onsdag 29 februari 2012

Tomater, tomater!


Ännu har alla inte hunnit komma ner i jorden, men nu är årets tomatsorter utvalda:

Cheerio - ful planta som jag tjuvar och binder upp trots att den anses vara en busktomat, är alltid tidigast, otroligt tålig för kallare väder, frisk, syrlig smak.
Garderner`s Delight - trotjänaren bland cocktailtomater, lååånga friska klasar
Black Sweet Cherry - en fantastisk god cocktailtomat, med brunsvart skal och underbar, nästan grön färg på tomatköttet
Dansk Export - en lättodlad normalstor tomat som brukar bli bra även utan växthus, lite väl tjockt skal, men det uppvägs av tåligheten vid frilandsodling

Gelbe Dattelwein - min mammas favorit, enorma klasar med söta, saftiga, droppformade ljusgula tomater
Sweet 100 (den variant som inte är en F1-hybrid) - mängder med extremt söta, små, röda tomater
Yellow pearshaped - även dessa gula droppformade, men mörkare i färgen och mer köttiga
Ruthje - mångas favorit och anmärkningsvärt god
Mei Wei - förra årets nya favorit, den enda tomaten man behöver odla enligt Runåbergs fröer!
Green Grape - oslagbart god och vacker, nästan självlysande gulgrön färg
Olivade - liten plommontomat, en av få F1-hybrider jag brukar odla, mångas smakfavorit
Principe Borghese - sorten som ska torkas för vinterns behov
St Pierre - fransk gourmettomat som jag inte har odlat på några år, men blev sugen på att testa igen efter att ha fått den rekommenderad från flera håll
Malinowe - en polsk stor, blåröd bifftomat, har jag fått rekommenderad som smakfavorit från en annan tomatodlarentusiast. Troligen svår utan växthus, men skam den som ger sig!
Green Zebra - grön och strimmig, lite syrlig, god smak
Isis Candy - goda och snygga, guldgula med oregelbundna röda fläckar
Piennolo - lär egentligen inte vara en speciell sort, utan mer ett sätt att behandla vissa små, tjockskaliga sorter. Spännande och kommer förhoppningsvis ge tillgång på tomater sent på säsongen!

De fyra första sorterna satte jag redan tidigare som ett experiment på om jag kan få mogna tomater redan i början av juli. De är omplanterade och lever ett bra liv under lysrör i fönstergarderoben. Resten av fröerna kommer förhoppningsvis i jorden i slutet på veckan. I år har jag som vanligt valt liiite för många sorter. Det brukar ändå vara några som misslyckas, så jag tror att plantorna bör gå att knöka in vid min södervägg på landet. Planen är också att skaffa ett eller två exemplar av "Earth box", förra årets nyupptäckt, som fungerade helt fantastiskt både på J:s balkong och i syrrans växthus. Syrrans tomater i Eart boxen blev nästan löjligt kraftiga jämfört med de plantor som växte i odlingshinkar.

Jag saknar fortfarande fröer till tomatsorten Orange Bourgoin. Någon som vill byta? Undrar också om någon har tips på riktigt gourmetgoda busktomater. Har testat några; Vilma, Tiny Tom, Tumbeling Tom och några fler, men inte blivit riktigt nöjd med smaken.

tisdag 28 februari 2012

Öppen lasagne - bästa sportlovslunchen?


En riktigt god lasagne som dessutom är vegetarisk och går snabbt att göra, är inte det ett bra lunchtips för sportlovslediga och alla andra också förresten?

Inspirationen kommer från Lotta Lundgren, men jag lagade min öppna lasagne på fri hand.


Öppen lasagne med spenat, svamp och getost, 2 port

1 stora ark färska lasagneplattor (eller 4 torkade)
400 g krossade tomater
1 msk tomatpuré
2 shalottenlökar
1 msk röd balsamvinäger
1/2 tsk muskavadosocker
lite koncentrerad kycklingfond
salt och svartpeppar
1 påse spenat
smör
salt, vitpeppar, muskotnöt
100 g chèvre
2 portabellasvampar och 4 champinjoner eller annan svampblandning
forrest blend krydda
1/2 dl riven parmesanost
2 msk olivolja

Koka upp krosstomat och tomatpuré med balsamvinäger och muskavadosocker. Skaka och hacka löken mycket fint. Tillsätt i såsen. Låt koka 20 minuter och smaka sedan av med salt, peppar och fondkoncentrat.

Koka lasagneplattorna tills de blir mjuka.

Skär bort kanterna på och skiva getosten.

Skiva svampen. Stek först i torr panna och sedan med smör. Krydda med forrest blend krydda.

Stek spenaten i smör helt kort. Den ska bli varm men behålla spänsten. Krydda med riven muskot, salt och peppar.

Häll tomatsåsen i en ugnsfast form. Fyll lasagneplattorna med svamp, spenat och getost. Vik dubbla. Sprinkla över lite olivolja, strö på nyriven parmesanost och ställ genast in under ugnens grillelement ca 10 minuter eller tills osten får fin färg. Servera genast.

måndag 27 februari 2012

Snabba hemlagade yoghurtglassen


Vi är inte mycket för desserter, men om det ska ätas något sött fastnar vi ofta för glass. Köpeglass innehåller tråkigt nog en förfärande mängd tillsatser.

Klassisk hemlagad glass är underbart gott, men de flesta recept är rätt tidskrävande. Helst ska glassmeten göras dagen innan och sedan ska den köras en bra stund i glassmaskinen.

Inspirerad av min favoritsmoothie lagar jag istället en supersnabb, nyttig yoghurtglass med bär.


Snabba bärglassen, 2 port
125 g (1/2 paket) frysta blåbär eller andra frysta bär
1 banan
1 dl tjock yoghurt
2 -3 tsk flytande honung (vi har en vansinnesgod variant från Skebo Herrgård, smaksatt med Calvados)

Lägg in den skalade bananen och skålarna som glassen ska serveras i frysen en halvtimme. Kör alla ingredienser i mixern. Lägg upp och servera genast!


Kanske ett tips för sportlovslediga barn?

Vietnamesiska rispappersrullar


Ett perfekt krispigt snacks är vietnamesiska rispappersrullar som dippas i en pikant sås.

I lördags träffades tjejerna hemma hos mig. Huvudrätten var fondue, men innan den kom på bordet avnjöt vi de fräscha rullarna. Innehållet i rullarna kan variera. Den här gången blev det tändsticksstavar av morot och gurka, mungböngroddar, salladslök, chili, färska räkor, färsk koriander, mynta och lite småblad (röda rädisskott och broccoletti) som jag odlat på tefat. Rullarna tillverkas genom att rispappersrundlar doppas i varmt vatten några sekunder tills de blir mjuka. En avlång hög med fyllning läggs på det mjuka rispappret och sedan är det bara att rulla ihop så tight man kan.

