Wohoo - de första primörerna!

De ser inte mycket ut för världen, där de kommer upp mellan stickor och strån ur den gråbruna marken, men äntligen är de första primörerna - NÄSSLORNA här. Nu är det vår på riktigt!

Om jag orkar plocka dessa små godingar i en ätbar mängd blir första rätten en helt klassisk nässelsoppa. Det enklaste ÄR det godaste!

Så lite varje dag

Bråda tider stundar och redan nu är det många små grönsaks- och örtplantor som ska skötas om och många frön som ska i jorden. Jag försöker att sprida ut arbetet genom principen "så lite varje dag".

På så sätt blir det inte övermäktigt och i längden får man småplantor av olika storlekar att plantera ut. Det funkar finfint för de flesta bladgrönsaker och örter.

Idag var det lite ovanliga växter som såddes: Kinesisk bladselleri, Kintsai som numera är den enda sellerin jag odlar, en härlig växt som kommer igen suveränt om man skördar lite i taget, min älskade Ostronört från eget frö, Epazote från eget frö, Bladamarant, Isört och Okahijiki (s k "land sea weed", premiärodling för mig. Den lär vara rätt svårodlad, men smaken har tydligen hyllats av Jamie Oliver bl a).

Selleri och Epazote som är ljusgroende får stå under växtbelysning i ett fönster och de andra krukorna åker in på min nya groningsplats, den varma, kattsäkra(?) hyllan ovan kylskåpet.

Jag hoppas på en väldigt spännande smakpalett med en massa olika blad och örter när köksträdgårdssäsongen 2019 kommer igång!

Varmbänk på balkongen

Varmbänken till vänster, kamoflagefärgade katten Muskot till höger

Äntligen ser det ut att fungera - mitt projekt med varmbänk på balkongen. Jag har testat förut och misslyckats. Gödselbädden fick då aldrig upp temperaturen, troligtvis eftersom plastlådan trots allt är för liten och för dåligt isolerad. Jag har valt den största plastlåda jag kunde få tag på och den är isolerad med bubbelplast, frigolit i botten och säckväv.

I år verkar projektet mer lovande. Hästgödseln fick värmas upp inomhus ett dygn innan den blandades med ljummet vatten och halm i lådan. Jag startade inte heller bänken när det var alltför kallt ute.

Nu håller bänken 15-23 grader, även under nätter med frost, så häromdagen la jag på ett lager jord och sådde.

Om jag har riktig tur kommer jag att kunna skörda kryddor, rädisor och bladgrönsaker ur min fina varmbänk om någon dryg månad. Spännande!

Söndagsbrunch

Söndagsbrunch är så smart. Ultimata lyxen för J och mig eller ett väldigt bra sätt att bjuda vänner som annars alltid är upptagna.

Jag brukar göra lite olika sorters brunch, men den senaste hade lite hotellfrukosttema.

En viktig sak är den blonda grapefruktjuicen. Om ni frågar mig är det den ultimata juicen. Pressa egen är optimalt, men den färdigköpta från Tropicana är också väldigt god.

Jag vill ha ett riktigt gott bröd till min brunch. En dag ska jag lära mig baka ett bra valnötsbröd, men tills dess köper jag färdigt på bageriet. Fröknäcke bakar jag däremot själv. Till brödet vill jag ha flera sorters charkuterier och någon god ost, gärna Cambonzola.

Denna gång testade jag också en avokadoröra, typ guacamole utan vitlök, till brödet efter inspiration från hotell Eggers i Göteborg. Mycket bra idé!

Vad det gäller den varma maten vill jag alltid ha äggröra, bacon och stekta/grillade tomater. Äggröran görs bäst med en klick färskost i smeten och sedan lagas röran på låg temperatur under omrörning, omrörning så att den blir krämig. Om man kan få tag på bra bacon som är rökt på riktigt funkar det. Annars väljer jag faktiskt numera sidfläsk. De grillade tomaterna blir goda med någon grönkrydda som timjan, oregano eller basilika.

Smothien gör jag med egenplockade blåbär och lingon från frysen. Banan, yoghurt och söta med lönnsirap innan smoothien mixas ihop.

Fruktsalladen blir extragod om man mortlar lite kardemumma, blandar med pressad apelsin och rör ner bland den tärnade frukten. Lite hackade, rostade nötter eller mandlar på toppen är också gott.

