onsdag 27 januari 2016

Äntligen - egenlagad indisk mat


Jag köpte en jättelik indisk kokbok med över 1000 recept i julklapp till J. Intentionen var att 2016 skulle bli året då vi lärde oss laga indisk mat på riktigt.

Tills för några dagar sedan hade det inte hänt så mycket mer än att vår iller Vintra lekt väldigt mycket i tygpåsen som boken kom i och att vi skrattat oss intill magont åt författarens namn - "Pushpesh Pant" låter ju helt galet! Perfekt, om man är lite låg behöver man bara tänka på namnet så börjar man skratta.

Ibland har vi kikat lite i boken och då omedelbart blivit så toksugna på indisk mat att vi rusat till vår lokala indiska restaurang, Gandhi och slagit till på någon kryddig rätt. (Notes to self: Godast just nu, om än lite väl stark, är Kungsräkor Karai och även om jag älskar sizlar är såsen man får till aningen tam.)

Men så äntligen härom veckan fick jag ändan ur vagnen och köpte paneer-ost i en asiatisk butik. Första rätten ut blev gamla vego-favoriten Palak Paneer, som jag tidigare lagat, men då med halloumi.

Kanske var den nya kokboken lite väl tegelstenig för vi lagade faktiskt mest enligt Gustavs recept på Jävligt Gott.


Palak paneer, 4 port

2 stora gula lökar, finhackade
3 vitlöksklyftor, finhackade
4 cm färsk ingefära, riven
10 cocktailtomater (vi tog några som var på väg att bli soggiga), klyftade
2 msk tomatpuré
500 g bladspenat (vi hade en del kraftig färsk och resten tog vi fryst)
1 msk bruna senapsfrön (ska egentligen vara svarta, men sådana hade vi inte)
1,5 msk garam masala
2 kardemummakapslar
1 msk spiskummin (rosta i panna, mortla)
1 msk korianderfrö (rosta i panna, mortla)
2 tsk gurkmeja
1 röd chili, finhackad
2 msk smör
1 dl grädde
4-5 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
400 g paneer + rejält med smakneutral olja att steka i
1 kruka färsk koriander
salt och peppar

Stek lök och vitlök i olja i en gryta på medelvärme tills löken får färg. Tillsätt ingefära, kryddor och tomatpuré. Fräs en stund till. Tillsätt lite vatten och låt puttra några minuter till.

Lägg i spenat och tomatklyftor. Lägg i buljongtärningen. Späd med vatten till lagom konsistens och koka ca 10 minuter.

Tärna paneeren. Fritera/stek i ganska mycket olja tills tärningarna är gyllenbruna och frasiga. Låt rinna av på hushållspapper.

Rör ner grädde och smör i grytan. Koka upp och smaka av med salt, peppar och ev lite pressad citron.

Hacka och strö över koriandern.

Servera gärna med kokt basmatiris, indiskt bröd, typ naan, chutney och tjock yoghurt eller raita.

tisdag 26 januari 2016

Gott och trevligt med släkten

Det är kul när det händer något i annars mörka och urtrista januari. Den gånga helgen var verkligen en rolig och intensiv släkthelg för J och mig.

På lördagskvällen var det dags för restaurangbesök med J:s föräldrar. Det har blivit lite av en tradition att de en gång om året bjuder ut sina tre sina söner med sambo/fruar. Vi har alltid så kul vid de här tillfällena och de senaste åren har vi varit på samma ställe, Hotell Rival vid Mariatorget på söder. Det är alltid så trevlig avslappnad stämning på Rival. Stället har bra läge, snygg, varm inredning, massor med folk som roar sig i de olika barerna och i restaurangdelen finns ett runt bord som är helt perfekt för oss åtta personer. Maten på Rival är god, om än inte Stockholms allra bästa. I år var vi var nöjda med förrätterna och de flesta huvudrätterna, men besvikna på specialiteten "Köksmästarens slaktarbräda" där köttet var överstekt och det saknades goda tillbehör, men allt annat var gott och servicen superbra. Det röda vinet, som jag tyvärr inte minns namnet på var otroligt gott.

Mycket suddig bild på runda bordet på Rival

Knappt hade vi hunnit hämta oss förrän det blivit söndag och var dags att åka till Strängnäs med min mamma och morbror för att hälsa på min kusin och hennes sambo och dessutom träffa min andra kusin och hans fru som kom åkandes från Uppsala. Superkul, jag träffar mina kusiner alldeles för sällan och J hade aldrig träffat dem.

Min kusin i Strängnäs bor så mysigt i ett äldre hus ute på landet, men ändå inte så långt från den lilla staden. Vi mumsade på fika vid den varma kakelugnen i sällskap av tre katter med helt olika personligheter.  Så fina. Katter är fantastiska.

