Operation - rädda skärbrädor

Jag har ett set med plastskärbrädor som jag är väldigt förtjust i.

Nu har det några år på nacken och brädorna har börjat bli rejält missfärgade.

"Släng och köp nytt" tyckte J. Jag kollade runt lite och tyckte både att det var en onödig kostnad och att Joseph Joseph som gör skärbrädsseten ändrat designen till det sämre.

Skärbrädorna var ju egentligen rena. Vi diskar dem i maskin och emellanåt lägger jag dem i kokande vatten. De hade bara färgats av olika livsmedel.

Jag testade att rengöra dem med citron. Jag testade att rengöra dem med citronsyra. Det blev lite bättre men fläckarna försvann inte helt. Det var först när jag kombinerade både citron och citronsyra och lät medlen verka en stund som skärbrädorna blev riktigt fina.

Så om du funderar på hur du ska rädda en missfärgad plastskärbräda, så tycker jag du ska prova mitt knep.

Köksavfallet som resurs

Bostadsrättsföreningen där vi bor nu ligger i ett stadskvarter. Vi har en stenlagd gård med fina planteringar, men det finns inte plats för någon varmkompost. Och även om jag tror gott om grannarna är 39 lägenheter så pass många att det kan bli svårt att garantera bra skötsel, lukt- och råttfrihet...

I början slängde J och jag allt organiskt avfall i soporna, men det kändes verkligen fel när man sedan barnsben är van att sortera och ta vara på komposten som en resurs. Och har man dessutom en landet-trädgård med odlingar i konstant behov av mylla och näring känns det ännu mer fel.

Jag hade läst om bokashikompostering, men det var J som gjorde slag i saken och beställde ett set med 2 hinkar, nedbrytbara påsar och bokashikli. Vi hade funderat på saken och konstaterat att vi ändå åker till landet med någon eller några veckors mellanrum under den varma säsongen. Då är det inte så jobbigt att packa in någon eller några boskashihinkar i bilen. När det inte är landetsäsong tömmer vi boskshipåsar i en stor tunna med tätt lock som står i hörnet på balkongen. Tunnan rymmer många veckors bokashipåsar och dess storlek är anpassad så att den går in i bilen.

Bokashimetoden bygger på att avfallet mjölksyras, genom att ympas med kli som innehåller de rätta mikroorganismerna. Man behöver ingen särskild hink egentligen, bara den har ett tättslutande lock. Det finns hinkmodeller som dränerar komposten och där man kan tappa av lakvattnet från kärlets nedre del. Jag tycker lakvattnet är bläh-äckligt, så vi håller vårt avfall så torrt det går istället (en glassbytta med hål skurna i botten får fungera som sil) och bottnar varje bokashipåse med hopknycklat tidningspapper som suger upp fukt.

Det organiska avfallet strösslas med någon matsked kli per liter avfall. När hinken är full ska den helst stå och vila i inomhusvärme ett par veckor. Det luktar inte precis hallon om avfallet. Det är inte direkt sopdoft, men rejält syrliga pustar. Å andra sidan behöver man ju inte öppna hinken i onödan. Sedan är påsen redo för att grävas ner som gödning i trädgården. Under den kalla säsongen kan man då förvara den utomhus i lufttät tunna eller påse... Välj en tunna, förresten. Vissa grannars hundar (?) kan tycka att det är kul att bita sönder en påse. Eftersom avfallet mjölksyras bryts det inte ner under förvaringen, men så fort materialet kommer i kontakt med jorden går nedbrytningen extra fort, ger näring till växterna, gynnar maskar och mikroliv och ger jorden en bra struktur.

Innan jag sådde i mina köksland tidigt i våras grävde jag ner bokashi med ett ca 30 cm jordlager över. När bokashin precis kommit i jorden har den lågt pH-värde p g a mjölksyran. Detta går över på ett par veckor och jag räknade ut att det borde vara först då som rötterna från mina nysådder nådde bokashilagren. Om man däremot sätter ut färdiga plantor kan det vara bra att se till att bokashimaterialet kommer på plats några veckor tidigare.

Det är lite svårt att säga om det beror på bokashigödslingen, men det mesta har växt väldigt bra i min köksträdgård i år. Möjligen fick majsen sin giva lite väl tätt inpå planteringen. I alla fall så tjurade plantorna ett tag innan de kom igång, men det kan ju ha berott på vädret också.