Andra fyllningar som passar i den här typen av rullar är stavar av rättika, rädisa, pac choi, avokado, mango, paprika, strimlad shalottenlök, andra sorters groddar, sockerärtor eller ärtskott, krispig sallad, krabba och inlagd sushiingefära. Rullarna kan göras helt vegetariska, men jag kan också tänka mig att strimlor av snabbstekt biff eller lammfilé (mycket varm panna, rosa i mitten) kan fungera fint. Man kan också stryka på lite sweet chilisås på fyllningen innan den rullas in i rispappret.


Vietnamesisk dippsås

4 msk vatten
1 tsk risvinäger
1 tsk socker, gärna palmsocker
1 msk limesaft
2 msk fisksås
1 finhackad vitlöksklyfta
1/2 tsk finhackad färsk ingefära
1/2 finhackad röd chilifrukt
några finstrimlade grönmyntablad och korianderblad

Rör samman ingredienserna till såsen och låt stå minst en halvtimme i kylskåp.

lördag 25 februari 2012

Tupp i vin


Nu är det hög tid att laga de sista mustiga grytorna innan det är dags för vårsäsongens krispiga, fräscha mat.

Jag har, konstigt nog, aldrig lagat Coq au vin. Inte heller igår blev det jag som lagade för när jag kom hem rådde redan rena Lutzendimman i lägenheten och J stod vid spisen och stekte perfekt styckade kycklingbitar. Vi har lärt oss hur kyckling ska styckas från Mästerkocken på TV!

Receptet på Coq au vin som J använde var Per Morbergs. Eftersom det var J som lagade följdes instruktionerna noggrant. Rätten blev underbart mustig och god. Den fina ekologiska kycklingen utnyttjades verkligen till fullo tillagad på det här viset.

Jag har bara ett litet förslag, om man ska bjuda på Coq au vin eller använda grytan som fotomodell KAN det vara ett tips att tillsätta någon tesked mörk soya. Ljus kyckling i vinsås blir nämligen lite lilafärgad...


Coq au vin, 6 port

1 stor ekologisk kyckling
1 gul lök
3 små morötter
1 purjolök
3 msk smör
125 g rökt sidfläskeller fin bacon (vi tog Nibble-bacon)
1 flaska oekat rödvin
2 lagerblad
0.5 tsk svartpeppar
1.5 tsk timjan
några kvistar färsk rosmarin
2 vitlöksklyftor
Skalet från 1/4 citron
några persiljestjälkar
10 schalottenlökar
300 g champinjoner, färska
3 msk vetemjöl
1 dl vatten
persilja till garnering

Skölj och stycka kycklingen. Skär fläsket i strimlor.

Skala löken och grovhacka. Skala morötterna och strimla dem. Snitta, skölj och skiva purjolöken.

Bryn fågelbitarna, några i taget, i en del av fettet på inte alltför stark värme. Lägg över dem i en rymlig gryta.

Stek fläsket knaprigt och lägg det åt sidan så länge. Fräs grönsakerna efter fläsket och lägg dem i grytan. Tillsätt vin, salt, kryddor, pressad vitlök, citronskal och persiljestjälkar.

Låt koka upp. Låt grytan koka under lock på svag värme i 15 minuter. Skala under tiden smålökarna. Det går lättast om de först får ligga i hett vatten.

Borsta svampen. Lägg den i stekpannan och låt det mesta av vätskan koka bort innan du lägger i lite fett.

Fräs svampen och schalottenlöken och lägg ned dem i grytan. Häll på lite vatten. Lägg också i det brynta fläsket. Tag eventuellt upp persiljestjälkarna. Låt koka i ca 10 minuter.

Rör ut mjölet med vattnet. Blanda ner det i grytan och låt den koka i ytterligare 3–5 minuter.

Smaka av, grytan ska ha en mustig smak. Klipp över rikligt med persilja. Vi avnjöt vår gryta med basmatiris.

fredag 24 februari 2012

"Grönsakschock"

Lånad bild på Giuseppe Archimboldos målning "Sommaren"

Kan inte riktigt glömma uppgiften från det senaste avsnittet av "Sveriges mästerkock" - laga en toppengod HUVUDRÄTT bara med grönsaker! Vad jag förstod fanns det alla möjliga fantastiska grönsaker men inte tillgång till några tuggiga ostar, typ halloumi. Inte heller sardeller, smakrika svampar eller liknande...

Trots att jag älskar grönsaker tycker jag det är en svår uppgift. En förrätt eller soppa är inga problem, men en huvudrätt och gärna en med hög imponansfaktor? Själv har jag ännu inte smakat någon tofu som riktigt håller måttet som huvudingrediens och de flesta grönsaker tycker jag vare sig har konsistensen eller mustigheten i smak för att fungera i huvudrollen.

OM jag fick utmaningen skulle jag nog välja en rätt med aubergine eller kanske något åt falafelhållet? Nötter/mandlar skulle jag försöka få med på något sätt.

Det känns lite trist att det ska vara så svårt att komma på goda vegetariska huvudrätter. Vad har ni läsare för några tips?

torsdag 23 februari 2012

Japanska snacks - edamame


Edamamebönor, omogna soyabönor som serveras i sitt skal (som man inte äter) har jag tidigare bara avnjutit på fina japanska restauranger.

Trots att edamame funnits att köpa i frysdisken i vanliga mataffärer ett tag testade jag dem först nu.

Jättegott och festligt! Fantastiskt att något så nyttigt kan smaka så bra!

Edamamebönor är goda att bara koka någon minut och servera med flingsalt, eller så kan man tillaga dem. Tipset nedan har jag snott från Donna Hays tidning:


Wokade edamamebönor

Finhacka vitlök, färsk ingefära och chilifrukt. Woka tillsammans med lättkokta edamamebönor i jordnötsolja. Smaka av med ljus soya och ostronsås.


Soyabönor växer egentligen i varmare klimat än vårt, men nu finns en sort, Fiskeby V, som ska gå att odla här i Norden. Någon som försökt? Någon som har frön och vill byta mot något annat spännande i mina stora fröförråd?

onsdag 22 februari 2012

Sesam- och apelsinkyckling med angel hair-pasta

Den här lättlagade, snabba och goda pastarätten trodde jag redan fanns med på bloggen, men jag kan inte hitta den. Repris eller ej, i vilket fall är den väl värd att laga. Marinadens innehåll av koncentrerad apelsinjuice gör den speciell. Resultatet blir en smakrik cross-overrätt. Hittar man inte angel hair-pasta så går det bra med valfri sorts nudlar.