Djurlivet tog inte slut med katterna. Massor med vilda fåglar kvittrade i buskarna inpå knuten och sedan fick vi se två rådjur som kom för att ta sig ett snacks alldeles utanför köksfönstret. Magiskt vackra var de.

Fram emot kvällen begav vi oss alla in till Strängnäs för att äta en tidig middag på en grekisk taverna alldeles vid hamnen. Jag tror jag talar för hela sällskapet om jag säger att maten var helt otroligt god! Köttet av alla de slag var verkligen fullständigt perfekt. Tsatsikin, denna underbara röra, lika god som i Grekland och även tillbehören toppenfräscha. Jag trodde att jag skulle hinna få smaka en tugga av J:s plankstek, men jag har aldrig sett någon sluka en rätt så snabbt. Det var tydligen bara FÖR gott, tyckte J. Själv var jag mycket nöjd med mina grillade sovlakispett.

Om ni befinner er i närheten av Strängnäs är mitt absoluta tips att ni passar på att äta på Grekiska Tavernan.

Så här ser tavernan ut på sommaren enligt Google

måndag 25 januari 2016

Besatt av Bibimbap


Periodvis kan jag bli helt besatt av någon speciell rätt. Just nu är det Bibimbap, denna underbara koreanska "pytt-i-panna". Galet gott, jag skulle kunna äta det varje dag just nu!

Jag har ätit bibimbap tidigare, men fick återigen upp ögonen för denna rätt när vi senast handlade färdigmat på vårt lokala sushiställe. Jag valde en helt OK sushi, inget fel på den, men J:s Bibimbap var ju så otroligt mycket godare. Som ni vet kan avundsjuka vara en stark drivkraft...

Efter att ha groddat ett gäng mungbönor och jagat rätt på riktigt god kimchi (den hemgjorda på koreanska mataffären på Luntmakargatan) satte jag ingång att laga. Det kan ta sin lilla tid, eftersom det är många moment, men i lördags när vi kom hem från förmiddagens ärenden tror jag att jag satte rekord när jag lyckades laga och fotografera Bibimbap på under en halvtimme. Fotot är lite suddigt, för vid det här laget var jag så hungrig att jag skakade.

Man kan byta ut köttet i bibimbap mot kyckling eller tofu. Andra saker som är goda till är avokado i skivor och morot, rättika eller rädisor som ev läggs in som nedan. Jag kan absolut tänka mig wokad pak choi till också, eller svamp. Man kan också koka risnudlar till, marinera och servera som komplement eller istället för riset.

Receptet som jag lagade är ganska troget efter Jennie Walldén


Bibimbap, 4 port

3 dl sushiris
200 g utskuren biff eller rostas
marinad: 1 msk ljus soja, 1 msk socker, 2 tsk sesamolja, 1 msk vitt vin, 2 rivna vitlöksklyftor, 2 msk riven ingefära, 1 finhackad salladslök
3 dl kimchi
4 ägg
gochujang, koreansk chilisås (ev utrört med lite vatten)

spenat:
200 g färska spenatblad
1 msk ljus soja
1 finhackad salladslök
1 msk sesamolja
1 msk rostade sesamfrön

böngroddar:
4 dl färska böngroddar
salt
2 tsk sesamolja
2 tsk rostade sesamfrön

chilipicklad gurka:
1 gurka
2 fint skivade salladslökar
1 tsk 12% ättika
2 tsk socker
1 tsk salt
2 tsk koreanskt chilipulver


Skölj och blötlägg riset enligt instruktion på förpackningen.

Blanda ingredienserna till marinaden. Skär köttet i lövtunna skivor tvärs fibrerna och lägg i marinaden.

Koka riset enligt instruktion på förpackningen. Glöm inte salt.

Lägg spenaten i ett durkslag. Koka upp 2 liter vatten och slå över så att spenaten slakas. Blanda med soja, salladslök och olja. Strö över rostade sesamfrön.

Lägg böngroddar i ett durkslag. Koka upp 2 liter vatten och slå över groddarna. Salta och blanda med sesamolja. Strö över rostade sesamfrön.

Skiva gurkan fint på mandolin. Blanda övriga ingredienser till marinaden och lägg i gurkan, gärna med en tyngd över.

Torka av köttbitarna på hushållspapper. Hetta upp olja i en järnstekpanna och stek mycket snabbt på hög värme.

Stek äggen "sunny-side-up". Enklast görs det i en teflonpanna.

Lägg riset i botten på djupa skålar. Lägg högar med kött och marinerade grönsaker på. Toppa med stekt ägg och servera med koreansk chilisås.




fredag 22 januari 2016

Svenska kor

Korna i Dödevi på Öland
På Öland går ungnöten tillsammans och betar på strandängarna hela sommaren

Svenska mjölkkor är mer populära än någonsin, ändå blir de färre och färre.