För amerikanska pannkakor googlar jag rätt på ett bra recept. Steker helst vartefter så att de blir varma och serverar med bär och lönnsirap.

Gott kaffe och te, helst Guteblandning eller Söderblandning är förstås ett måste till brunchen.

Glad söndag!

Glad lördag!

Idag har vi gjort en fram- och tillbakatur upp till byn på landet för att röja på tomten och se till köksträdgården inför den kommande odlingssäsongen. Soligt och härligt, men alltför mycket vårvindar friska för att vi skulle våga elda.

Jag har en massa bra mattips och odlingstips på gång, men de har inte riktigt "satt" sig ännu. Jag kämpar med en rotsak, en vietnamesisk rätt och ett balkongodlingsprojekt. Därför får kvällens bild istället bli en av mina favoriter bland färdigköpta smafsel - murkelpaté, cumberlandsås och cornichoner. Hur gott som helst i det sista kvällsljuset!

Överraska med supergoda ostbollar!

Pau de queijo, brasilianska ostbollar, är verkligen beroendeframkallande. Frasiga utanpå, underbart mjuksega inuti och med god smak av osten. Helt enkelt ett perfekt tillbehör till kvälldrinken! Och inte blir det sämre av att de är väldigt snabba och enkla att göra. Numera bakar jag mina ostbollar i en sån här silikonform, men det går också bra att använda en minimuffinsform eller minimuffinsformar av papper.

Den enda lite ovanliga ingrediensen, tapiocamjöl, brukar finnas att köpa för en billig peng i de flesta asiatbutiker.

Pau de queijo, 24-30 st

1 ägg, rumstempererat

1/2 dl rapsolja

1 1/2 dl mjölk, varm

3 1/2 dl tapiocamjöl

1 dl riven parmesanost

1 tsk salt

Vispa samman ingredienserna till en slät smet.

Smörj en minimuffinsform, alternativt använd minimuffinsformar eller silikonformar. 

Häll smeten i formarna.

Baka i 175 graders ugn i 20 minuter tills bollarna blir fluffiga och gyllene.

Det enklaste är ibland det godaste

Ibland är verkligen det enklaste och billigaste också det godaste!

Jag var sugen på snacks och det fanns lite kvarglömd torr baguette kvar. Hur lätt var det inte att mosa ihop ett vitlökssmör, bre på och köra baguetteskivorna några minuter i 200 graders ugn?

Vitlökssmöret gör jag såklart av riktigt smör, pressad vitlök och salt och peppar. Jag brukar också piffa upp det med lite rivet citronskal, några droppar pressad citron och hackad persilja från frysen.

Gott, gott!

Kul att gå och handla

Det finns nästan ingenting som gör mig så glad som när jag upptäcker nya fräscha eller spännande råvaror. I helgen var det extra kul att gå och handla. Vår närmaste Ica hade ställt upp en disk med grönsaksprimörer. Här fanns rabarber och ramslök som fick det att klia i fingrarna, men till slut behärska sig, för inom en månad bör man kunna plocka egna.

Det fanns rädisor och primörmorötter i alla de färger, ätbara blommor, olika spännande och ovanliga svampar, och nya krassesorter som jag aldrig tidigare sett. Jag fastnade för de späda lila italienska kronärtskockorna, lupinkrasse och de båda cikoriasläktingarna radicchio trevisiano och puntarelle. De två sistnämnda hamnade på tallriken innan de fastnade på någon bild...

Kronärtskockorna kokades och åts som förrätt till söndagsmiddagen tillsammans med rört citronsmör. Den lilaröda radicchion lyser upp mina jobblunchsallader. Lätt besk, men väldigt snygg och god.

Och äntligen har jag nu provat puntarelle, denna italienska specialitet! Grönsaken skärs i tändsticksstora strimlor på längden. Läggs en timme i isvatten och serveras med vinägrett. Jag blandade olivolja, pressad citron, pressad apelsin, mosade sardeller, kapris och salt och peppar. Salladen blev en variant på den rätt som kallas Puntarelle alla romana. Mycket gott! Lite bitter, men oerhört krispig grönsak som bryter fint mot sälta, syra och umami i dressingen.

Jag har försökt odla puntarelle tidigare, utan att lyckas, men detta gav mersmak så i år blir nya tag i puntarelleodlingen.

