fredag 30 november 2018

Höstsallad med sharonfrukter


Den här vackra och goda senhöst/vinterssalladen blev vi bjudna på hos vänner för några år sedan. Receptet kommer ursprungligen från Allt om Mat. Förutom att salladen är snygg med de knallorangea sharonfrukterna mot den gröna salladen känns den också härligt lyxig med söt frukt mot syrliga sega torkade tranbär och knapriga nötter. Den är suverän till stekt fågel och jag tror faktiskt att den skulle kunna platsa på julbordet också.

Sharonfrukterna är allra godast när de är riktigt mogna, mörkoranga och lite mjuka i köttet.


Höstsallad med sharonfrukter och senapsdressing, 4 port

2 sharonfrukter
2 avokado
2 gemsalladshuvuden (eller 1 liten isbergssallad)
1 påse blandsallad, gärna med bl a spenat
1/2 dl torkade tranbär
1 dl mandlar och valnötter

dressing:
1/2 msk mörka senapsfrön
1 tsk dijonsenap
1 1/2 msk äppelcidervinäger
1 tsk honung
salt och nymald svartpeppar

Rosta nötter och mandlar i en torr järnstekpanna tills de får lite färg.

Rör samman ingredienserna till dressingen och smaka av med salt och peppar.

Skölj sallad och blad i iskallt vatten och kör helst i en salladsslunga för att få den torr. Klyfta sharonfrukt. Gröp ur och klyfta avokado.

Lägg upp salladen och ät den överslagen med senapsdressing.



onsdag 28 november 2018

Mmmm Mjölade Minifikon


Idag har ingen maträtt fastnat på bild, men däremot ett paket med säsongens spanska mjölade minifikon från Pierias livs i Hötorgshallen.

Mjuka, sega, aromatiska och hur goda som helst! Sedan jag upptäckte minifikonen har jag redan vid två tillfällen åkt till Hötorgshallen enkom för att lägga beslag på godsakerna. Troligtvis blir det ytterligare en tur förbi senare i veckan. Påsen på bilden är nämligen redan slut och katten Muskot fick fikon på att få några fikon. (Han fick kattgodis istället.)


måndag 26 november 2018

Ännu prunkar persiljan


En pålitlig växt som ännu prunkar i köksväxtodlingen, trots den senaste tidens minusgrader är persiljan. Jag odlar alltid slätbladig persilja. Den krusbladiga må vara vacker, men smaken är trist. Den persiljesort som blivit favorit de senaste åren är Gigante di Napoli. Den ger stora, kraftiga plantor med mycket persiljesmak.

När man har en skog av persilja att tillgå passar det bra att laga Tabbouleh, libanesisk persiljesallad. Egentligen ska det vara bulgur eller couscous i rätten, men jag kör några olika sorters gryn och linser för att få en intressant kontrast, smak-, konsistens- och färgmässigt. Oftast gör jag mig till och kokar de olika grynen separat för att få perfekt konsistens på vart och ett.

Så här på köttfri måndag äter vi gärna tabbouleh med stekt halloumi och en smakrik hummos (t ex den här). Annars är kyckling, falafel, lammfärsbullar eller någon kryddig fisk bara ett par förslag som den användbara persiljesalladen passar till. Tabbouleh är dessutom en helt perfekt rätt att ta med sig i lunchlådan.


Tabbouleh med matvete och linser, 4 port

1/2 dl röda linser
1/2 dl svarta linser
1/2 dl matvete
2 vitlöksklyftor, skalade, hackade
grönsaksbuljong
2 dl hackad färsk persilja, stjälkarna kan också användas om de hackas fint
1/2 kruka färsk grönmynta, hackad
3 salladslökar eller 1 liten rödlök, finhackade
10 cocktailtomater, hackade
3/4 dl pressad citron
1 dl olivolja
salt och svartpeppar

Fräs den hackade vitlöken i lite av oljan i en tjockbottnad kastrull, några minuter tills den blir aningen ljusbrun. Fördela i ytterligare två kastruller, slå på grönsaksfond, salta och peppra. Koka upp och häll i röda och svarta linser och matvete i varsin kastrull. Skjud långsamt grynen till perfekt tuggig konsistens. Jag tycker tiden som anges på förpackningarna ofta är för lång. Passa så att det inte blir en soggig gröt. Slå av grynen i en sil.