Bokashimetoden känns som ett snabbt och relativt smidigt sätt att omvandla organiskt avfall till en resurs. Jämfört med vanlig kompostering bildas mycket mindre växthusgaser i processen. Dessutom leder vår egen kompostering till att vi ännu hellre väljer ekologiska, obesprutade råvaror. Vi vill ju inte få ner bekämpningsmedel i den jord där vi sedan ska odla ätbart!

Ett kök blir till - del 1, tidiga planeringen.

skiss

Jag som alltid varit så mycket EMOT att slänga ut hela kök och köpa allt nytt... Och nu är vi på gång att själva göra det i vår nya lägenhet. Motsägelsefullt, men det kök som finns på plats är Familjebostäders standard från tidigt 1980-tal. Maskinerna är slut och resten av inredningen är i jättedåligt skick.

köket idag

Vi testade först med att lägga in rummet i IKEA:s köksplaneringsverktyg, men det kändes inte alls rätt. Huset där lägenheten ligger är från 1913 och även om alla de gamla fina detaljerna; lister, foder, spegeldörrar och inredningar från den tiden har tagits bort vill vi absolut återskapa känslan som det en gång KAN ha varit,  ingen lyx, men (troligtvis) ett tjänstemannahem från 1913.

inspirationsbild

Även om jag själv är arkitekt är detta tyvärr inte en kompetens som jag har. Jag kan varken tillräckligt mycket om bebyggelsehistoria, teknik eller hantverk. Däremot hade jag en helt fantastisk lärare på den allra bästa kursen under arkitektutbildningen, "Framtida byggande" , en kurs som handlade lika mycket om byggteknisk historia som om framtiden. Jag hade inte träffat min lärare P på massor med år, men jag visste att han hade ett eget arkitektkontor tillsammans med sin fru och att han ritat många fina köksinredningar. Sagt och gjort, kontakt togs och förra helgen fick jag äntligen träffa P igen efter alla dessa år. Otroligt roligt! P, J och jag satte oss runt ett bord för några timmars intensivt skissarbete. Vi glömde tid, rum och middagen som var planerad. P:s värld av idéer, detaljlösningar, hantverksknep, känsla av ett rum, tips och råd var helt uppslukande. (Förlåt P att du inte fick någon middag, jag minns att du levde mest på kaffe redan på skolan... Vi lovar att det ska bli bättre förtäring på invigningsfesten och närhelst du annars vill komma och hälsa på!)

Först gick vi igenom förutsättningarna. J hade mätt upp rummet och det behövdes för mäklarskissen visade sig vara helt fel. Vi listade ut vilken riktning golvbjälkarna borde ha och vilka väggar som inte kunde påverkas (ytterväggar, vägg mot badrummet som är minst 40 cm tjock, med en massa schakt i...).

J och jag hade en tanke på att vi ville ha IKEA-stommar kombinerade med nytillverkade luckor, men det tog inte många minuter innan vi insåg att detta inte skulle bli bra. En massa krångel med passbitar och extremt svårt att få till 1913-års känslan. (Inget ont om IKEA-kök och deras kompisar, de är smarta, prisvärda och passar absolut i lite modernare sammanhang!)

Vi inser att platsbyggt blir mycket dyrare och kommer att ta lång tid, men om vi kan skrapa ihop pengarna, och det tror jag att vi kan, så finns det inget alternativ för det kommer att bli så extremt mycket bättre i just vår lägenhet! Vi har ju dessutom vår duktiga snickare B, varför idén med platsbyggt blir bra.

detalj

planlösningsförslag

skiss

 

Planlösningen ändrades en del jämfört med det vi först tänkt. En extra frys och städskåpet får flytta in i arbetsrummet, annars blir det helt enkelt för trångt.

En hel vägg och ett hörn i köket kommer att få väggfast bänk där man kan sitta, men också förvara saker under det pianogångjärnsförsedda locket i sitsen. Ett befintligt element kommer att byggas in i bänken och denna del måste vara demonterbar så att man kan städa under och dessutom serva elementet. Den kommer också att vara försedd med ett (skitsnyggt) galler så att luften kan passera.

Köksskåpen ska byggas med linoljemålad pärlspontpanel, få riktiga pinngångjärn och tidstypiska beslag. Överskåpen ska bli exra djupa så att också stora tallrikar får plats.