J tyckte att jag skulle skriva att kycklingen i receptet ska marineras lika länge som det tar att ta en snabb öl på kvarterskrogen, men eftersom alla inte gillar öl eller har tillgång till en närbelägen kvarterskrog översätter jag det med en halvtimme…

Sesam- och apelsinkyckling med angel hair-pasta, 2 port

4 kycklinglårfiléer
2 msk koncentrerad apelsinjuice

1 tsk sesamolja

1 cm färsk ingefära, riven

1 vitlöksklyfta, riven

salt och svartpeppar

smakneutral rapsolja att steka i

1 tsk honung

1 tsk ljus soya

sesamfrön, vita som rostas i en torr panna eller svarta som brukar vara färdigrostade

2 portioner angel hair-pasta (Spaghettini, extra smala spagettisar)

rucolasallad och apelsin

Skär lårfiléerna i bitar. Marinera minst en halvtimme med koncentrerad apelsinjuice, sesamolja, ingefära, vitlök, salt och peppar. Låt rinna av, men spara marinaden. Bryn lätt i rapsolja tills kycklingen får fin färg och blir färdiglagad. Tillsätt marinaden, honung och soya och koka upp. Servera med nykokt pasta, rucolasallad och skivor av apelsin.

tisdag 21 februari 2012

Mustig kikärtssoppa - perfekt tisdagsmat


Kikärtor är smart. Gott, nyttigt och billigt! Jag lagar gärna soppa på dem. Sällan efter recept, men utifrån en grundidé löst baserad på "Lottas spanska kikärtsoppa" från Anne Bergenströms bok. Nedan är receptet och det går som sagt att variera mycket. Testa andra kryddor, varför inte lite curry t ex? Syran från citron kan lika väl vara pressad lime eller varför inte apelsin? Kan tänka mig att vitt vin fungerar också. Oftast kompletterar jag receptet med lite grönsaks- eller kycklingfond också för att få en riktigt mustig soppbas till de nötiga kikärtorna.


Lottas Spanska kikärtssoppa, 4 port
från boken "Kärlek, oliver och timjan"

2 burkar kikärtor
1 liten kruka färsk basilika
1 gul lök -finhackad
2 msk olivolja
1 tsk hel/malen spiskummin
3 vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
2-3 färska tomater
2-4 msk tomatpuré
1 msk socker och 1 msk salt
3 dl vatten, ev mer
saft av en halv citron
salt och peppar

Fräs löken i oljan. Strö över spiskummin och hälften av basilikan (hackad). Fräs och rör i några minuter. I med pressad vitlök, tomatkross, tomater, puré + socker och salt. Koka upp ca 15 minuter med lock.

Mixa/mosa hälften av kikärterna. Späd soppan med med de mosade kikärterna och citronsaften. Rör om ordentligt och i med vatten till lagom konsistens. Häll sist i resten av kikärtorna och mal över svartpeppar. Koka på svag värme i 15-20 minuter.

Smaka av med salt, peppar och ev mer citron. Strö över strimlad basilika. Servera gärna med en citronklyfta bredvid och ett gott bröd förstås!

måndag 20 februari 2012

Souvlaki, tsatsiki och grekisk sallad


En lunchrestaurang som jag passerar på väg till jobbet skyltar med rubrikens grekiska frossa. Häromdagen trotsade jag det faktum att tråk-tomat-säsong råder och lagade min egen variant. Lite bättre blir de smaklösa vintertomaterna om de förses med en god kryddad och lite extra sötad vinägrett.

Om man istället vill göra en sallad bättre passande till årstiden kan jag rekommendera Kardemummas grekiska vintersallad.


Souvlaki, tsatskiki och grekisk sallad, 2 pers

Spett:
250 g lammkött i bitar t ex från steken
marinad: saft och skal från citron, salt, nymalen svartpeppar, vitlök, timjan , rosmarin, olivolja
färska lagerblad
1 röd lök

Tsatsiki:
ca 10 cm gurka
1 dl tjock yoghurt
1/2 vitlöksklyfta
spiskummin
salt, peppar
1 msk olivolja

Grekisk sallad:
3 stora tomater
en näve bladsallad
1/2 rödlök
20 urkärnade svarta kalamataoliver
1 paket fetaost
dressing: 1/3 röd balsamvinäger, 2/3 god olivolja, italiensk salladskrydda, hackad basilika, socker, salt och grovmalen svartpeppar

Marinera lammbitarna i minst 30 minuter. Trä på spett (eller rosmarinstjälkar) varvade med lagerblad och rödlöksklyftor.

Grovriv gurkan. Strössla över salt. Vänta några minuter och vrid ur vätskan. Blanda med vitlök, yoghurt, spiskummin, salt, peppar och olivolja.

Skär tomaterna i skivor. Skär fetaosten i bitar. Hacka rödlöken. Lägg upp tomat och sallad. Toppa med feta, oliver och rödlök. Slå över dressing.

Allra godast blir det såklart att grilla spetten på kolgrill, men till nöds fungerar det med grillpanna och ev några minuters efterstekning i ugn.

söndag 19 februari 2012

Spagettini med ärtpesto - smartaste snabblunchen


Frysta ärtor är något jag alltid har hemma i frysen. Perfekt i diverse rätter och om man t ex plötsligt får lust att göra en lyxig grönärtssoppa.

Gröna ärtor är otroligt gott tillsammans med färsk mynta. Från Lotta Lundgrens bok "Om jag var din hemmafru" har jag lärt mig att gröna ärtor också fungerar fint i pesto. Till en sån här pesto tycker jag att extra tunna spagettisar, s k spegettinis fungerar bäst. Så här lagar jag peston:


Grönärtspesto, 2 pers

1/2 dl skållade mandlar
2 dl fina gröna ärtor
1/2 dl riven parmesanost
1 liten vitlöksklyfta
3 msk olivolja
1/2 citron
några blad av färsk mynta
salt och svartpeppar

Koka upp vattnet till pastan. Sänk ner ärtorna i ett durkslag eller en sil någon minut tills de tinar och blir lite varma. Mixa i hacktillsatsen till en mixer med parmesanost, vitlök , olivolja och mynta. Smaka av med salt, peppar och pressad citron. Njut peston till nykokt spagettini!

lördag 18 februari 2012

Fredagspizzan - en tillbehörspizza


J var hemma på fredagen och fick ansvaret för att skaffa råvaror till fredagspizzan.

Jag misstänker att J tycker att vi ätit lite för mycket vegetarisk mat på sista tiden för när jag kom hem fanns två lyxiga, hängmörade, välmarmorerade biffar, bea och ingredienser till tillbehörspizzor. En bra idé! Att man dessutom kan dippa bitar av pizzan i såsen gör det hela ännu bättre.


Tillbehörspizza med potatis och rödlök

Pizzadeg: färdigköpt eller ditt favoritrecept
Sås: Muttis tomatpuré rörd med lite god olivolja, några droppar kycklingfondkoncentrat, hackad färsk rosmarin, salt, nymald svartpeppar
Topping: Tunna skivor av potatis (fast sort), rödlöksringar, färsk rosmarin, grovriven buffelmozzarella

Koka upp vatten. Lägg potatisskivorna i det kokvarma vattnet i 5 minuter. Låt rinna av på hushållspapper.

Kavla ut degen tunt. Bred på tomatsås. Varva potatisskivor och rödlöksringar på pizzorna. Salta och peppra. Strössla på mozzarella. Toppa med lite färsk rosmarin. Grädda pizzan på förvärmd sten, på högsta värme under ugnens grillelement.