Blanda pressad citron och olivolja i en skål. Blanda med grynen. Låt kallna något innan persilja, mynta, lök och tomater vänds ner. Smaka av med salt och peppar.

söndag 25 november 2018

Ära dem som äras bör - morötterna


Årets morotsodling gav en skörd över förväntan. Jag drog upp de sista rötterna förra helgen.

Både goda ljusgula sorten Jaune du Doubs, den vackra lilaskaliga Purple Haze med orangefärgat fruktkött och några olika helorangea sorter gav fina rötter, med suverän smak.

Nu ville jag laga något extra gott med morötter i huvudrollen.

Inspiration blev återigen Brooklyn supper-bloggen. En snygg sallad på ugnsrostade kryddiga morötter som äts med en enkel crème fraiche-baserad sås med rejält skjuts i smaken. Inte alls dumt!

Rätten fungerar fint som den är eller som tillbehör till kött, fisk eller på en buffet.

Här kommer receptet i min tappning:


Ugnsrostade kryddiga morötter med crème fraiche-dressing, 4 port

1 rejäl knippa morötter
1 msk god olivolja
1/2 tsk nymalen, grovmalen svartpeppar
1/2 tsk hel spiskummin
1/2 tsk chilipulver
salt
1,5 dl crème fraiche
zest och saft från 1/2 citron
färsk persilja, hackad

Sätt ugnen på 225 grader.

Tvätta morötterna. Om de har blasten kvar, trimma denna så att ca 5 cm återstår. Dela stora morötter på längden i halvor eller kvartar.

Rosta spiskummin i en torr stekpanna tills den får aningen färg och börjar dofta gott. Mortla.

Pensla morötterna med olivolja. Lägg dem i en ugnsfast form. Krydda med hälften av svartpepparen och spiskumminen samt chilipulvret. Salta. Rosta i ugnen ca 30 minuter. Vänd rötterna någon gång under tillagningen.

Blanda crème fraiche med resterande spiskummin och svartpeppar. Tillsätt citronskal och saft. Smaka av med salt.

Servera de rostade morötterna varma med dressingen till. Strö över hackad färsk persilja.


Katten Muskot ville gärna godkänna morötterna innan de gick in i ugnen


torsdag 22 november 2018

Spenatravioli med pumpafyllning och brynt salviasmör


Pumpa är en snygg råvara. Den är lätt att odla och håller sig länge i normal rumstemperatur. Att tillaga pumpa är däremot knepigt. Det blir lätt alldeles för sött och jolmigt. Tricket är att balansera upp smaken med sälta, syra och gärna lite hetta. Smaka, smaka och åter smaka är det som gäller. Annars kan även en rutinerad matlagare misslyckas. Den tillagade pumpan är mjuk i konsistensen så att tillsätta något med lite crunch i rätten ger en bra kontrast.

Att bryta sig in i en rå pumpa är inte heller det lättaste. Numera brukar jag bara halvera och ugnsbaka. Det minimerar skärarbetet, ger god koncentrerad smak och dessutom kan man utnyttja större del av pumpaköttet, enbart det hårda yttersta skalet och stjälken hamnar i komposten.

Den fina, ofta knalloranga färgen hos köttet är en trevlig egenskap hos många pumpor. Grönt är en bra kontrast, vilket inspirerade mig till att göra egen pastadeg med spenat till mina pumparaviolis.

Brynt smör med friterad salvia och riv av rejält lagrad parmesanost är väl tillbehör som inte närmare behöver förklaras, de är ju bara galet goda!