Marockansk fisk med ångad couscous

Äntligen har jag testat att ånga couscous. Jag kan verkligen rekommendera detta tillagningssätt. Det är lätt att göra i en vanlig billig bambuångkokare som man lägger ett stycke tyg i. Jag använde en halv uttjänt kökshandduk. Couscous tillagad på detta sätt blir fantastisk stunsig med prefekt konsistens.

Till couscousen gjorde vi en marockansk fiskrätt som verkligen blev överraskande lyckad. Ett väldigt bra sätt att tillaga lite snäll fiskfilé som t ex kolja.


Marockansk fisk med ångad couscous, 4 port

5 dl couscous
1/2 tsk salt
1 tsk olivolja
30 g smält smör

500 g koljafilé
salt och svartpeppar
vetemjöl att vända fisken i
smakneutral rapsolja att steka i
3 gula lökar
3 vitlöksklyftor
2 burkar konserverad tomat
1 tsk färsk timjan
1/2 kruka färsk persilja
1 1/2 tsk mald spiskummin
1 tsk paprika
1/4 tsk chiliflakes
salt
1 buljongtärning
en nypa saffran
1 handfull färska basilikablad

Häll couscousen i en bunke. Blanda en dryg deciliter vatten med salt och sprinkla över couscousen. Rör om med händerna, arbeta bort klumpar tills allt vatten absorberats. Sprinkla över oljan och arbeta in den.

Häll couscousen i en tygklädd bambuångkokare. Sätt på locket och ställ i en stekpanna med kokande vatten som inte ska vara högre än nivån där couscousen ligger. Ånga 20 minuter. Glöm inte att fylla på vatten så att det inte kokar torrt.

Sprinkla över ytterligare en deciliter vatten och det smälta smöret. Arbeta in jämnt i couscousen. Ånga ytterligare 20 minuter utan lock.

Salta och peppra fisken och vänd den i vetemjöl.

Stek hastigt på ganska hög värme så att fiskytorna får färg. Lägg fisken åt sidan.

Skala och hacka lök och vitlök. Fräs en stund i olja utan att det tar färg.

Häll på konserverad tomat. Lägg i buljongtärningar. Mortla saffran, spiskummin, paprika och chiliflakes och tillsätt. Hack persilja och timjan fint och tillsätt. Skjud långsamt ca 30 minuter. Smaka av med salt.

Tillsätt fisken och låt den gå klart i tomatsåsen.

Sprinkla över basilikablad och servera till couscous.

Gröna lyxvåfflor

Nu är det snart våffeltider och vem kan motstå knallgröna, frasiga våfflor med lyxig topping? Jag valde räkor, forellrom, smetana, hackad lök och edamamebönor. Allra bäst blir våfflor om man kan hitta ett gammaldags våffeljärn som inte har "non-stick-teflonbeläggning".


Spenatvåfflor, 4 port

2 ägg
1 påse babyspenat, 80 g
1,5 dl grädde
1,5 dl iskallt mineralvatten
100 g smält smör
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 krm salt
lite riven muskotnöt

Mixa äggen med spenaten till en jämn grön smet. Blanda alla ingredienser och rör i det smälta smöret. Grädda våfflorna och servera genast med lyxig topping.

Variationer på svartrot

Förr fanns svartrot att få tag på i alla affärer, men numera är den tyvärr ganska ovanlig. Synd, för det är en riktigt god rotsak. Den brukar kallas "fattigmans sparris" och visst kan den tillagas likt sparris, men jag tycker inte att smaken är särskilt sparrislik. Svartroten är god på ett annat sätt.

I år ska jag ge mig på att försöka odla svartrot. Jag har köpt nya fröer och det blir premiär för denna rotsak på den plats där jag odlar numera. Av erfarenhet vet jag att svartrot är lite knepigt, båda att få att gro och att senare skörda utan att rötterna går av. Men skam den som ger sig. Hel svartrot har god lagringsduglighet och skörden kan lysa upp de mörka månaderna.

När man förbereder svartrot för tillagning ska man komma ihåg att den har en maskrosklibbig saft. Det kan vara idé att använda handskar. De vackra vita rötterna som avslöjar sig när det svarta skalet skalas av med potatisskalare blir snabbt missfärgade, så det är smart att ha en skål med kallt vatten och citronskivor beredd.

Jag lagade två olika testrätter där svartrot kombinerades med två råvaror som den kommer väl överens med; apelsin och rostade hasselnötter.

