onsdag 19 augusti 2009

Det ljuva italien



Italiensk mat är fantastiskt gott. Trots det äter vi rätt sällan italienskt hemma. Jag tycker helt enkelt att det är lite svårt att få tag på råvaror av den kvalitet som italiensk mat kräver. Det italienska köket är ju väldigt enkelt och smaksättarna vanligen bara salt, peppar och olivolja. Då krävs fina smakrika råvaror.

Igår blev det i alla fall italienskt. Jag hade gått och spanat på en fin salviaplanta på J:s balkong. I min frys finns mört oxkött på gränsen till kalv varför jag antog att klumpen märkt ”innanlår” borde fungera fint till saltimbocca, den goda rätten vars namn betyder ”hoppar in i munnen”! Jag har lagat detta tidigare, men då har jag använt vitt vin istället för marsala-vin. Med priset att bli halvdränkt i en regnskur lyckades jag lägga vantarna på en flaska Vecchioflorio igår. Det var värt besväret för vinet gav verkligen rätten en fantastisk smak. (Jag tror att man skulle kunna använda en lite sötare sherry också, marsala smakar ju rätt mycket åt det hållet.) Ni som har läst bloggen ett tag vet att jag älskar skaldjur. En italiensk skaldjurssallad var därför given på menyn. Denna gång testade jag bl a de frysta gröna musslorna. De visade sig vara goda. Mina hemodlade tomater som börjar mogna nu är kanske inte är riktigt lika söta som de italienska, men fungerar ändå bra i en caprese-sallad.

Caprese-sallad
Tomater (ska egentligen vara stora rödgröna italienska bifftomater, men jag tog små hemodlade eftersom de har mycket smak)
Buffelmozzarella
Röd lök
Basilika
Salt och peppar
Fin smakrik olivolja och balsamvinäger

Skiva tomater och mozzarella. Lägg upp snyggt på en tallrik. Strössla över basilikablad och hackad rödlök. Sprinkla på olja och vinäger. Salta och peppra.

Insalata di mare, italiensk skaldjurssallad, 2 pers
½ pkt råa frysta bläckfiskringar
½ pkt frysta gröna musslor
20 räkor med skal
(Eller andra skaldjur, hemkokta blåmusslor, en färdig fryst skaldjusblandning eller liknande)
½ färsk fänkål
10 cm gurka
1 shalottenlök
1 vitlöksklyfta
Skal och saft från ½ citron
Rejält med slätbladig persilja
Salt och svartpeppar
Fin olivolja

Råa skaldjur tillagas. Jag fräste den tinade bläckfisken i olivolja någon minut och stoppade ner de tinade musslorna helt kort i kokande vatten. Räkorna skalades. Fänkål och gurka tärnades. Salottenlöken skalades, finhackades och hamnade i dressingen tillsammans med riven vitlök, citron, olivolja, hackad persilja, salt och peppar. Grönsakerna lades upp på fat med skaldjuren över varefter dressingen hälldes på.

Saltimbocca, 2 personer
250 g kalvinnanlår
4 tunna skivor parmaskinka
10 salviablad
1 dl marsalavin
Kalvfond på flaska
1 skvätt grädde
1 klick smör
Aningen idealmjöl
Salt och peppar

Skiva köttet tunt, tvärs fibrerna. Banka ut bitarna. Lägg en bit parmaskinka och salviablad på hälften av bitarna. Toppa med köttskiva och fäst med tandpetare. Stek i hastigt i rejält het panna (gasspis är bra). Ta upp köttet, häll i vinet och kalvfonden. Ev kan man behöva späda med lite vatten. Häll i en skvätt grädde. Vispa i lite idealmjöl för simmigare konsistens. Det ska INTE bli en tjock sås. Vispa ner en klick smör. Lägg tillbaka köttet och låt allt bli varmt. Salta och peppra och servera genast.

7 kommentarer:

Annika sa...

Det ser helt underbart gott ut!

Anders Öhman sa...

Fin idé med marsalan. Det används alldeles för lite marsala i matlagning och det dricks ingenting. Sorgligt. Jag ska själv genast bättra mig.

Du din sallad är säkert jättegod, men någon caprese är det inte ;)
Om du inte redan gjort det så prova med endast tomater, buffelmozarella, basilika och olja. Inget salt. Ingen peppar. Ingen lök. Ingen vinäger. Det är de milda fina smakerna i samspel som är magin med capresen. Tycker jag.

Fröken Dill sa...

Du har rätt Anders, men det är också ett bra exempel på hur det blir när man lagar italienskt i Sverige. Eftersom råvarorna inte finns (i det här fallet de underbara söta solmogna röd-gröna salladstomaterna)så får man lägga till fler ingredienser och kryddor.
Jag önskar mig ett billigt sätt att importera färska råvaror från italien. Tänk t ex hur citronerna smakar. HELT annorlunda än de vi kan köpa här!
Fröken Dill drömmer om Italien

NorbergsBlogg sa...

Ja visst är det gott, jag älskar Italiensk mat. Mysig blogg föresten...

Anna sa...

Precis! En mozzarella caprese kräver italienska stora, riktigt mogna tomater för att ge den äkta smaken, tomater som Pantano och Costoluto Fiorentino och dom kan man odla själv ;-) Annars får man leta länge för att hitta dom. Ibland kan man ha tur att hitta i någon gårdsbutik eller välsorterad butik men det är svårt att finna.
Har man äkta italienska tomater behöver man bara olivolja och lite svartpeppar, sen är det Caprese med stort C! :-)

Kram Anna

Lyxpiraya sa...

Åh, så smarrigt!

Fröken Dill sa...

Tack och massa välkommen hit, Cecilia!
Jag har Pantanotomater på gång på landet tillsammans med de 15 andra sorterna, hoppas bara de hinner mogna. Jag önskar mig en solig och smällhet sensommar/höst framöver.
Lyxpiraya, det var verkligen väldigt gott. Italienskt ÄR toppen.
Hälsar fröken Dill