Kosläpp, kosafari och semesterboende på lantgård är populära sysselsättningar som vi svenskar gärna ägnar oss åt när vi är lediga. Och när vi ska köpa nötkött vill vi att det ska vara svenskt. En stor del av det svenska nötköttet, om jag har förstått rätt, lär komma från mjölkkossornas tjurkalvar, som får beta, växa till sig och sedan blir kalv- eller oxkött.

Ändå lägger fler och fler svenska mjölkgårdar ner. Lönsamheten blir för dålig när det ska konkurreras med billig utländsk mjölk, producerad med helt andra djurskyddskrav än de vi har i vårt land. När den äldre generationen svenska mjölkbönder går i pension vill få unga ta över ett dåligt betalt, tungt, slitigt jobb, där man kanske aldrig kan vara ledig.

Visst är det bra för klimatet om vi äter mindre nötkött och nyttjar mindre komjölk, men vad händer med det öppna landskapet när betet försvinner?

Vi ser redan förändringarna i trakten runt vårt sommarställe i byn i Roslagen, där två äldre bönder, en som har haft mjölkproduktion och en som har haft köttdjur nu är på väg att trappa ner. Också hagarna runt herrgården/storgodset i närheten har varit tomma de senaste åren. Tomma hagar växer igen blixtsnabbt och oftast planteras granskog istället. Snabbare än man kan tro är det gamla kulturlandskapet ett minne blott.

Man kan också undra hur vi ska kunna få naturgödsel till all ekologisk odling om vi inte håller kött- och mjölkdjur? Och är det inte bättre att de nötdjur och den mjölk vi behöver här i landet också produceras i Sverige, med tanke på transporter och att djuren ska få leva ett så bra liv som möjligt?

Jag gillar svenska kor och de jag träffat på verkar ha riktigt bra liv! Och under min livstid är jag ganska säker på att de fått det bättre och bättre. De är inte längre fastbundna i trånga bås. Många lever i stora ljusa ladugårdar där de går fritt och ofta till och med kan välja om de vill gå ut.

När vi köper nötkött numera, är det alltid svenskt och ofta ekologiskt och/eller närproducerat i trakten runt landet. Vi använder inte särskilt mycket mjölk hemma. J har en skvätt i morgonkaffet och kanske går det åt lite till soppa, gratäng eller något mos ibland. Däremot äter vi mycket ost, som ju kräver stora mängder mjölk när den tillverkas och vi använder en del smör, grädde, yoghurt och crème fraiche.

Först det senaste året har jag blivit uppmärksam på hur lite av mjölken i dessa produkter som är svensk. De stora kedjorna är te x hopplösa med sina egna mejeriprodukter. Om det ens går att utläsa på förpackningarna varifrån mjölken kommer så är den oftast inte svensk. Numera lusläser jag det finstilta och försöker så gott det går välja produkter som gjorts på inhemsk mjölk.

Ekologisk grädde, yoghurt och crème fraiche brukar vara gjord på svensk mjölk. Det finns många  hårdostar att välja på (men läs noga, även om producenten heter "Ockelbo-ost" kan råvaran vara utländsk.) Svenska dessertostar finns, men är rätt svåra att få tag på och oftast mycket dyrare än de danska, franska och italienska. Trots det drömmer jag fortfarande om att en dag lägga vantarna på den toppengoda "Löfsta Blå" som jag smakade i juni förra året och har jagat sedan dess. Heja svenska ost-mejerier!

tisdag 19 januari 2016

Festögonblicken i mataffären


Jag gillar mataffärer som, i alla fall emellanåt, ger mig positiva överraskningar. Exempelvis har Coop i närheten av mitt jobb sålt supergoda minitomater i olika färger för 39.90 per kilo den senaste veckan.

Jag har frossat på de små lyckofrukterna som om de vore godis. Självklart är de inte som hemodlade sommartomater, men för att vara köpetomater och för att vara i januari är de riktigt, riktigt goda!

Coop på hemmaplan (exakt 40 steg från vår port, bortskämda oss...) har sedan årsskiftet utökat sin manuella fiskdisk till en ny och längre variant som också innehåller chark och ost. Toppenkul tycker vi och handlar gärna, även om  det känns som om butikspersonalen ännu inte riktigt lärt sig allt man måste kunna för att få till en riktigt bra manuell disk. Please, Coop, ge dem utbildning, inspiration och träning.

Ett annat lyckoögonblick i vår egen Coop var när man direkt efter nyår kunde köpa frysta humrar för 29 kronor styck. Jag fyllde upp hela frysen!