Servera pizzan som tillbehör till biff och bea. En grönsallad på sidan.

fredag 17 februari 2012

Citrus!


En stor tröst i vintern är att det är säsong för citrus! Perfekt också för att hålla den där förkylningen som ständigt nafsar i hasorna hyfsat i schack.

Tack vara matälskaren-Lisa fick jag tipset om den nya bekantskapen Ortanique. Denna smakade verkligen gott, som en slags mycket aromatisk blandning mellan apelsin och mandarin. Smaken dröjde kvar i munnen länge, länge.

Annars finns det fortfarande saftiga, söta vanliga apelsiner och så förstås mina storfavoriter blodapelsinen (den korta säsongen lider mot sitt slut, så skynda, skynda!) och den blonda grapefrukten.

onsdag 15 februari 2012

Oväntad vegetarisk Alla-hjärtans-dag-middag

egenodlad pumpa/vintersquash

Vi var båda överens om att det inte skulle bli någon speciell middag igår, trots att det var Valentindagen. En tisdag mitt i veckan, när varken J eller jag är hemma förrän framåt åttatiden passar helt enkelt inte för mer avancerad matlagning.

Men... så råkade jag lyssna på senaste avsnittet av P1:s Meny. Här serverades det en lyxig, helt vegetarisk middag. Spännande! Dessutom kunde jag konstatera att vi hade i stort sett alla ingredienser hemma! Endast ett paket brysselkål och lite morotsjuice behövde köpas in.

Middagen blev lite sen, men fram emot niotiden avnjöt vi:

Kryddig rödbetssoppa

En veg-triss med ungsbakad lök med äpple och rosmarin, en väldigt annorlunda morotssallad med havtorn och brysselkål samt en pumparöra.

Lyxig chokladglass, färdigköpt


Rödbetssoppan blev underbar med en ovanlig kryddning av rostade fänkålsfrön. Trissrätterna var väldigt goda med en mångfald av färger, texturer och smaker, även om pumparöran var aningen söt för min smak. Kanske var mina hemodlade pumpor lite sötare jämfört med den Hokkadiopumpa som rekommenderades i receptet?

Odling av pumpa eller vintersquash är annars verkligen fantastiskt eftersom man kan spara skörden i vanlig rumstemperatur i månader!

tisdag 14 februari 2012

Mini-rårakor


På jobbet har vi många som är eller just har blivit vegetarianer. Några har sjukdomar som blir bättre med vegetarisk kost, andra tycker att de mår allmänt bättre eller har etiska skäl.

Själv är jag inte redo att ge upp kött och fisk, men att äta mer grönt är alltid en god idé.

Har man inspiration och bra recept, t ex Jamie Olivers till hands kan man ju dessutom laga så gott.

Häromdagen stekte jag Jamies "Carrot Fritters". Jag är fortfarande osäker på hur jag ska översätta "fritters", rårakor? plättar? I vilket fall blev de väldigt goda och när jag värmde dem på jobbet sa min arbetskompis C, som kommer från Colombia "Det doftar som hemma". Kombinationen spiskummin och koriander är tydligen ett måste i det colombianska köket.


Mini-"rårakor" med morot, spiskummin & koriander, 6 port som förrätt

1 tsk spiskumminfrö
1 tsk korianderfrö
1/2 kg morötter, skalade och grovt rivna
1 finhackad lök
1 riven vitlöksklyfta
Blad från 1/2 kruka koriander, grovt hackade
2 rågade tsk mjöl
2 uppvispade ägg
salt och peppar
olivolja
tjock yoghurt och citron till serveringen

Rosta spiskummin- och korianderfrö i en torr stekpanna tills de får lite färg och doft. Mortla.
Blanda med morötter, lök, vitlök och färsk koriander i en skål. Rör i mjöl och ägg. Salta och peppra. Stek teskedar av smeten i olivolja tills de blir gyllene på båda sidor. Låt rinna av på hushållspapper och servera sedan genast med yoghurt och citron att pressa över.

måndag 13 februari 2012

Fröbyte

lånad bild

I helgen besökte jag föreningen Peppar och Pumpas fröbytardag på Stockholms Stadsmuseum. Stort tack till Tyra och facebook-gruppen som jag fick tipset från. Evenemanget var väldigt populärt. Jag hade tur som anmält mig i tid.

Själva fröbytet blev lätt kaotiskt, men föredragen innan var mycket intressanta.

Yvonne Ingridsdotier inledde sitt föredrag med en bild på en härlig tomatsallad, med olika sorter i all världens färger och former. Yvonne berättade om de bästa tomatsorterna. Flera var sådana jag själv brukar odla, t ex Green Zebra - den snyggt tecknade gröna, lilla söta Green Grape - underbart, nästan självlysande grön, söt liten tomat och Black Sweet Cherry - ett måste varje år, mörk färg, produktiv och jättegod. Blir faktiskt bättre på friland än i växthus har syrran och jag upptäckt. Orange Bourgaine tipsades det också om. Jag har haft den något år och skulle gärna odla den igen. Någon som har frön? Syrran? Nya tips var några större tomater, Canestrino di Lucca och den franska gourmettomaten Summer Cider. Jag har upptäckt att det är svårt för stora tomater att hinna bli klara i min trädgård, så dessa får vänta några år tills jag har ordnat med växthus. Ettt annat intressant tips vara hållbara torktomaten Piennolo. Den skulle jag jättegärna vilja odla. Efterlyser frön!

Christina Bjurlöf höll "bönestund", d v s pratade om bönor, dessa tacksamma köksväxter. Nya tips var att bönplantorna gärna kan kupas. Jag hade nästan bestämt mig för att inte odla bondbönor i år, men efter Christionas inspirerande föredrag kan jag nog inte låta bli. Sorterna Göteryd och Sigvard finns tydligen tillgänglig för medlemmar i Sesam. Bondbönskotten kan också ätas som spenat var ett nytt tips. Precis som jag gillar Christina de platsbesparande högväxta trädgårdsbönorna och tipsade om min favorit, Blauhilde och en ny bekantskap, Violet Podded. Däremot sa hon inget om en upptäckt som jag gjort. Har man det minsta bistert klimat där man odlar är det mycket bättre att förkultivera plantor till trädgårdsbönor.

Min "idol" Lena Israelsson gav sorttips. Vad sägs om vackra, goda huvudsalladen Yugoslavian Red eller gurkan Vert Petit de Paris, som kan användas både till sallad och inläggning. Om man har problem med potatisbladmögel, detta gissel som också smittar tomaterna, ska man välja hyfsat resistenta potatissorten Sarpo Mira. Lenas bästa tomattips var Mei wei, en sort som även jag upptäckte förra året. Så god och lättodlad. Odla den! Lena slog även ett slag för fleråriga växter i trädgården och jag blev sugen på att skaffa mig en planta trädgårdssyra. Tänk att skörda samtidigt som man sår de första fröerna på friland... Av trädgårdssyra lagar fransmännen tydligen en traditionell fisksås som ska vara underbart god. Någon som har ett recept?

