad är att den ska tempereras. Om man bara smälter och breder på t ex på en tårta, stelnar chokladen inte ordentligt. Smält därför först i en kastrull som står i vattenbad. Kyl sedan snabbt ner chokladen genom att ställa kastrullen i ett rejält bad med isvatten. Den ska stelna i eller i alla fall nästan stelna innan du smälter den igen och använder.

Jag har aldrig lyckats med maränger tidigare, men efter lite påläsning förstod jag att smeten ska vispas i ett skjudande vattenbad. Då blir den fast och man får fina maränger.

Maränger ( t ex till spöktårta)

3 äggvitor

2 dl socker

Vispa äggvitor och socker med elvisp i en skål som står i skjudande vattenbad. Smeten ska vispas flera minuter tills den tjocknar. Då tas bunken upp ur vattenbadet och man fortsätter att vispa tills den svalnar. Marängsmeten skedas upp i en sprits och sedan är det bara att spritsa ut maränger i lämpliga former på ett bakplåtspapper. Ugnen värms till 125 grader och marängerna behöver gräddas minst en timme. Passa så att de inte mörknar.

När marängtopparna svalnat målar man munnar, ögon mm med smält mörk choklad.


På morgonen fick vi en helt otroligt frukost/brunch med goda bröd och dessertostar, en urgod äggröra med bl a lagrad riven gryèreost, lök och svamp, stekt härligt köttig skärgårdskorv. Det fanns också frasiga plättar med granatäppelsylt, frukt, juice, kaffe och te. Efter en snabb skogspromenad tog vi bilen till "min" by i en annan del av Roslagen och stängde landet. Lite vemodigt, med det är alltför mörkt och kallt för att det ska vara mysigt att åka dit den här årstiden. Vi skördade massor gröna tomater, som jag måste komma på hur jag ska använda (alla tips välkomnas!) och dessutom lite potatis, några få sockerärtor, lite blandat grönt och ett gäng späda purjolökar.