Jag önskar mig fler roliga överraskningar som gör vändan till matbutiken till något kul och inspirerande.

måndag 18 januari 2016

Beska blad som delikatess


För några veckor sedan fick vi långa, saftiga, krispiga catalogna-bladstjälkar i lådan från Årstiderna. De smakade precis som endive. Friskt, men ganska beskt.

Vi testade i sallad och i wok, men blev inte helt nöjda.

Supergoda snacks blev däremot samma bladstammar när de skars i lagom längder och dippades i en röra av lika delar crème fraiche och ädelost och sedan i hackade rostade valnötter som karamelliserats i en stekpanna med lite honung och sedan strötts med flingsalt. Beskt som matchas med salt är verkligen grejen! Om jag hade haft granatäpple hemma hade sådana frön passat fint till också...

Jag blev faktiskt så förtjust i mitt nya snacks att jag planerar att både köpa och odla endive framöver.

Odlingen av endive är lite intressant då man först odlar en grön salladsliknande växt under den varma säsongen. Denna är inte särskilt god, den skärs av till hösten och läggs på komposten medan man tar vara på pålroten som sätts med lite jord i en kruka och drivs upp inomhus, i mörker till de vitgula endivehuvudena. Riktiga vintergrönsaker, alltså!


fredag 15 januari 2016

Nytt bra lunchställe


Köttbullarna med varma grönsaker och äppelchutney smakade utmärkt i kylan.

De få gånger jag går ut och äter lunch vill jag att det ska vara riktigt, riktigt bra. Nu har Rune Kalf-Hansen och hans son, Fabian, öppnat Kalf & Hansen ganska nära mitt kontor i Hammarby Sjöstad. Stället är en filial till restaurangen vid Mariatorget.

Rune Kalf-Hansen har länge varit en av mina idoler. Jag svårgillade hans smått experimentella restaurang vid Filmstaden i Solna och hans böcker (jag tror jag har de flesta) tillhör favoriterna som jag ständigt återkommer till.  Här finns många helt galna idéer och de rätter jag provlagat har verkligen inneburit positiva överraskningar.

Jag har länge velat testa far-och-son-duons roliga snabbmatskoncept. Här är det ekologiskt och säsongsanpassat med olika "bullar" som tema som gäller. Vegobullar, fiskfrikadeller eller köttbullar serveras på lite olika sätt, med kalla eller varma grönsaker eller som wraps t ex.

Jag har nu testat både de vegetariska bullarna och köttbullarna. Båda var utmärkta. Grönsaker och tillbehör har också varit väldigt fräscha och fina, även om jag saknat aaaaningen mer kryddning. Mer salt, men kanske också lite mer tryck även i övrig kryddning skulle jag önska mig.

Supersnygg, lite rustik inredning i en ljus och trevlig lokal och väldigt läckert porslin är en extra bonus på Kalf & Hansen i sjöstaden.

tisdag 12 januari 2016

Färgglad vegetarisk lunch


Ursäkta den dåliga bilden. Jobbterminen har börjat och jag har inte tid att fixa fina foton. Något som däremot sparar tid är att ha med sig god mat i låda till jobblunchen.

Idag piggar jag upp mig i gråvädret med en god, chilistark illröd rödbetssoppa (ser ut som vampyrföda...) och knäckebröd med en riktigt toppengod hummos, gjord efter Slottsträdgården Ulriksdals suveräna recept. Tanken var att den goda röran skulle räcka till två luncher, men jag kan nog inte låta bli att äta upp hela skålen redan idag...


Kryddig hummos (fritt efter "Vegetariskt - mat från Trädgårdscaféet Slottsträdgården Ulriksdal")

1 burk kikärtor
2 vitlöksklyftor
1 tsk riven ingefära
1/2 dl hackad persilja och hackad färsk koriander
1/2 pressad citron
1/4 tsk gurkmeja
1/4 tsk chilipulver
1/2 tsk paprikapulver
1/2 tsk curry
salt och svartpeppar
1/2 tsk äppelcidervinäger
1/2 dl olivolja

Mixa alla ingredienser utom oljan. Häll i oljan till sist under mixning.

söndag 10 januari 2016

Vegetariska minibiffar med koriander + sweet chilidip

Biffarna var väldigt goda så det blev inte många kvar som kunde fotograferas...

Jag har ägnat en del av årets lyxigt långa julledighet åt att gå igenom några av de recept i pappersformat som ligger sparade hemma i gömmorna.

Ett av många fynd var några recept som jag tror kommer från ett gammalt exemplar av tidningen "Mersmak". Vad sägs om korianderdoftande vegetariska minibiffar som äts med egenlagad illstark sweet chilisås?