Sista kvarten fick Lena sällskap på scen av koreanska Won Kim. Hon är en helt fantastisk odlare på sin kolonilott i Upplands Väsby. Won Kim odlar själv de flesta grönsakerna till sin familj. Mycket av skörden hamnar i kimchi. (Åh vad gärna jag skulle vilja smaka på den och få ta del av receptet!) Spännande att få tips och höra om alla spännande sorter. Jag blev sugen på kinesisk gräslök och en perilla-släkting, "koreansk bladmynta", kkaennip. Att odla chilipeppar på friland tror jag däremot inte mig själv om. Stora krukor som tas in vid dålig väderlek är min metod. Däremot tog jag till mig att man behöver tio år gammal hästgödsel för att få riktigt fina köksväxter. Välkommen till min trädgård om tio år!

Ett suveränt sopptips


Det är så kul när man blir positivt överraskad i köket!

Jag var ganska skeptisk när jag skulle laga en soppa från Jamie Olivers mattidning, men hade blivit smått förförd av den vackra bilden. Zuppa Pavese, soppa från Pavia med bara fyra ingredienser; buljong, bröd, ägg och parmesan, kunde det verkligen bli gott? Är inte parmesan och ägg en ganska konstig kombination?

Jag är så glad att jag provade! Parmesanöverhyvlade rostade brödbitar doppade i mustig buljong... Inter blev det sämre av att jag lyckades få till det bästa pocherade ägget någonsin. Och det händer något speciellt gott när äggulan rinner ut i buljongen. Denna soppa är perfekt när man är kall och kommer hem från skidturen.

Zuppa Pavese, 1 port
2,5 dl buljong, ju godare desto bättre, men det fungerade bra även med kycklingfondkoncentrat + vatten
4 skivor bröd, t ex ciabatta
1 stort ägg
1/2 dl grovriven parmesanost

Rosta brödskivorna i en torr stekpanna. Koka upp vatten i en kastrull. Tillsätt några tsk ättiksprit. Knäck ägget försiktigt i en kopp. När vattnet i grytan skjuder låt ägget glida ner och försök få det så helt som möjligt. Skjud försiktigt 4-5 minuter. Gulan ska fortfarande vara rinnig.
Koka upp buljongen.

Bottna tallriken med buljong. Lägg i det pocerade ägget. Ställ brödskivorna mot kanten så att de inte blir alltför uppblötta. Strössla riktigt med parmesan över det hela. Njuuut!

söndag 12 februari 2012

Fredagspizza med fikon och getost


Fredagens pizza toppades med en variant av en tävlingsvinnare.


Pizza med fikon och getost, 2 pers

Pizzadeg: färdigköpt eller ditt favoritrecept
Sås: Muttis tomatpuré rörd med lite god olivolja, oregano, salt, nymald svartpeppar
Topping: 3 färska fikon, 200 g chèvre, 1 påse pinjenötter, ca 2 msk flytande honung (vi tog en vansinnesgod variant från Skebo, smaksatt med Calvados), basilikablad

Kavla ut degen tunt. Bred på tomatsås. Skär fikon i tunna skivor. Lägg på pizzan och ringla över honung. Skär bort kanterna på osten och lägg på denna i skivor. Rosta pinjenötterna i en panna och strössla på dem. Grädda pizzan på förvärmd sten, på högsta värme under ugnens grillelement. Servera pizzan med färska basilikablad.


När jag bakade den lilla pizzan för bilden (på lördagen p g a dagsljuset) höll det hela på att sluta i katastrof. En flik av bakplåtspappret antändes på ugnens grillelement när jag snabbt skulle slänga in pizzan innan en framrusande nyfiken iller satte sin lilla nos i den tokvarma ugnen. Med ett sprattlande husdjur i famnen var det rätt svårt att samtidigt släcka elden. Tur att J var hemma och snabbt och rådigt fick tag i en blomspruta med vatten!

Pizzan blev väldigt god, men passar nog allra bäst som ett drinktilltugg, på en buffé eller som förrätt/efterrätt med det söta fikonet och den härliga gratinerade chèvren.

lördag 11 februari 2012

Matminnen

Dillen som planta

Finns det någon forskning om matminnen från barndomen? Kan det vara så att man lättare minns det som inte var gott?

Mina tidigaste matminnen är inte så positiva. Trots all god mat som jag är säker på att jag fick hemma är det tidigaste minnet kycklinglever. Eller, jag tror i alla fall att det är kycklinglever. Hur jag delade upp den i små, små kuber som radades upp på tallriken för att jag skulle tvinga i mig dem. Jag tycker fortfarande inte om lever i någon form.

Jag har många minnen från min första dagmamma, men inga som handlar om mat, (OK, jag minns "PIP-leken", men russin är ju inte precis mat...). Från min andra dagmamma minns jag flerfärgad Kalle Anka-glass och rökt böckling med äggröra. När dagmamman inte såg åt jag upp all böcklingen i utbyte mot att min kompis, dagmammans son, slukade all äggröra. (Jag gillade inte den dallriga konsistensen när jag var liten.)

Jag minns också en spännande resa som min pappa och jag gjorde till en släkting i Sörmland. Allt var bra förutom den Janssons frestelse som släktingen serverade. Som vuxen älskar jag den rätten, men redan doften upplevde jag som vedervärdig när jag var barn.

En nyårsafton när vi som vanligt firade hos mammas kompis med familj skulle alla barnen äta ostkaka. Jag hade aldrig ätit det förut och tyckte det lät jätteäckligt - en efterrätt med ost i! Minns inte om jag smakade det då eller om det var senare jag kom på att det faktiskt är gott.

Från dagis minns jag den sockerfria glassen som kom i platta plastinslagna portionsblock, smakade märkligt mjöligt, men ändå var festlig eftersom den serverades så sällan. Skräckminnet från dagis är korvkakan. Man var ju tvungen att smaka, men detta var nog det absolut äckligaste jag ätit och efter den hemska upplevelsen är jag helt och hållet emot att tvinga barn som har någon enstaka rätt som de bara avskyr.

Ett annat starkt minne från dagis är när vi efter en utflykt till något museum i stan skulle få äta lunch på restaurang! (Det betydde i och för sig säkert en barnportion med medioker korv, flottiga fuskpommes och för mycket översöt ketchup, men ändå!) I vilket fall visade det sig att just den här dagen serverades det potatisplättar med lingonsylt hemma på dagis. Efter omröstning i barngruppen frös restaurangbesöket inne och vi åkte tillbaka till dagis. Jag kan fortfarande inte med potatisplättar efter denna besvikelse.

Minnen av skolmaten är inte särskilt positiva de heller, men de förtjänar ett eget inlägg.

Positiva minnen är däremot när mamma och pappa åt sen middag efter att jag och syrran nattats och att jag smög upp och fick ett litet tefat med något gott. En krabbklo, kanske några räkor eller gratinerade musslor tror jag var sådant som kunde hamna på det där fatet och sedan satt jag knäpptyst och lyssnade på när de vuxna pratade om sådant som hänt på jobbet.