Spenatravioli med pumpafyllning och brynt salviasmör, 4 port

1 liten påse babyspenat
olivolja
1 vitlöksklyfta, finhackad
muskotnöt
salt och vitpeppar
ca 300 g dumrumvetmjöl
2 ägg

400 g pumpa, t ex butternut
1 dl ricottaost
1 vitlöksklyfta, skalad
1/2 apelsin, rivet yttersta skal och saft
1/2 pressad citron
1/2 röd chilipeppar, finhackad
salt och nymald svartpeppar
80 g valnötter

50 g smör
10 färska salviablad
riven färsk parmesanost

Hetta upp olivolja på medelvärme i en stekpanna. Tillsätt hackad vitlök. Stek i några minuter utan att vitlöken får alltför mycket färg. Tillsätt spenaten och rör om tills den slaknar. Smaka av med riven muskotnöt, salt och vitpeppar. Låt svalna. Mixa spenaten till mycket finfördelat med en mixerstav tillsammans med äggen.

Häll ut mjölet på ett bakbord. Gör en grop i mitten. Häll i äggmixet. Blanda och knåda ihop degen. Den ska bli så torr den kan vara men fortfarande hänga ihop. Om den är för torr - tillsätt lite vatten. Om den är för lös tillsätt mer mjöl.

Baka pumpa och vitlöksklyfta i 200 graders ugn tills de är mjuka. Det tar ca 30 minuter. Gräv ur pumpaköttet och mosa tillsammans med vitlöksklyftan och ricottaosten. Smaka av smeten med salt, peppar, rivet skal, citrussaft och chili. Rosta valnötterna i en torr stekpanna tills de får lite färg. Krossa eller hacka och blanda i pumpasmeten.

Kör pastadegen i en pastamaskin stegvis till 7:an. Ta ut rundlar med ett mått eller glas. Klicka på pumpasmet. Vik ihop och förslut med en gaffel. Mjöla de färdiga ravioliekuddarna lätt vartefter så att de inte klibbar ihop.

Hetta upp smöret i en tjockbottnad kastrull på medelvärme. Passa noga när det börjar finskumma. Det ska bli ljusbrunt och dofta gott och nötigt. Lägg i salviabladen och ta bort från värmen.

Koka upp en stor kastrull med vatten. Salta. Koka raviolin ca 3 minuter.

Servera raviolin med det brynta smöret, salviabladen och riv över rikligt med parmesan.

onsdag 21 november 2018

Stekta gröna tomater - sista tomatskörden


Efter en fantastisk tomatodlarsäsong skördade jag de sista gröna tomaterna för någon dryg månad sedan innan första frosten. De har legat och eftermognat hemma i köket, men blev aldrig särskilt söta och goda. J tyckte att vi kunde slänga dem, men jag ville prova ett recept från vackra bloggen Brooklynsupper.

Det visade sig vara ett riktigt bra sätt att ta vara på gröna tomater. I rätten kommer de lätt intorkade frukterna, med mer syra och beska än sötma verkligen till sin rätt. Paneringen gör dem krispiga, parmesanosten ger suverän smak, vitlöksstekta räkor är en bra kombo och den pikanta såsen är jättegod till.

Jag har testat stekta gröna tomater tidigare, men aldrig lyckats helt perfekt, så detta recept var verkligen mer än välkommet. Vi har lagat det två gånger, tillslut även på de verkligt överblivna lätt skrumpna småtomaterna längst ner i korgen. Jag håller med Elizabeht på Brooklynsupper, efter att ha testat detta sörjer man att de gröna tomaterna är slut och nästa år kommer jag nog att nalla några omogna frukter redan tidigt på säsongen.





Här kommer receptet i min tappning.