Väldigt otippat att jag skulle fastna för något som ens påminner om potatisbullar, en rätt jag verkligen avskyr, men tillsammans med övriga ingredienser och kryddningen blir det himmelskt. Och sweet chilisås är visserligen sött, men ändå milslångt från lingonsylt. Jag har fått ytterligare en ny vegetarisk favorit, en rätt som både fungerar som förrätt/snacks/tilltugg eller tillsammans med en sallad som en god middag - kanske redan imorgon?

Här har ni minibiffarna i min version:


Korianderdoftande potatis- och linsbiffar, 4 port

1,5 dl gröna linser
4 potatisar av mjölig sort
1 ägg
3 finhackade schalottenlökar
1/2 dl hasselnötter, grovhackade
2 vitlöksklyftor, rivna
2 cm röd chilifrukt, finhackad
3 msk hackad färsk koriander
1 tsk salt
svartpeppar
3 msk smakneutral rapsolja till stekning

Skala och koka potatisen tills den blir mjuk. Koka linserna al dente i saltat vatten. Rosta de hackade nötterna i en torr järnstekpanna. Mosa samman potatis med linser till en grov röra. När smeten svalnat något tillsätts övriga ingredienser. Smeten formas till 25 st minibiffar som steks gyllene i olja. För bästa konsistens, ge först biffarna fin färg och sänk sedan temperaturen och stek dem färdigt.


Sweet chilidipp

1 dl råsocker
2 dl vatten
1 stor röd chili, finhackad
2 vitlöksklyftor, finhackade
saften av 1 pressad lime
1 tsk salt
2 msk risvinäger
1 msk fisksås

Koka upp socker och vatten. Låt koka ca 3 minuter. Blanda med övriga ingredienser och låt svalna.

lördag 9 januari 2016

Grillad avokadomacka


Grillad avokadomacka blev min lördagslunch. Det var också min torsdagslunch och fredagslunch, så nu har jag en bra idé om hur de blir som absolut godast.

Under den varma säsongen får vi vårt behov av grillade mackor tillgodosett på landet, där café Drömkåken gör optimalt goda varianter. Nu när Drömkåken är stängt för säsongen uppstår svår grillmacksabstinens.

Jag har inget mackjärn utan använder en grillpanna  och en upphettad lite mindre vanlig gjutjärnsstekpanna som tyngd och övervärme för att grilla mina mackor. Första gången blev det lite bränt, men nu har jag lärt mig hur mycket pannorna ska värmas.


Grillad avokadomacka

skivor av surdegsbröd
bregott eller smör
mozzarella
lagrad ost, t ex grevé
avokado i tunna skivor
färsk tomat i mycket tunna skivor
soltorkad tomat
basilikablad
tunna skivor lufttorkad skinka eller salami

Bred brödskivorna med bregott eller smör. Skär mozzarella i mycket tunna skivor och täck den ena brödskivan. Hacka soltorkad tomat fint och fördela på mozzarellan tillsammans med hackade färska basilikablad. Lägg på ett lager avokadoskivor och tomatskivor, toppa med skinka/salami och lagrad ost. Avsluta med ytterligare smörad brödskiva. Grilla i mackjärn, våffeljärn eller grillpanna.

Avnjut grillad avokadomacka med sallad, och kanske någon varm soppa.


onsdag 6 januari 2016

Från det soliga Spanien

Julklapp från det soliga Spanien fotad på balkongen -11 grader kallt.

Mina systersöner har verkligen koll på vad moster vill ha i julklapp!

L, som kom hem lagom till julafton gav oss världens lyxigaste påse blandade lakritsgodisar från goda Lakritsroten. Både J och jag älskar lakrits, så här har det frossats så mycket att det inte finns något kvar att fota.

I, som stannade kvar på Teneriffa med syrran och M över julhelgen hade shoppat loss på spännande spanska delikatesser. Vad sägs om chorizo, torkade runda chilifrukter, en bruschettakrydda som doftar härligt av rökt paprika och en burk kryddig ostsås som tydligen ska ätas till varmt, grillat bröd?

Hur gott som helst!

tisdag 5 januari 2016

Vegetarisk enchilada


Jag älskar enchilada så mycket att jag till och med njuter av den absolut sorgliga fuskvariant man får på ställen som Taco Bar.

Det är något med det varma, krämiga, ostgratinerade, mexkryddade, chilistarka...

När man fått enchiladas på hjärnan är det svårt att ställa om till att vilja ha något annat till middag. Och på måndagar så är det köttfritt som gäller. Fast vegetarisk enchilada med bönor, kan det verkligen vara särskilt gott?

Jag var smått tveksam genom hela tillagningsprocessen. Vi använde ett recept ur senaste Elle Mat och Vin som ändrades en del under tiden som rätten blev till.