Hur är det med er andra, har ni några matminnen från barndomen?

torsdag 9 februari 2012

Het bönsoppa med tomat, rostad paprika och fetaröra


Tips på värmande soppor kan man inte få för många av så här års!

Här kommer en mustig bönsoppa med inspiration från café Russin i Fredhäll.

Tänk på att paprikapulver kan ha olika styrka. Jag har ett som smakar rökigt och mycket starkt. Har du en mild variant kan det behövas mer än mängden i receptet. Smaka av!

Om jag råkar ha en skvätt vitt vin över blir det också gott i soppan, men då kan det också behövas en nypa socker för att minska syran.


Het bönsoppa med tomat, rostad paprika och fetaröra, 4 port (perfekt i matlådan)

2 röda paprikor
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1/2 röd chilifrukt
olivolja
1 burk krossade tomater
2 msk tomatpuré
1 l grönsaks- eller kycklingbuljong
1 burk blandade bönor eller kidneybönor
1/2 tsk paprikapulver
salt och peppar
persilja
1/2 paket fetaost
1 dl tjock yoghurt

Rosta paprikan under ugnens grillelement. Vrid runt tills skalet är svart och blåsigt runt om. Låt svalna insvept i folie. Ta bort så mycket som möjligt av skalet och kärnhuset. Hacka paprikaköttet.

Skala och hacka lök och vitlök. Ta bort frön och hinnor ut chilifrukten och finhacka. Fräs lök, vitlök och chili i olja. Låt tomatpurén fräsa med en stund på slutet. Tillsätt paprikakött, krosstomat och buljong. Koka minst 20 minuter. Tillsätt bönor. Smaka av med kryddor.

Mosa samman fetaost med yoghurt.

Toppa bönsoppan med hackad persilja och fetaröran. Servera ett gott bröd till.

onsdag 8 februari 2012

Avnjut en klassiker - Biff á la Lindström


Ibland glömmer man bort de goda klassikerna. Då kan det vara bra att bli påmind! Jag åt en riktigt, riktigt fin Biff á la Lindström på en lunchkrog för några veckor sedan. Den serverades med stekt potatis och vitlökssmör.

Hemma blev det J som fick stå i Lindströmsköket. När jag kom hem luktade det underbart av biffarna i stekpannan. Precis som i mammas kök när jag var liten!

J använde Leif Mannerströms recept, med några små ändringar. Våra biffar räckte till ett par måltider. Vi testade lite olika tillbehör och jag tycker att det godaste till Lindströmmarna på hemmaplan var vitlökssmör och fint lent och fluffigt potatismos.


Biff á la Lindström
1/2 kg nötfärs
100 g fläskfärs
1 gul lök
2 msk kapris
2 msk inlagda rödbetor
2 msk ättiksgurka
1 msk sardellfiléer
5 äggulor
1 msk dijonsenap
1 msk HP-sås
smör
salt och peppar

Skala lök och hacka mycket fint. Grovhacka kapris och tärna rödbetor och ättiksgurka. Hacka/mosa sardellerna.

Blanda färsen väl med alla ingredienser. Salta och peppra. Stek en liten provbiff och smaka av kryddningen. Forma fem biffar och stek dem i smör på medelstark värme 4–5 minuter på varje sida.

Apropå 14 februari,
Med tanke på att Alla Hjärtans dag infaller på en vanlig tisdag i nästa vecka kan de rosafärgade Lindströmmarna kanske vara ett tips. Borde vara enkelt att göra dem hjärtformade!

Apropå bilden,
att fotografera mat är jättesvårt. Jag har anmält mig till en kurs för att bli bättre! Mer om det senare... Eller kanske inte... Jag kanske inte blir bättre...

Annars har jag ett tips på en genväg som ibland kan fungera om man har en iphone. Vill också passa på att förtydliga att jag aldrig skulle köpt en iphone själv, men vi fick på jobbet för att kunna arbeta mer effektivt.

Whatever, tipset är appen "Hipstamatic" (15 kr) som snabbt blivit populär. Den tar bilder som ser ut att vara tagna med en gammaldags kamera. Borde bli fult, men konstigt nog kan det bli riktigt bra och ofta lite kul. Någon som testat?

tisdag 7 februari 2012

Rökt kyckling med quinoa och ratatouille


Rökt kyckling med quinoa och ratatouille... Vet inte riktigt var jag fått idén ifrån, men visst låter det fantastiskt gott? Mustig nötig quinoa mot tomatkryddig varm röra och den härliga rökiga kycklingen till. Perfekta smaker i matlådan dessutom. Men rökt kyckling är ju inte något man bara svänger förbi på Coop och plockar åt sig...

Vi har testat att göra en del olika korvar på sista tiden och därmed börjat få lite koll på varmrökning. (Det är J som står för korvtillverkningen och han vägrar tyvärr envist att gästblogga om detta...)

Vi har kommit fram till att varmrökning i klotgrill med lock fungerar utmärkt. Du behöver: rökspån, två engångsaluminiumformar och grillbriketter. Blöt upp rökspånen, t ex hickoryspån någon timme innan själva rökningen ska starta. Lägg briketterna i aluminiumformarna (packade håller de värmen bättre), ställ formarna på ena sidan i grillens botten och tänd den första formen. När glöden ser bra ut strös fuktade rökspån på. Det som ska rökas ska vara på ett galler på den andra sidan av grillen, där det inte blir så varmt. Stäng locket och öppna undre spjället bara litelite grand så att glöden håller igång. Passa rökningen och när värmen börjar avta, växla till den andra formen med briketter på samma sätt.

En halv Bosarp-kyckling tog ca 2 timmar att röka. Om kycklingen känns rå och du inte orkar röka mer fungerar det perfekt att låta den gå färdig i ugnen. Passa den noga så att den blir färdig men inte torr.

Ratatouille
Skär rödlök, röd paprika, aubergin och tomat i rätt stora bitar. Hacka en vitlöksklyfta eller två. Stek allt i olivolja. Häll på krossade tomater. Lägg i lagerblad, timjan och rosmarin. Koka till lagom simmighet. Smaka av med salt, svartpeppar och en nypa socker.

Buljongkokt röd quinoa
Skölj grynen noga, flera gånger i varmt vatten innan du kokar enligt instruktion på paketet, men med en rejäl skvätt kycklingfondkoncentrat i vattnet. Smaka av med salt, svartpeppar och kanske lite pressad citron.

Vitlökssås
Den kom inte med på bilden, men vi hade en enkel vitlökssås till. Pressa vitlök i tjock yoghurt, salta och peppra och rör i lite smakrik olivolja.

måndag 6 februari 2012

Rått är rätt


Jag fick en massa tips på mattidningar i ett blogginlägg tidigare. Jättebra! "Mat och vänner" sprang jag genast iväg och köpte. Tidningen innehöll bl a reportage om chilensk mat, som förutspås bli nästa stora trendkök.