Arbetsbänken, för det blir troligtvis bara en lång bänk, blir rostfri med enkel rak bockad profil som kan tillverkas av en plåtslagare. Bänken blir 73 cm bred istället för standard 60, som egentligen är för smalt för att kunna jobbar riktigt effektivt.

Man trängs alltid vid vattnet och här blir det två rejäla hoar, men också ett extra vattenställe (typ restaurang) precis vid spisen. Denna rörgren ska kunna stängas av och J röstade för att vi använder en kul kran, typ "brandslang", för detta.

Ett hörn som sticker ut blir rundat.

Golvet blir målat trägolv i rutor 30x30 cm. Socklar blir nytillverkade, frästa i lägenhetens gamla standard, målade med linoljefärg (otrolig känsla i den färgen men - dyr, måste målas i minst 3 lager, tunna tunna skikt som arbetas in i träet, måste göras själv då målare inte får jobba inomhus med lösningsmedelsburen färg. Vi tänker att J med sin erfarenhet av träbåtar kan basa för målningen nästa termin då han ska vara tjänstledig från skolan för att plugga).

Maskinerna hade vi först tänkt bygga in, men det blir bara fippligt. Kyl/frys, diskmaskin, fläkt och spis får vara "något annat" och faktiskt synas. Vi ska försöka hitta några apparater som har bra funktion och inte är alltför fula.

Dörren in till det angränsande arbetsrummet/illerrummet måste flyttas och ska i samband med detta bli en spegeldörr med karm och foder som det en gång kan ha sett ut i vårt fina hus.

Kulörerna på snickerier och kakel blir diskreta grått/vitt men i övrigt, väggar och golv är det lite kinkigt, särskilt med tanke på att rummet vetter mot norr. P tipsade om att kulörer inte behöver bestämmas från början utan kan komma lite senare när man börjar se på plats hur det hela kommer att bli.

Till sist ett råd som jag kan skriva under både som privatperson och som yrkeskunnig. OM du tänker spendera tid och/eller pengar på att bygga eller bygga om, tänkt på att det är extremt lönsamt att lägga ner ordentligt möda/pengar/tid på planeringen av det hela. Slutresultatet blir så mycket bättre! Ta hjälp av ett proffs, även om du tror att du själv har de bästa idéerna! I nio fall av tio har man svårt att tänka utanför ramarna när det gäller ett eget projet och det är SÅ bra att få det belyst från något annat håll och få tips från någon med stor erfarenhet från liknande projekt.

 

Ett steg på vägen till det perfekta köket!

Ibland önskar jag att jag var en sån där person som hade pengar på lut för välbehövlig totalrenovering av köket (när jag ändå önskedrömmer kan jag ju lägga till badrummet på den listan också...). Så är nu absolut inte fallet, varför renovering får ske lite pö om pö när pengar och/eller tid finns.

För flera år sedan installerade vi en diskmaskin. En högst älskad pryl som säkert räddat vårt förhållande flera gånger om. Istället för att bråka om disken somnar vi till maskinens trygga brum. Problemet är bara att köket är litet och för att rymma diskmaskinen var vi tvugna att ta bort en lådhurts. 

Vi har i åratal levt med tusentals köksprylar på olämpliga ställen. Svåråtkomliga i skåp i sovrummet, på diskbänken i korgar och i värsta fall på "bra ställen", vilket kunde vara i en påse längst in i garderoben, i badrumsskåpet, på landet eller någon annanstans där man absolut inte hittade dem när de behövdes.

I somras tog vi äntligen tag i saken och monterade en smart hylla. När man har ont om kvadratmeter gäller det att utnyttja rumshöjden. Människor är sällan längre än två meter och vi har ju betydligt högre takhöjd än så. Högt upp, längs en hel vägg i köket monterade vi en hylla. Lyx-enkla konsoler från Norrgavel målades med doftande äggoljetempera. Vi tog reda på var väggreglarna gick, för att förankra konsolerna ordentligt i dessa. Själva hyllplanen var enkla, billiga furulimfogsplankor som vitlaserades. Vi monterade också en smart rundstav för att kunna hänga köksredskap lättåtkomligt på S-krokar.

Jag är mycket nöjd med den nya hyllan. Äntligen har vi lite koll på alla köksprylar!

Snökaos och grytglädje!

För den här lördagen hade jag planerat landetmys med lite ogräsrensning, förberedelse inför odlingssäsongen och plockning av de första nässlorna.

Sedan kom snöovädret...