Stekta gröna tomater med vitlöksgrillade räkor och pikant sås, 4 port

1/2 kg gröna tomater
1 ägg
salt och svartpeppar
1 dl finmalet majsmjöl
1 dl riven färsk parmesanost
1 tsk paprikapulver, gärna rökigt
smakneutral olja att steka i

500 g räkor med skal
2 vitlöksklyftor
nymald svartpeppar
smakneutral rapsolja

sås:
1 dl majonnäs (hemlagad eller Hellmans)
1 dl gräddfil
2 tsk pressad citron
1 tsk dijonsenap
2 tsk finriven färsk pepparrot
1/4 tsk cayennpeppar
1 liten schalottenlök, finhackad
hackad färsk persilja
salt och nymald svartpeppar

hackad persilja och citronklyftor till servering


Blanda ingredienserna till såsen. Smaka av med salt och peppar.

Skär tomaterna i knappt centimetertjocka skivor. Salta och peppra. Blanda majsmjöl, parmesanost och paprika i en grund skål. Knäck ägget i en annan skål och vispa samman gulan och vitan. Doppa tomatskivorna först i ägget och vänd sedan i mjölblandningen. Stek gyllenbruna i olja.

Pressa vitlöken och blanda med oljan. Pensla räkorna och peppra. Hetta upp en torr järnstekpanna/grillpanna/grill rejält. Låt räkorna tillagas mycket snabbt. De får inte bli sega.

Servera genast med såsen, klippt persilja och citronklyftor att pressa över.


tisdag 20 november 2018

Hasselbackspotatis på nytt sätt


Det här var bara FÖR gott. Jag måste helt enkelt börja blogga igen! Om inte annat så för att själv komma ihåg det här goda receptet.

Vissa smaker är jag helt galen i. Det är faktiskt så illa att jag börjar dräggla redan vid tanken på  koriander, chili, citrus, rostade nötter, brynt smör och några till. Allra helst vill jag använda mina favoritsmaker i nya, gärna lite oväntade kombinationer. Spännande, men inte helt lätt om det ska bli riktigt bra. Att hämta inspiration från andra är smart. Häromdagen kom idéen från Lantliv som har massor med goda (och extremt snyggt fotade) rätter och recept på sin sida.

Min egen lilla odling av potatis; utsätt från Nordgen, planterade i maj i två såna här odlingspåsar gav inte så mycket i år. Antagligen blev det för torrt, trots idog vattning. Några få fina knölar av sorterna Blå Kongo och Aeggeblomme blev det i alla fall. Jag ville gärna laga de egenodlade potatisarna på något extra gott sätt.

Hasselbackspotatis är en riktig festfavorit så ett nytt kreativt recept på sådan var jag ju tvungen att prova. Ett litet missförstånd ledde till att jag kompletterade dressingen med fintärnad avokado. Inte alls dumt - gav en skön krämighet.

Hasselbackspotatisarna kan ätas som de är men passar också till mycket, t ex en god köttbit. Vi åt en suverän miso-kyckling till. Jag hoppas få återkomma till receptet när jag lyckats få den rätten att fastna på bild.


Hasselbackspotatis på nytt sätt, 4 port

800 g potatis (gärna Blå Kongo)
salt och svartpeppar
50 g smör
3 msk riven färsk parmesan

3 msk pistaschnötter
1 avokado
1 vitlöksklyfta
1/2 röd chilipepparfrukt
1/2 msk torkad oregano
1 kruka färsk koriander
1 apelsin, saft och rivet yttersta skal
1 tsk honung
3 msk olivolja
salt

Sätt ungen på 200 grader.

Skölj och torka potatisarna. Lägg i en träslev och skåra tunt, men inte helt igenom.

Lägg i ugnsform, salta och peppra. Smält smöret och pensla potatisarna med hälften.

Baka i 35 minuter i ugnen. Ta fram, pensla med resten av smöret, strö på parmesanosten. Ställ in ytterligare 10 minuter. Ev kan ugnstemperaturen behöva höjas så att potatisarna och osten får fin färg.

Hacka nötter, avokado, vitlök, pepparfrukt och koriander. Blanda med pressad apelsin, honung och olivolja. Tillsätt oregano, rivet skal från apelsinen och smaka av med salt.

Servera potatisarna med dressingen.