Det blev sous-vide-tillagad svartrot med apelsinhollandaise, rostade hasselnötter och persilja och råstekt svartrot med apelsinvinägrett och rostade hasselnötter.

I sous-vide-varianten kördes svartrot med smör, lite pressad citron, salt och peppar i 89 graders sous vide i en dryg timme. Apelsinhollandaisesåsen var som en vanlig hollandasise, fast kompletterad med pressad apelsin. Den råstekta varianten stektes i generöst med smör.

Båda varianterna blev goda, men sous-vide-tillagningen blev nästan bäst. Alla milda fina smaker kvar i svartroten som dessutom blev liksom marinerad under tillagningen. Gott, gott!

Om man har tid så är ju en hollandaise alltid festlig. Till vardags funkar det bra med en vinägrett och svartroten är också god kall, i t ex en sallad.

Jag hoppas kunna lägga vantarna på mer svartrot, för jag har ytterligare ett gäng tillagningsidéer att testa. Har fått så många spännande förslag från duktiga matlagare på Facebook.

Bitza

Förra veckan blev det en hel del pizza äten av oss. Den kanske mest spännande var det palestinska pizzan på Bitza vid Horstull. Vi upptäckte stället för någon dryg månad sedan och den gången åt vi bara bröd med några goda röror och sallader som serverades i små glasburkar. I förra veckan blev det både ett par sallader och pizza Shawarma med lammentrecote, tomat, paprika, olika såser och kryddgrönt.

Bottnarna på de palestinska pizzorna var tunna och läckra. Toppingen hur god som helst och det helt utan ost på just den här pizzan.

En av salladerna som vi åt bägge gångerna på Bitza var jättegod inlagd "vild gurka" med lite granatäpplekärnor på. Lite lätt besk, annorlunda smak jämfört med vanlig inlagd eller saltgurka. Jag har förstått att det rör sig om s k armenisk gurka, egentligen en melonsläkting, som man faktiskt kan odla i Sverige, i alla fall i växthus. Spännande!

Odla microgreens

Kung Bore håller stockholmstrakten i ett järngrepp. Minus sju grader imorse. Lååångt kvar till trädgårdssäsongen. Jag tröstar mig med att odla "microgreens". Det går snabbt, blir fint och ska tydligen, precis som groddar, vara väldigt nyttigt.

Jag fick världens bästa tips av en medodlare. Passa på att använda fröer som börjar bli lite för gamla, har osäker hållbarhet och sådana som man vet inte kommer att behövas under den kommande säsongen. Smart, jag har massor sådana!

Alla sorters kål funkar, liksom rädisor, rödbetor, mangold, rucola, basilika, krasse förstås, olika sallatsfröer, spenat och vanliga gula ärtor.

Så tätt i några centimeter vanlig blomjord i lämplig låda, gärna med dräneringshål i botten, annars får man vakta noga med vattningen.

Microgreens är gott till nästan allt. De piggar upp den tröttaste macka och gör vilken sallad som helst till en lyxrätt.

Egna tomattortellinis med basilika- och mozzarellafyllning

Det är lite pyssligt att göra sina egna tortellinis, men oj vad fina och goda de blir! Bästa sättet att lära sig vika till dem är att titta på någon tutorial på Youtube.

Extra kul att man kan smaksätta pastadegen också. Jag längtar efter capresesallad med färska tomater, mozzarella och basilika, men tomaterna man kan köpa den här säsongen är inte roliga så jag tolkade den goda salladen lite fritt i tortelliniform istället.

Härliga smaker som passar ihop och snyggt att man skär i en röd tortellini och upptäcker ett läckert grönt innehåll.


Tomattortellinis med basilika- och mozzarellafyllning, 4 port

2 ägg
2 msk tomatpuré
250-300 g vetemjöl, helts Tipo 00-mjöl
1 nypa salt

fyllning:
1 kruka basilika
1/2 dl pinjenötter
1/2 dl riven parmesanost
2 msk olivolja
1 vitlöksklyfta
salt och nymald svartpeppar
1 boll mozzarella

till servering: babyspenat, smält smör, riven parmesanost


Mixa äggen med tomatpuré och salt. Häll mjölet på ett bakbord och gör en grop i mitten. Häll äggsmeten i gropen. Arbeta succesivt ihop degen. Kanske behövs mer mjöl, kanske lite vatten? Det ska bli en mycket fast deg. Plasta och låt degen vila i rumstemperatur i en timme.