Vi vaknade till en vit värld. Snötyngda grenar och minst fem centimeter snö på marken. Besvikelse är inte ett tillräckligt starkt ord. Snön fortsatte att falla halva dagen och jag låg nerkrupen under täcket med en spännande bok och föresatsen att bara GLÖMMA vädret utanför!

Fram på eftermiddagen kom J hem från båtbestyr och vi for iväg och hämtade min gryta. Det är knappt att jag tror att det är sant, men jag har vunnit en sån där emaljgryta (Le Creuset), som jag önskat mig i många år! Tävlingsvinnaren var ett sopprecept som föll Kryddburken, Linda från Öland i smaken. Otroligt roligt! En emaljgryta är bland det mest användbara man kan ha i köket.

Ikväll ska vi premiärlaga en annan värmande rätt i den fina grytan. Det blir en mustig saffransdoftande fisk- och skaldjursgryta med aioli.

Bästa julklappstipsen

Ska du köpa julklappar till någon som är matlagningsintresserad? LÄTT! Här är mina bästa julklappstips:

Modern stektermometer finns bl a på Cervera, ca 200 kr, mäter köttets innertemperatur på ett ögonblick
Kyoceras mandolin finns bl a på Cervera, ca 300 kr, en mycket prisvärd mandolin
Stor vitlökspress i rostfritt material, finns bl a på Granit, ca 140, kan även pressa ingefära och diskas i maskin
En riktigt bra korkskruv, ska inte vara "skärande" utan se ut som en tunn spik som böjts i spiral
Äggtimer som läggs i kastrullen och ger perfekt kokta ägg, finns bl a på Designtorget, ca 100 kr
Microplanes rivjärn är de bästa rivjärnen, från 180 kr, finns bl a på Åhlens, NK och Cordon Bleu

Själv önskar jag mig, alldeles för dyra, emaljerade, röda 4,2-liters grytan från Le Creuset. Jag skulle behöva julklappstips för killar i yngre tonåren!

Den bästa julklapp jag någonsin fått var ett begagnat Lundby-dockskåp med massa tillbehör när jag var liten. Magiskt, jag tror det var mitt lyckligast ögonblick i livet! Den bästa julklapp jag köpt var när jag som fattig student hittade en snygg fonduegryta, min systers önskan det året, för 99 kr på IKEA. Då följde det dessutom med 6 st fackindelade fonduetallrikar som jag behöll eftersom det var min högsta önskan det året!

Allt som inte kom med på bloggen...

Salsiccas fotade under lysröret med mobilkameran

Den gågna helgen var, likt så många andra tillfällen, fylld av mat- och dryckesupplevelser som tyvärr inte kom med på bloggen. Ofta handlar det om brist på ljus att fota i, någon gång om upphovsrätt till recept och ibland ren slöhet.

Så här var det den här helgen:

I fredags hade J önskat sig grillad lax. En fin bit laxfilé marinerades, lades på grillen och avnjöts med sallad från odlingarna. Jag lyxade till lite extra med en färsk krabba som njöts med hemlagad hovmästarsås. Krabbskrovet kokades till buljong ute i pergolan på lördagen. (Luktar pest, men är underbart i de flesta fisk- och skaldjursrätter.)

Medan jag stannade på landet under lördagen, för svampplockning och trädgårdsfiff åkte J tillbaka till stan och Hötorgshallen. Där inköptes tillbehör för korvtillverkning; fjälster, späck och fläskkarré.

Frampå eftermiddagen kom jag tillbaka till stan med bilen fullpackad med svamp och korgar med nyskördade grönsaker och örter.

Vi har lagt vantarna på K:s/ Kristoffer Franzéns utmärkta bok om korvtillverkning, "Den godaste korven stoppar du själv". J valde att göra Salsicca med salvia.

Jag måste erkänna att jag själv har lite svårt för själva tillverkningen av korv. Blir liksom lite pinsamt "sjösjuk" av för mycket fjälster, malet kött och späck. Tur att J fixar detta galant för korven blev helt outstanding god!!!! Känns lite fel att ta med K:s recept här, men boken finns både på bibblan och i affären. Nästan ett måste om man vill tillverka egen korv.

Vi stekte salsiccorna för att få fin yta och lät dem sedan färdiglagas i ugn med termometer så att de inte skulle bli torra och överlagade. Korvarna avnjöts med mitt potatismos, en massa sorters senap och vår hemjästa surkål.