Jag frågade en kollega på jobbet som tidigare varit gift med en chilenare, hon sa att det fanns otroligt fina råvaror i Chile men bland rätterna mindes hon mest att många baserades på komage.

I "Mat och vänner" presenterades däremot bl a ceviche. Jag kunde såklart inte låta bli att laga till en läcker sådan i helgen. "Mat och vänner" föreslog vitfisk, men med tanke på J:s skepsis mot sådan valde jag Salmalax och räkor istället. Och att det är en trend förstod jag när en annan kollega på jobbet idag berättade att han tre helger på raken bjudit olika kompisar på middag, men att förrätten varit så god att de haft samma varje gång - ceviche med lax och räkor!

Ceviche med lax och räkor, 2 pers
150 g salmalax
12 färska räkor
1/2 rödlök
1 liten vitlöksklyfta
1 lime
salt och svartpeppar
1/4 röd chilifrukt
1/2 kruka koriander ("Mat och vänner föreslog persilja, men jag är en korianderfan...)
avokado
sallad
majs

Skala räkorna. Tärna laxen. Skaka och strimla rödlöken mycket fint. Riv vitlöken. Finhacka chili och koriander. Blanda, pressa över lime. Smaka av med salt och peppar.

Servera till sallad, avokado och majs.

Den här rätten är god med fisksås också, men nu skulle det vara lite chilenskt, d v s ingen fisksås.

Vintersport och belöningen efteråt


Igår hade kylan mildrats något och Stockholm fick en fin vinterdag. V och jag tog bussen ut till Hellasgården för att åka skidor på längden. Turen blev en dryg halvmil både genom skogen och på isen, där vinterbadare som hoppade i vak kunde beskådas. Brrr! Vi begav oss istället upp till storstugan i förhoppning om fika. Tyvärr hade fler än oss hittat dit och köerna fick oss att istället gå till den enkla serveringen i bastureceptionen. Sortimentet var lite glest. Tur att både V och jag gillar det lite torra bakverket mandelkubb!

Väl hemma i lägenheten belönade jag mig också med det ultimata efter-vintersport-bakverket. Jag har för mig att detta också kallas finska vinterstjärnor eller något ditåt, men för mig är det helt enkelt hembakade wienerbröd. Lyxiga och otroligt enkla och snabba att göra. Råvarorna är sådant man alltid kan ha i frys, kyl och skafferi. Wienerbröden är perfekta att göra om man till exempel får oväntat fikabesök.

Wienerbröd
Degen är färdigköpt smördeg som delas till kvadrater och kavlas ut. Skär från hörnen, på diagonalen, men spara mitten hel och vik in varannan flik. Som fyllning fungerar nästan vilken sylt eller marmelad som helst. Jag rörde lite körsbärsmarmelad med någon tesked körsbärslikör och lite potatismjöl. Wienerbröden gräddas i 200 graders ugn, pudras med florsocker och avnjuts sedan varma och frasiga till en kopp kaffe.


Fortfarande nerkyld efter skidturen kändes det toppen att stoppa ner sig själv i ett varmt bad!

söndag 5 februari 2012

Myskväll med fondue


När iskylan håller landet i ett järngrepp känns det rätt att hålla sig inomhus i värmen. Igår passade vi på att äta fondue. Förutom att det är gott så är det också mysigt att samlas runt grytan på den brinnande lågan och trevligt plockigt att spetsa godsaker på funduegafflar, koka i den mustiga buljongen, dippa i salt och nymalen svartpeppar och avnjuta tillsammans med goda såser.

Till fondue brukar jag alltid ha minst två olika sorters kött, t ex utskuren biff och fläskkotlett i fina tärningar. Champinjoner och paprika är också gott att spetsa på gafflarna. Man kan såklart äta potatis till fonduen, men en grönsallad räcker nästan.


Buljongen

1 fonduegryta nästan full med kraftig god grönsaksbuljong
1 dl sherry eller madeira
1/2 gul lök i skivor
1 liten bit ingefära i skivor

Koka buljongen några minuter på spisen innan fonduegrytan ställs på sin låga.


Såser

Basen till mina fonduesåser är hälften gräddfil som fått stå och rinna av sig i ett kaffefilter någon timme och hälften hemgjord majonäs.

"Rosa sås"
Smaksätt basen med finhackad gul lök, Heinz chilisås, tabasco, salt och peppar

Vitlökssås
Smaksätt basen med finhackad gul lök, pressad vitlök, italiensk salladskrydda, salt och peppar

Sås med soltorkade tomater
Mixa basen med soltorkade tomater och basilika, smaka av med salt och peppar


När fonduefesten är slut, glöm inte att spara den goda buljongen!

lördag 4 februari 2012

Fredagspizza - Pizzaladière


Tack Annika för att du introducerade den franska lökpizzan i mitt liv!

Så här lagar vi:

Pizzaladière, 2 pers
150 g färdig pizzadeg från Cajsa Warg (eller gör din egen)

3 stora gula lökar
2 vitlöksklyftor
olivolja
en nypa muskavadosocker
salt och svartpeppar
1 msk sherry
ca 12 sardeller
ca 20 svarta kalamataoliver

Sätt på ugnen på högsta värmen med pizzasten i (eller annan sten, vi har ett ljusunderlägg). Ugnen behöver förvärmas minst en halvtimme!

Skala och skär löken och vitlöken i tunna skivor. Fräs i en stekpanna i olivolja tills det tar färg, fortsätt att steka på svag värme, minst 15 minuter. Strö på sockret, stek en stund till. Slå på sherryn och låt den koka in.

Kavla ut pizzadegen tunt. Lägg på stekt lök, sardeller och oliver.

Ändra ugnsinställningen till grill och högsta värme. Grädda! Våra pizzor tog 7 minuter i J:s gasugn. Den lilla på bilden tog 5 minuter.

Njuuuut!

Uppdrag: Fisksoppa!


Jag har fått ett uppdrag!

Min arbetskompis son som är runt tio år gammal har en matfavorit: "den där gröna fisksoppan som vi får i skolan". Vad jag vet om den här soppan är att den:

1. är grön
2. innehåller vitfisk i bitar
3. kommer färdig till skolan, tillverkad av någon stor lunchkoncern, typ Sodexo eller liknande

Ett annat problem i sammanhanget är att M själv inte gillar soppor överhuvudtaget. Min plan är att ta fram ett recept på en grön fiskgryta som kan spädas till en soppa att servera M:s son.

Om jag minns rätt så var fisksoppefavoriter från barndomen inte vitvinsstinna, cayennedoftande saffransskapelser toppade med färska musslor, som jag kanske skulle välja idag, utan gräddiga, milda finstämda varianter?

Jag tror att en bra utgångspunkt är receptet på grön fisksoppa som finns i Mejeriernas Soppbok. En gräddig variant med spenat. Vad tror ni, och särskilt ni som har barn, vad gillar de egentligen?

fredag 3 februari 2012

Den älskade moroten


Innan det är dags att svulla fredagpizza och rödvin bjuder jag på lite nyttigheter.