Mixa ingredienserna till fyllningen. Smaka av med salt och peppar.

Dela upp degen i lagom bitar att köra i pastamaskinen. Kör från 1:an stegvis till 7:an. Mjöla degen mellan varven om den känns klibbig. Använd en sporre och ta ut kvadrater, ca 6x6 cm. Spritsa lite fyllning i mitten på varje kvadrat. Vik på diagonalen. Ta upp i handen. För ihop de två spetsarna till en liten "mössa" och vik den kvarvarande spetsen lite utåt. (Kolla på Youtube hur man gör, jättesvårt att förklara). Lägg de färdigformade skapelserna på ett lätt mjölat underlag.

Koka upp en stor kastrull med saltat vatten. Släng i tortellinis och koka 2-3 minuter. Häll i ett durkslag.

Servera genast med babyspenat, smält smör och riven parmesan.

Tomatsådd 2019

Finns det något godare än hemodlade tomater? För sommaren 2019 hoppas jag på det här:

Under veckan som gått har de sista beställda fröerna dimpit ner i brevlådan eller hämtats hos postombudet. Äntligen är alla tomatfröer i jorden. Om jag nu inte upptäcker ytterligare någon "måste-sort".

Hittills är sorterna dessa:
CANESTRINO DI LUCCA - Premiär för denna ganska stora, snygga tomat från Toscana. Kommer den hinna bli färdig utomhus?
BLACK SWEET CHERRY - God, snygg, mörk körsbärstomat som är ett måste varje år
GREEN ZEBRA - Sen, inte så rikgivande, lite syrlig, men god och fantastiskt snygg.
CHEROKEE PURPLE - Första gången odlade jag denna med fröer direkt från USA och blev förvånad att en så stor tomat var relativt tidig
ILDI - Liten gul tomat, ett måste enligt min syrra
PURPLE CALABASH - Snygg och rätt stor, men brukar ändå hinna bli färdig utomhus
LEMON DROP - Äntligen har jag fått tag på en av Camilla Plums favoriter, frö köpt från hennes Fuglebjerggard!
PRINCIPE BORGHESE - Brukar inte bli bra hos mig, men skam den som ger sig, vill ha den som piennolotomat
ROSELLA - Premiär för odling av denna. "rosa körsbärstomat med smak av hallon och björnbär" låter spännande
GARDENER´S DELIGHT - Ett säkert kort, körsbärstomat som jag odlar varje år
CHILEGA - En röd favorit sedan flera år
GOLDEN BUMBLE BEE - Osannolikt färgad - gul och rödstrimmig, jättegod tomat
GREEN KIWI - Premiär för denna, ser snygg ut på bild och rekommenderas av många
INDIGO PEARDROPS - Får vara med ett år till för att den är så vacker. Rätt små gul/lila droppformade tomater.
GELBE DATTELWEIN - Sen, men får vara med ändå för de gigantiska klasarna små gula, droppformade godistomaterna med tunt skal. En av min mammas favoriter.
GREEN GRAPE - En grön, god liten favorit
VESUVIO GIALLO - En gul, mindre sort som jag ska odla som piennolo.
"HONINGSTOMAT" - Frö taget från en exklusiv, supersöt färdigköpt holländsk tomat. Sorten lär vara frökonstant, men sen, får se hur den blir.
AILSA CRAIGH - Premiär för denna sort som många rekommenderar.
MEI WEI - En röd favorit sedan många år. Den körsbärstomat som Runåbergs fröer skulle ta med sig till en öde ö.
RAMBELING GOLD STRIPE - Premiär för denna ampeltomat som ser fantastisk ut på bilderna.
100 OF 1000 - Äntligen ska jag ha min nya ampelfavorit igen. Mängder med minismå, söta tomater.
SUNGOLD - Syrrans och min smakfavorit förra året.

Fredagsgott

Suddig bild på underbar sensommarpizza

Knappt hade vårt avlopp blivit lagat så sprang det läck igen. Back to diska för hand i badrummet...

Trist, men det är ett värdsligt problem och man måste väl ändå få sig lite fredagsgott till fredagsvinet ikväll?

Ännu är det bara  lunchtid, men jag drömmer redan om kvällens försmafsel i  form av härligt småplock/ost- och charkbräda-style. Lite nyköpt, lite tömning av godsaker från längst in i kylskåpet. Fin olivolja till chark och grönsaker. J och jag trötta efter arbetsveckan, men bra musik, två glada katter som mumsar den blötmat de blivit lovade och lite allmänt snack om allt och inget.