Söndagen inleddes med minibrunch, J:s hembakta bröd, äggröra, bräckt skinka och några små söta tomater. Vi vandrade iväg på långpromenad, delade på en utmärkt räkmacka på trevliga café Giffi på Hornsgatan och landade så småningom på min nya snabbmatsfavorit, Serrano. Jag är SVÅR på deras BBQ-quesadilla med kyckling.

Målet för vår promenad var Cordon-Bleu på Vasagatan. Å, vad vi gillar detta stället! Här shoppades legymkniv, runda uttagsformar för t ex chokladmousse och en kopp för jobbet som håller innehållet varmt. Vi dräglade som vanligt över alla fantastiska spisar och le Creuset-grytor.

På vägen hem träffade vi D och E och tog varsin öl ur immiga glas i solskenet på Loopen Marina vid Hornstull. Väl hemma blev det mer bakning med Kitchen Aiden, en middag som jag tänker blogga om framöver och inläggning av smörgåsgurka.

Någon gång under helgen gjorde jag ett spännande tillbehör till ostbrickan som kommer senare på bloggen. Vi hann dessutom med att torka stolt fjällskivling i ugnen och njuta av den goda Väddöskinkan i tunna skivor.

Det är bara att konstatera, jag ÄR en matnörd och J har blivit smittad. Tur för oss!

Kitchen Aid

Nu har den kommit, vår creme-vita Kitchen Aid. Jag vet att det är lite typiskt att välja just en överdyr Kitchen Aid, men den ÄR bra och dessutom den enda hushållsassistent jag kan tänka mig att ständigt ha framme i köket.

Vi har haft den stiliga maskinen några dagar och redan hunnit baka två omgångar bröd och grovmala kött till färs för lyxiga hamburgare.

Allt med mycket lyckat resultat. Det jobbiga med bakning, knådningen, gör maskinen perfekt och hamburgare på nymald färs blir verkligen urgoda. Vi hade lite väl magert oxkött och passade därför på att ansa bacon från fettet, vilket hackades och maldes med köttet. Väldigt gott!!!

Tyvärr är det nu för mörkt på kvällarna för att man ska kunna fota den goda maten.

Väntan...

Äntligen har vi bestämt oss, gjort slag i saken och BESTÄLLT!!!

Present till mig själv!

Är det bara jag som kan bli totalt kär i vissa köksprylar? Skärbrädssetet Index från Joseph Joseph upptäckte jag för mer än ett halvår sedan. Vilket fint och tänk vad praktiskt att alltid ha en fräsch skärbräda! Varje gång jag var i city gick jag förbi affären Sthlm och tittade så Index. Men 850 kronor kändes som hutlöst mycket pengar för några skärbrädor. Fast längtan växte så tillslut slog jag till, men till en något mindre peng på en web-shop. Nu njuter jag varje dag av mina fina skärbrädor!

Shoppinglördag

J hävdar att vi bör motverka den ekonomiska krisen genom att shoppa för våra nyssligen anlända löner.

Sagt och gjort. Vi trotsade vädrets makter och begav oss till en av favoritaffärerna: Cordon Bleu.

Jag har länge, inspirerad av min arbetskompis S, velat köpa en salladsslunga. S påstår att hon och hennes man äter mycket mer sallad sedan de skaffade sin slunga. Jag hittade en som var både snygg och inte alltför stor. Vi köpte också lyxiga knivar. J behövde en stor kockkniv och jag en liten hackkniv.

Jag lockade med J till en av mina favoritaffärer - Årstiderna. Den ligger dessutom i en fantastisk 1700-talsbyggnad (ritad av en ättling till en av mina arbetskompisar) och baksidan vetter mot Centralbadets fantastiska gård. På Årstiden vill jag bara HA ALLT. Framförallt vill jag att den där spännande, gammaldags, glittriga stämningen som finns i affären ska flytta hem till mig.

Tillbaka till salladsslungan. Den visade sig fungera utmärkt. J stack iväg till en förort för att begå middag med en kompis och jag åkte hem och festade på sallad med minst 20 sorters grönsaker och en god stekt flundra. Jag provade också att göra Provkökets lemonad. Den blev god. Jag tog både lime och citron och sötade med sockerlag. Verkligen uppfriskande med en massa krossad is i.

Förresten, finns det någon som har tips på snygga salladsbestick. Jag tittade på flera, men alla var fula.