Morot tror jag är en råvara som de flesta experter är överens om är nyttig. Att den dessutom är god, billig och håller hela vintern gör ju den inte precis sämre. Oräkneliga är dessutom de rätter som kan lagas med morot. Häromdagen blev jag sugen på en sallad med lite heta smaker. Så här blev den:


Morotssallad med yoghurt

3 morötter
1 tsk senapsfrön
ca 2 cm riven ingefära
1 msk kallpressad rapsolja
1/4 finhackad färsk chili
1 vitlöksklyfta, pressad
2 dl turkisk yoghurt
hackad färsk mynta (godast) eller persilja
salt och peppar

Skär morötterna i tändsticksstora julienner. Rosta senapsfrön i en kastrull. Passa så att de inte bränner. Häll på olja och låt ingefära, chili och vitlök fräsa med. Tillsätt morötterna och fräs hastigt så att de får lite färg. Låt svalna, blanda med yoghurten. Smaka av med salt och peppar och de gröna kryddorna.

Uppdaterat: Och jag inser plötsligt att originalet till denna eminenta sallad naturligtvis är genialiska Lisas!

torsdag 2 februari 2012

Brunch allt i ett


Inspirerad av Jamies mattidning och ett tips från Coop, Sara Begners brunchplåt, lagar vi en snabb helgbrunch allt i ett.

Jamie och Sara steker sin mat i ugnen, perfekt om man är en hel familj som ska äta! Är man däremot bara två går det snabbare på spisen. Den engelska korven och blackpudddingen får Jamie ha ifred. Vi tyckte också att det passade bättre att steka i smör än olivolja, som Jamie använder.

En nyupptäckt är däremot att det blir mycket godare om man byter ut baconen mot rökt sidfläsk, en produkt som, om man har tur, är rökt på riktigt. Sidfläsket kommer i en bit vilket innebär att det kan skäras i skivor av valfri tjocklek, alltså:

Brunch allt i ett, 2 pers

6 skivor rökt sidfläsk
4 champinjoner, kvartade
1 kokt potatis (rest från middagen, blir jättegod stekt i fläksflottet...)
6 cocktailtomater
2 ägg
smör (om det behövs)
salt, svartpeppar, persilja
rostat bröd
HP-sås

Lägg sidfläsket i kall panna. Hetta upp och stek så att fettet smälter ut. Tillsätt potatis och champinjoner. Låt steka med. Tillsätt tomater, stek någon minut till. Sänk värmen, knäck i äggen. Sätt på lock och låt det hela bli färdigt. Salta, peppra och strössla över persilja.

Njut av stekpannans innehåll med HP-sås och rostat bröd som suger upp de goda smakerna och äggulan.


Jag är väldigt förtjust i brunch och den här kalla årstiden passar det extra bra att på helgerna skrota kvar hemma några extra timmar i morgonrock och tofflor. Inför den kommande helgen säger J att han tänker göra några slags specialgoda mackor med matiga pålägg ("mosad avocado, salami, brie, grönsaker..." svarade han drömmande, när jag frågade). Vad är era bästa brunchtips?

Donna och Jamie


Jag har länge tänkt att jag ska köpa några testnummer av utländska mattidningar. När vi besökte en bok- och tidningsaffär i helgen föll valet på australiensiska Donna Hay magazine och Jamies tidning från Storbritannien. Helt gratis är det verkligen inte att köpa dessa praktmagasin, men trots det kände jag mig nöjd.

Det mesta som Jamie Oliver ägnar sig åt verkar bli guld. Karln är helt enkelt superbegåvad! Jamies tidning har ett behagligt litet format och är tryckt på matt papper vilket hör till ovanligheterna i matsammanhang. Sidorna är laddade med recept, det ena godare än det andra. Vad sägs om en massa kreativa brunchrätter, matskribenternas favoritsoppor, kinesiska rätter med signatur Kylie Kwong och tips på billiga lunchlådor? Alla teman som verkligen faller mig i smaken. Dessutom finns tips på hur man fotar mat med mobilkameran och matreportage från både Moskva och Parma. Bleksellerin har fått huvudrollen i flera goda recept och till och med flera av desserterna (så konstigt att alla desserter heter "puddings" på engelska) ser väldigt goda ut.

Donna Hays magazin är en mer traditionell glossig lyxtidning. Detta nummer är dessutom 10-årsfödelsedagsnumret. Man får i ett reportage följa med in bakom kulisserna och se hur tidningen blir till och jubileet firas med ett elegant "intimate dinner party" serverat vid ett blomsterprytt bord. I reportaget med "weeknight dinners" får man tips på lite lyxigare vardagsmat. Snabba crostinis av flera sorter kan man lära sig att göra och för den som gillar bakning och efterrätter finns reportage om macaroner och födelsedagstårtor i den högre skolan. I reportaget "The new classics" har man gjort nya tolkningar på t ex fish & chips, tacos, schnitzel & slaw. Att säsongen är tvärtom, d v s sommar i Australien nu stör inte alltför mycket, även om recept med färska squashblommor nog får vänta några månader innan de kan bli aktuella här hemma.

Jag misstänker att jag kommer att inspireras en hel del både av Donna och Jamie framöver! Vad läser ni för mattidningar? Jag har sett att det kommit en del nya svenska också, någon som provat?

onsdag 1 februari 2012

Fiskinspiration som present


Det finns nästan inget som gör mig så glad som när andra delar med sig av sina favoritrecept.

Häromveckan när jag satt vid lunchbordet på jobbet och gnällde över att J inte vill äta vitfisk berättade min arbetskompis M om sitt spännande sätt att tillaga vitfiskfiléer. Dagen efter fick jag receptet. Nu har jag lagat den goda rätten två gånger, både med rödspätta och torsk. Jag kan verkligen intyga att den både är annorlunda och mycket god!


Senapspanerad fiskfilé med grönsalladssås och ljummen tomatkompott, 4 port

4 portionsbitar av vit fiskfile, ca 160 g vardera
3 msk dijonsenap
salt och peppar
1 dl polentagryn
3 msk smör

1 ask cocktailtomater
1/2 dl soltorkade tomater
1 rödlök i tunna ringar
1 tsk socker
1 tsk honung
salt och svartpeppar

1 huvud grön bladsallad
1 knippa gräslök
1/2 dl olivolja
1-2 msk balsamvinäger
salt och peppar

Skär sallat och gräslök i bitar. Mixa med olivoljan och vinägern. Jag använde mixerns hacktillsats. Smaka av med salt och peppar.

Klyfta tomaterna och värm tillsammans med hackade soltorkade tomater, rödlök, socker och honung. Smaka av med salt och peppar.

Salta och peppra fiskfiléerna. Pensla med senap, vänd i polenta. Stek fisken sakta i smöret, använd teflonpanna för bästa resultat.

Servera fisken med den ljumna tomatsalladen och den kalla såsen.