Sedan är det dags för den traditionella hemmabakade pizzan. Oklart vad det blir för slag av den sistnämnda just idag. Min idé om egen kebabpizza var inte riktigt vad J var sugen på. Bilden är från i sensomras då jag var själv på landet och gjorde en ljuvlig pizza bianco med nyplockade kantareller, sidfläsk från Hållsta rökeri och kronärtskocka.


Uppdaterat:

Ibland blir det precis som man vill. Försmafsel med chark; chilistark salami i flortunna skivor, den otroligt goda tryfflesalamin Saltufo (köp om ni hittar den, dyr men ljuvlig!) och ölkorven Rackabajsare och ost; Morbier och någon god blåmögelost. Lite lyxig tonfisk i mitten och allt kompletterat av egeninlagd saltgurka, svarta oliver och lite pickles.

Pizzan blev vår standardfavorit, kompletterad med en massa god grillad, inlagd kronärtskocka.

Vår diskmaskin, vår diskmaskin, vår diskmaskin - den är så fin

Det är inte meningen att göra reklam för ett visst vitvarufabrikat, men vi är väldigt nöjda med vår diskmaskin. Inte främst för att den är röd och snygg utan för att vi nu äntligen får använda den igen. Under två veckor har avloppet i köket varit avstängt p g a vattenläcka längre ner i huset. Det har inte alls varit roligt att diska för hand i badrummet. Och hur mycket man än diskar för hand blir feta saker, särskilt sådana av plast aldrig riktigt rena.

Så därför - heja diskmaskiner! De sparar tid, ser till att det alltid kan vara undanplockat i köket, diskar renare än man själv kan och jag tror till och med att undersökningar visar att de är mer vatten- och energisnåla jämfört med handdiskning.

Nu går vi och lägger oss och vaggas till sömns av ett trevligt brus från diskmaskinen.

NU

Vi sörjer att Sayan Isakssons Råkultur och fina Shibumi inte finns mer, men tröstar oss med att besöka stjärnkockens snabbmatssatsning NU i Teatern i Ringens centrum.

Vi blir inte ett dugg besvikna. Nyttigt, kreativt, läckert och koreanskt - kan det bli bättre?

J valde en Rice-bowl med grillad fläskkarré och jag tog Korean taco med rå lax. Bägge rätterna var suveräna. J:s köttbitar bland det godaste i fläskväg jag ätit. Vad mina svarta tacobröd bestod av kan jag inte gissa, men de smakade bra och tacoinnehållet med sin fräscha fisk var otroligt gott. Vi kommer definitivt tillbaka!

Någon skrev att Teatern antagligen är världens bästa foodcourt och jag kan bara hålla med.

Ramen från grunden inklusive egna ramennudlar

Jag hade ingen aning om att man kunde göra egna ramennudlar, men när jag hittade ett DN-recept var jag ju tvungen att försöka. Vår matberedare höll på att stryka med på kuppen för det blir verkligen en tung deg. Annars var det inga problem att göra nudlarna. Degen fungerade jättebra i pastamaskinen. Nudlarna blev supergoda, men det gällde att inte koka dem för länge. Mellan 30-45 sekunder räckte, sedan ner i kallt vatten för att avstanna kokningen innan de läggs i den mustiga ramenbuljongen.

Jag gjorde en halv sats med nudlar jämfört med ursprungsreceptet. Ändå blev det rejält mycket. De som inte gick åt hamnade i frysen, vilket tydligen ska gå bra.

Ramenbuljong har jag gjort tidigare. Ett nytt tips är att ta upp kyckling och revben efter ca 20 minuters kok och skära bort allt kött. Det blir jättegott att ha i soppan och buljongen blir tillräckligt mustig av benen som läggs tillbaka och får koka vidare. Buljongen behöver också koka samman mer för att bli riktigt smakrik. Efter att ben och grönsaker silats bort kokade jag utan lock tills en dryg liter återstod.

Denna gång hamnade, förutom köttet, lättwokade bitar av broccoli och morot i soppan tillsammans med salladskål och löskokta ägghalvor. Ärtskott, salladslök, hackad chili, färsk koriander och furikake på toppen.