Resultatet blev verkligen häpnadsväckande gott.

Ett verkligt tips är att göra egna majstortillas. Det är inte särskilt svårt och de blir suveränt goda.

Det man absolut behöver vid tillverkning av majstortillas är masa harina-mjöl (ett särskilt majsmjöl som behandlats med kalk). Det kan inte ersättas. En tortillapress underlättar, men om man använder mitt knep att kavla tortillas mellan ark av plastfolie, blir det också bra. Jag blandar masa harina-mjölet med salt och vatten enligt receptet på mjölpaketet. Degen slås in i plastfolie och får vila någon halvtimme. Sedan rullar jag pingisbollsstora bollar. Lägger mellan två ark plastfolie, pressar i tortillapressen och kavlar ytterligare tunnare med en kavel.

Bröden gräddas på bägge sidor i en rejält het järnstekpanna och varmhålls sedan i aluminiumfolie med kökshanddukar runt.


Enchiladas med svarta bönor, 4 port

8 majstortillas
1 burk svarta bönor, sköljda
2 msk olivolja
1 röd paprika, grillad under ugnens grillelement, skalad och hackad, alt färdig grillad paprika på burk
2 stjälkar selleri, finhackade
1 grön chili (kärnor och hinnor borttagna, mycket finhackad)
1/2 dl urkärnade svarta oliver, hackade
200 g riven lagrad ost, med bra smältegenskaper, riven
salt och peppar

tomatsås:
2 msk olivolja
2 gula lökar (hackade)
2 vitlöksklyftor (finhackade)
1 tsk hel spiskummin
5 dl passerade tomater
1 msk rödvinsvinäger
lite koncentrerad grönsaksfond (jag tog hemkokt buljong)
salt och svartpeppar
oregano

tomatsalsa:
3 tomater (mycket fintärnade)
1/2 rödlök (mycket finhackad)
1 kruka färsk koriander
1 msk olivolja
1 msk rödvinsvinäger
salt och svartpeppar

guacamole:
2 avokado
1/2 rödlök (mycket finhackad)
saften från 1 lime
1 vitlöksklyfta, finriven
salt och peppar
grön tabasco

Till servering: gräddfil

Börja med tomatsåsen. Rosta spiskummin i en tjockbottnad kastrull tills den får lite färg och börjar dofta. Tippa över i en mortel och mortla. Fräs vitlök, lök och spiskummin i oljan  tills löken är mjuk. Tillsätt de passerade tomaterna, fondkoncentratet och rödvinsvinägern. Koka upp och låt koka långsamt minst 15 minuter. Smaka av med salt, peppar och oregano. Låt svalna något.

Fräs paprikahack och selleri i olja i en kastrull. Tag kastrullen från värmen, tillsätt bönorna, oliver, 3/4 av chilihacket, 1 dl av tomatsåsen och hälften av osten.

Smörj en ugnsform lätt med olivolja. Täck formens botten med ett lager tomatsås.

Doppa tortillabröden i tomatsås, fyll med bönröra, rulla ihop och lägg rullarna intill varandra i formen. Häll över resten av tomatsåsen och smula över osten. Krydda ytan med extra svartpeppar och oregano.

Gratinera i 200 graders ugn, ca 15 minuter.

Tomatsalsa: Blanda hackade tomater, lök, resterande chili, finklippt koriander, olivolja och vinäger i en skål, smaka av med salt och peppar.

Guacamole: Mosa avokadon med en gaffel. Pressa i limejuicen. Tillsätt rödlök, riven vitlök och smaka av med salt, peppar och gärna grön tabasco.

Servera enchiladan med tomatsalsa och guacamole samt gräddfil.


Uppdaterat - Tips från Facebookgruppen "Fegovego":
hackade valnötter, valnötsfärs, stjälkselleri, oumph, knaperstekt halloumi, krossade nachos, salladslök, rostade solrosfrön, hackad minimajs, pumpafrön


måndag 4 januari 2016

Revansch på nyårsmiddagen


J och jag firade en väldigt mysig nyårskväll, men det var faktiskt tur att vi inte hade några gäster, eftersom delar av middagen blev rejält misslyckade. Själva kunde vi ju skratta åt det och ta fram något alternativt ur kylen, men gäster som plågar i sig mat och med ansträngd min artigt påstår att "det är jättegott", hade inte varit särskilt kul.

Jag tänker att man SKA utmana sig själv när det gäller matlagning och då blir det oundvikligen fel ibland. Fel som man kan lära sig av. Därför har jag de senaste dagarna, parallellt med att vi mumsat hembakade pizzor, pyttipannor, omeletter och annat rustikt på kylskåpets goda rester, tagit revansch och återlagat de misslyckade rätterna och verkligen utrett hur det ska göras för att bli bra.