Ramennudlar, ca 6 portioner

1 1/4 tsk bakpulver
2 1/2 dl kallt vatten
1/2 msk salt
250 g vetemjöl special
275 g tipo 00-mjöl
maizena till utbakning

Sätt ugnen på 135 grader. Sprid ut bakpulvret på ett bakplåtspapper. Rosta i ugnen 1 timme.

Blanda bakpulver och vatten i en skål. Lös upp saltet i blandningen.

Lägg mjölsorterna i matberedarens degbunke. Arbeta in vätskan med degkrok på låg hastighet. Arbeta degen till en fast massa, ca 15 minuter i maskinen.

Ta upp på ett bakbord och arbeta ytterligare 5 minuter med händer.

Plasta degen och vila 1 timme i rumstemperatur.

Dela i 8 bitar. Kör i pastamaskinen till tjocklek 5. Pudra degplattorna med majsstärkelse. Kör degen till nudlar. Pudra på ytterligare majsstärkelse och samla i knyten.

Koka nudlarna i saltat stormkokande vatten ca 30- 45 sekunder. Spola i kallt vatten. Lägg nudlarna i den varma ramenbuljongen tillsammans med annat du vill ha i soppan.

Jag vill ha vååååår!

Mars är en sådan fejk. Det påstås vara en vårmånad, men egentligen är det mest fråga om vinterbakslag. Snö igen, grått, grått idag och SMHI hotar med rejält många minusgrader under överskådlig tid framöver. Dessutom har man ett obehagligt minne av att det i värsta fall kan pågå i sisådär tre månader till.

Jag vill ha fågelkvitter, fjärilsfladder och humlesurr, jag vill gräva i jorden och starta alla spännande  odlingsprojekt på allvar.

I söndags var jag tvungen att göra ett terapibesök på Slottsträdgården i Ulriksdal. Det hjälper lite att vandra omkring i ljusa, svala växthus, titta på fina och roliga grejor, äta god vegetarisk mat och fikabröd.

Avokado och rosa grapefruktsallad

Här kommer ett salladstips. En verkligt lyxig och speciell sallad, min tolkning av Charlottas på Matrepubliken som hämtat grundidén från restaurang Toso i Göteborg. (Som jag blivit sjukt sugen på att besöka efter Charlottas beskrivning. Hoppas jag får anledning att jobba lite mer i Göteborg snart...)


Avokado och rosa grapefruktsallad, 4 port

1 stor rosa grapefrukt
2 avokados
1/2 gurka
2 salladslökar
1 kruka koriander
1/4 röd chilifrukt
furikake (japanskt umamismakande strössel som bl a innehåller rostade sesamfrön)
1 msk japansk soja
1/2 msk pressad lime
1 msk rapsolja
1 tsk socker
1/2 sesamolja

Rör samman dressingen med soja, lime, rapsolja, socker och sesamolja tills sockret smält.

Filéa grapefrukten, tärna avokadon och gurkan med kärnhuset bortskuret. Strimla salladslök och koriander. Finhacka chilifrukten.

Blanda salladen med dressingen. Toppa med strösslad furikake.

Sushi heaven

Min nya passion för "crispy chicken sushi roll" har nu gått in i en ny fas. En dag var kycklingen i den färdigköpta rätten inte helt optimalt god. Ni vet, inte gammal eller så, bara inte den goda kycklingkvalitet jag vill ha. Då bestämde jag mig för att ge mig på företaget att göra min egen. Premiär var igår kväll när vi bytte vi ut den numera nästan traditionella fredagspizzan mot sushi-frenzy.

På menyn stod: crispy chicken roll, sashimi på rå salmalax och pilgrimsmussla samt dito lättrökta, sushi med forellrom och med krabbröra, färdigköpt algsallad och bläckfisksallad samt, efter tips från Charlotta på Matrepubliken, en ljuvlig sallad med avokado, röd grapefrukt, salladslök, färsk koriander och furikake.

Den hemmagjorda crispy chicken sushi roll blev helt magisk. Kanske inte lika vacker som originalet, men upplevelsen av det ljumna salt-syrliga riset mot den krispiga nyfriterade saftiga kyckling slog det mesta. Glöm inte srirachamajonnäs och att toppa med rostad lök!