Så här såg vår nyårsmeny ut:


  • Hummerhalva med brynt smöremulsion
  • Carpaccio på pilgrimsmussla
  • Tournedos med murkelsås och smördegsbakelse med potatis och jordärtskocka
  • Hallonmousse i lakritschokladskal med lakritskaramell


Vår fina svenska hummer från västkusten var ju redan färdig och behövde bara delas. Skölden uppåt och stjärten utplattad. Ett bestämt snitt med stor och vass kniv med början ca 3 cm bakom huvudet och hela vägen bakåt. Sedan dela huvudet. (Hemskt vad barbariskt det låter när man skriver om det...).

Brynt smöremulsion har jag aldrig gjort, men det visade sig gå fint att göra som en hemvispad majonnäs med en del av oljan utbytt mot brynt smör och smaksätta såsen med pressad citron. Antagligen hade det gått bra att byta ut all olja mot brynt smör, men jag fegade ur eftersom vi inte hade fler ägg och tycker faktiskt att resultatet smakade alldeles tillräckligt underbart nötsmörigt.


Brynt smöremulsion

1 äggula
2 tsk dijonsenap
3/4 dl smakneutral olja
3/4 dl brynt avsvalnat smör (hetta upp långsamt i kastrull tills bruna flagor uppstår och det doftar nötigt och gott, använd enbart den klara delen, ej flagorna eller det grumliga)
salt och vitpeppar
pressad citron

Lägg äggula och senap i en hög smal vispbunke. Låt stå framme någon halvtimme så att de får rumstemperatur. Vispa samman, helst med elvisp. Tillsätt först oljan långsamt, i början droppvis under kraftig vispning. Fortsätt med det brynta smöret. Smaka av med salt, peppar och pressad citron.


Carpaccio på pilgrimsmussla

2 färska pilgrimsmusslor per person
smör
fin olivolja
flingsalt och nymalen svartpeppar
skal och saft av citron
småbladsallad

Hetta upp en järnstekpanna på hög värme. Tillsätt smöret och stek musslorna mycket hastigt som att de får fin färg på ytan, men förblir råa inuti. Låt svalna på en skärbräda. Skär i tunna skivor med en vass kniv. Fördela ut skivorna platt på tallrikar. Dekorera runt dem med småblad. Ringla över olivolja. Salta och peppra. Riv över lite citronskal och droppa på saft av citron.


Huvudrättens tournedos beredde inga problem. Fin oxfilé i tournedosbitar. Ta fram köttet i tid, låt temperera. Salt och nymald svartpeppar runt om. Het järnstekpanna med smör. Först bryna på hög värme till fin färg runt om, sedan sänka temperaturen och låta gå färdigt till medium rare (ca 52 graders innertemperatur).


Svampsåsen, baserad på toppmurklor, som jag råkade ha i frysen, blev också lyckad.


Murkelsås, 4 port

150 g toppmurklor (finns frysta för svindyra pengar på Picard)
1 schalottenlök
smör att steka i
1 dl vitt oekat vin, vi tog nyårschampagnen
2 dl kalvfond (vi hade kokt egen, annars koncentrat + vatten)
2 dl grädde
salt och nymald vitpeppar
ev lite pressad citron

Skala och hacka löken fint. Tina och hacka murklorna. Fräs lök och svamp i smör på medelvärme i några minuter. Slå på vinet och låt det koka in något. Häll på grädde och fond och låt koka till lagom simmig konsistens, ca 15 minuter. Smaka av med salt, peppar och ev lite pressad citron.


Men... så var det den goda lyxiga potatisbakelsen med smördeg baserad på riktigt smör, specialköpt från Picard, eftersom de har riktigt smör, inte margarin i sin deg. Bakelsen såg lite konstig ut när den kom ut från ugnen. Smördegen hade inte alls betett sig som den borde. Smaken blev en chock - söt, vidrig kakdeg. Jag hade råkat införskaffa fel deg och våra kunskaper i konditrorfranska var för bristfälliga för att vi skulle upptäcka misstaget hemma på köksbänken. Bakelserna fick gå i komposten och vi åt vårt kött med sallad. Trist, men i efterhand har jag gjort om bedriften som den borde gjorts och det blev verkligen otroligt gott. Detta är faktiskt en rätt som fungerar fint att servera som den är, med god sås, även utan någon köttbit. Kanske kan man då även ta med lite smörstekt svamp i bakelserna.


Smördegsbakelser med potatis och jordärtskocka, 4 port

4 plattor smördeg eller motsvarande mängd hemgjord
1 äggula uppvispad med 1 msk vatten till pensling
2 schalottenlökar
2 normalstora potatisar, eller 4 små, gärna extra god sort typ mandelpotatis
2 jordärtskockor
smör att steka i
1/2 dl vitt oekat vin
1 dl grädde
färsk timjan
salt och nymald svartpeppar

Skala och finhacka schalottenlöken. Skala potatisarna och skär i ca centimeterstora kuber. Fräs lök och potatiskuber i smör. Häll på vin, grädde och ev lite vatten så att det täcker. Låt koka tills potatisen blir mjuk men fortfarande har lite spänst kvar. Såsen ska helst koka in rejält under tiden.

Skala jordärtskockorna och tärna mycket fint. Fräs under lång tid i smör i en stekpanna. Bitarna ska bli gyllene och knapriga. Blanda jordärtskockstärningarna i potatisstuvningen. Smaka av med salt, peppar och timjan.

Tina smördegen något om den är fryst. Kavla ut så att du kan ta ut rundlar lagom för bakelserna. Skär snitt i de rundlar som ska bli lock. Lägg fyllning i mitten på bottenrundlarna. Pensla kanten med uppvispat ägg. Täck med locken. Nagga i kanten för att stänga bakelsen. Pensla med uppvispat ägg.

Sätt in i 250 graders ugn och grädda i 5 minuter. Sänk sedan ugnsvärmen något och grädda vidare i 5-10 minuter tills bakelserna fått fin färg. Servera genast!


Till en annan fin fest, i och för sig för länge sedan, hade jag gjort chokladmousse i eleganta skal av choklad. Som jag mindes det var det enklare än det såg ut och nu var planen att fylla liknande  lakritsströsslade chokladskal med hallonmousse och toppa med en dekor av lakritskaramell. Det fanns bara ett problem - brist på overheadplast - denna utrotningshotade produkt! Förr hade jag några nostalgiska ark sparade i ett skåp, men i och med flytt rensades sådant ut. Bra Dill reder sig själv, tänkte jag, det går lika bra med bakplåtspapper. Jag kan nu meddela att det inte går lika bra med bakplåtspapper! Det är alldeles för sladdrigt, så om du ska göra chokladskal rekommenderar jag att gå man ur huse, leta upp äldre släktingar som kan ha ett eller annat OH-plastblad undangömt som du kan köpa för ohemula pengar. (J hade lite gamla skolpapper kvar, och däribland en redovisning på den eftertraktade plasten...) En annan lärdom efter nyårsaftonens gravt havererade desserter är att vänta tills konsistensen blir precis den rätta. Det gäller både smält choklad och mousse.


Hallonmousse med lakritschokladskal med lakritskaramell, 4 port

Lakritskaramell:
1/2 dl socker
4 mortlade turkiska peppargodisar

Skal:
50 g choklad, helst chokladpellets
4 krossade eller mortlade turkiska peppargodisar

Mousse:
2,5 dl hallon
1/2 dl socker
1/2 msk gelatinpulver
1 1/2 dl vispgrädde

Börja med karamelldekorationen. Smöra ett bakplåtspapper lätt. Ta fram en ren järnstekpanna. Häll i socker och lakritskross och smält på hög värme. Rör med en sked och passa noga så att det inte bränns. Ta upp den smälta massan med skeden och låt rinna av i form av dekorationer på bakplåtspappret. För att sedan diska pannan är det bäst att fylla den med varmt vatten, sätta på plattan och låta det smälta sockret lösa sig under kokning.

Rör hallonen med sockret tills alla kristaller smält. Pressa genom en finmaskig sil. Vispa grädden hårt. Sista momentet är smart att göra när chokladskalen börjar bli färdiga.

För skalen behövs 4 utskicksformar (vi använde formar som rymde ca 3/4 dl). Klipp remsor av overheadplast som passar inuti formarna. Ställ formarna på de tallrikar de ska serveras på. Smält 2/3 av chokladen i micro. Passa så att det inte bränns. Rör ner den sista tredjedelen choklad i det smälta. (Om allt går som det ska tempereras chokladen nu, vilket ger blankare yta och ett mer värmetåligt skal.) Låt ev chokladen svalna något så att den inte är alltför rinnig. Rör ner lakritskrosset. Bred plastremsorna med choklad. När chokladen stelnat ytterligare något, pilla in remsorna i formarna med chokladsidan inåt.

Låt gelatinpulvret svälla i 2 msk vatten. Rör ner hallonsåsen lite i taget och blanda ordentligt under tiden. Vänd ner hallonpurén i grädden. Låt gärna moussen sätta sig något innan den fylls i chokladformarna. Ställ de fyllda formarna minst en timme i kylskåpet. När formarna ska lossas går det lätt om man torkar utsidan med en kökshandduk fuktad med riktigt varmt vatten och sedan urvriden.

Dekorera mästerverken med lakritskaramell.