Sushiris (kolla på förpackningen om ditt ris ska kokas på annat sätt)

4 dl sushiris
4 dl vatten
1 dl risvinäger
1 msk mirinvin
1/2 dl socker
2 tsk salt

Skölj riset i kallt vatten. Blötlägg i ca 30 minuter. Sila bort blötläggningsvattnet. Lägg i en kastrull med 4 dl vatten. Koka upp, sänk värmen och skjud i 10 minuter med lock. Stäng av värmen och låt riset gå färdigt på eftervärmen, ca 20 minuter.

Blanda vinäger, mirin, socker och salt i en kastrull. Värm sakta under omrörning tills sockret smält. Häll det nykokta, varma riset i en lågkantad form. Fördela vinägerblandningen över riset och blanda.


Srirachamajonnäs, åt det japanska hållet

1 äggula
1 tsk japansk senap i pulverform (eller dijonsenap)
1 dl smakneutral rapsolja
lite risvinäger
salt och peppar
ca 1 msk srirachasås (sorten med tuppen på flaskan är godast)

Blanda äggula och senap. Se till att blandningen håller samma temperatur som oljan. Under kraftig vispning, blada långsamt i oljan, först droppvis. Smaka av med vinäger, salt och peppar. Kanske behövs lite vatten för att få rätt konsistens? Tillsätt srirachasås till lagom styrka.


Crispy chicken sushi roll, 4 rullar

1 kycklingfilé av god kvalitet, t ex ekologisk
salt och svartpeppar
1 ägg (eller äggvitan från majonnäsen ovan)
1 dl vetemjöl
1 dl pankoströbröd
smakneutral rapsolja att fritera i
ca 5-6 dl färdigkokt sushiris
4 ark sushi nori

till servering: 1 liten paprika i små tärningar, färsk koriander, rostad lök, japansk soja, wasabi, srirachamajonnäs

Skär kycklingfilén på längden i bitar som är ca 2 cm tjocka och breda. Salta och peppra. Doppa först i mjöl, sedan uppvispat ägg och sist rejält med panko.

Bred ut noriarken på plastfolie. Bred på sushiris, men lämna kanterna uppe och nere så att du kan "stänga rullen".

Fritera kycklingen i 170 graders olja tills den är precis färdig.

Kör nori med ris ca 20 sekunder i mikrovågsugnen. Lägg på den friterade kycklingen och rulla med hjälp av plastfolien och en bambumatta. Kläm lite på rullen och skiva upp i bitar.

Servera genast med tillbehören.

Vårlängtan på en tallrik

Det är svårt så här års, man vet att det är lång tid kvar till den riktiga våren, men vintern känns redan helt uttjatad.

Jag längtar efter odlingssäsongen. Ännu så länge får jag nöja mig med att de första förodlade chili- paprika- och kronärtskocksplantorna spirar.

Lite goda ärtskott har jag också odlat fram. Bara att blötlägga gula ärtor över natten och så ganska tätt i några centimeter jord. Helst täcka med jord också för att undvika mögel. Ärtskotten smakar lite som sockerärtor och blir klara på några veckor. Lämna kvar något blad på varje planta så grenar de ut sig och ger fler skott!

Första skörden för i år i form av ärtskott kombinerades med den allra sista från i höstas, uppgrävd pepparrot, en rot som verkligen håller fantastiskt länge i kylen.

Jag ville göra en skir vårsallad och fick hjälp av J med att lättröka några bitar Salmalax. En av förra årets julklappar var en rökpistol med tillhörande glaskupa. En himla bra uppfinning om man snabbt vill kallröka mindre mängder råvaror. Jag var skeptisk till att det skulle kunna göras inomhus, men det går alldeles utmärkt att röka så här under en vanlig köksfläkt. Lättrökt lax är något helt annat än den kallrökta man kan köpa.

Till salladen skars fisken i fina skivor, fick sällskap av småblad, ärtskott, tunna rädisskivor och en kräm på smetana, finriven pepparrot, salt, peppar och några droppar citron.

Skatter från roslagsbyn

När vi var uppe i roslagsbyn härom dagen kom bonden B förbi och undrade ifall vi ville köpa ägg.  Om vi ville! Det finns inget bättre än byägg från hönor som får leva riktiga liv och gå ute. B:s hönor lägger också så vackra ägg i alla möjliga färger. Äggen smakar så otroligt mycket godare än de man kan köpa i butiken.

De första byäggen för säsongen njöt vi som kokta, men nu drömmer jag om pocherade, kanske i en ramen, eller stekta "sunny side up". För att inte tala om goda omeletter, Ägg Benedict och våfflor... Mums!