Årstidens överflöd

Är det någon mer än jag som har svårt att välja bland alla godsaker som är i säsong just nu? På bilden ett urval av sådant jag plockat på landet, köpt närodlat eller plockat på självplock. Vad sägs om tomater, dillkronor, gurka, färsk vitlök, många sorters kryddor, kantareller, paprika, squash, palsternacka, nypotatis, kronärtskockor, fänkål, sallad, vaxbönor, äpplen och päron?

Kvällens meny blev femrätters "extra allt". Smörstekta kantareller på dito brödskiva, en liten rätt med vaxbönor och små squashar, hemgravad lax med hovmästarsås och en underbar dillkokt nypotatis. Sorten hette Arielle och vi åt den med lyxigt Väddösmör och salt. Små kronärtskockor med samma smör, salt och en citronklyfta. Vi avslutade med varsin krabbhalva med hovmästarsås. Ett bra slut på veckan!

Wokade vaxbönor och squashar
Ca 15 vaxbönor, skurna i 2 cm bitar
3 små squashar, skivade
1 shalottenlök, finhackad
1 vitlöksklyfta, finhackad
2 msk torr vermouth alt vitt vin
1 skvätt kycklingfond
1 salladslök, skivad
Salt och nymald svartpeppar
Färsk timjan eller rosmarin

Woka vitlök, shalottenlök, bönor och squash hastigt tills de får lite färg. Häll på vin och fond. Låt koka någon halv minut. Lägg i salladslöken och smaka av med kryddorna.

Flott flott

Vi har haft premiär, ankfettspremiär.

Det var inte helt lätt att lägga vantarna på fettet. Det fanns ju i manuella disken på NK:s matavdelning, men jag var tvungen att vänta en halv evighet på att ett gäng tjusiga NK-kunder skulle köpa ett hekto av den salamin, ett halvt hekto westfalisk skinka i extra tunna skivor, fem skivor leverpastej och tio räkor o s v, o sv. Den ensamma killen bakom disken kämpade på, men det tog ändå tid. Till slut blev ankfettsburken min.

I pergolan på landet friterade J skuren sparrispotatis i en wokpanna. Med salt och peppar på blev det den godaste pommes frittes jag någonsin ätit. Ankfettet var perfekt att fritera i och gav en underbart fyllig, lite nötaktig smak.

Grill a la Dill

Vad gör man med sådana här skönheter? Halvar, lägger på grillen och serverar med thai-dressing förstås! De lite söta havskräftorna blir urgoda med rökig grillsmak och den pikanta dressingen är toppen till. Thaismaker och skaldjur är nästan alltid rätt.

Thaidressing

hackad färsk koriander

finhackad röd chili

fisksås

socker

neutral olja

pressad lime

Blanda ingredienserna och smaka av!

Fröken Dill på café

Dagens blogginlägg blir ett café-tips. Som ni kanske märkt är jag inte så mycket för sötsaker och fikabröd, men om jag ska äta något åt det hållet så ska de vara riktigt, riktigt bra. Faktiskt så bra att det finns få ställen som håller en sådan standard. I Stockholm är det väl Rosendal, Blå Porten och kanske en handfull till. Om sötsakerna på ett café inte är tillräckligt bra väljer jag hellre en räkmacka eller köttbullemacka.

I förrgår åkte jag och några kollegor ut till Värmdö för att titta på ett äldreboende som vi jobbade med för några år sedan. Nu står byggnaden äntligen på plats och har blivit riktigt fin. På väg tillbaka till kontoret stannade vi vid Systrarna Delselius café och konditori. Det ligger helt fantastiskt vackert med utsikt över havet och med en sandstrand precis nedanför den soliga terrassen. Systrarnas disk dignade av godsaker. När till och med JAG vill ha allt, då är det bra! Några av mina kollegor fastnade för Sverigebakelser innehållande choklad och maräng, täckta med jordgubbar i gelé. Någon tog en liten blåbärspaj med riktig vaniljsås. B valde en helt underbar liten citronmarängpaj i bakelseformat och jag valde mousser, vanilj- och jordgubb tror jag att det var. Alla bakverk var fantastiskt vackra och goda, servicen fin och miljön en solig sensommardag var så att man ville stanna tiden. Mitt tips är att inte missa Systrarna Delselius. Deras hembakade bröd såg dessutom lockande ut. Vilket är ditt bästa cafétips?

Kräftskiva på balkongen

Igår var det äntligen dags för årets kräftskiva. De kokta skaldjuren hade fått dra i sin marinad i två dygn och sältan var optimal.

Jag pysslade med några hemgjorda kräftlyktor och så gjorde vi tre olika ostförrätter; västerbottenpaj (efter DN-recept), endivblad med en klick grönmögelost mosad med crème fraîche (en valnöt på varje hade varit gott, men fanns inte hemma) och ostbollar med paprika och chili efter ett gammalt Allt om mat- recept.

När skymningen sänkte sig över ett sensommarljummet Fredhäll dukade vi upp kräftorna, fint dekorerade med dillkronor på ett av J:s ärvda fat. Ostförätterna ställdes fram, lyktorna tändes, öl av lite olika sorter kom på bordet liksom iskyld Aalborg Jubileums Akvavit i immiga, kalla snapsglas. Behöver jag säga att det var gott! Jag drack fyra nubbar, vilket låter mycket, men med J:s nubbeglas, stora som fingerborgar ungefär, var det ingen fara. (Ni vet väl hur man får det bästa kräftsuget? Bryt av klon och använd ”kloarmen” som sugrör. Slurp! Vem har sagt att svenskar är barbariska?)

Ostbollar med paprika och chili, 8 st
2 små röda paprikor
1 röd spansk peppar
3 dl riven lagrad ost (vi tog parmesan)
2-2 ½ dl dagsgammalt rivet bröd
2 krm salt
1 dl rostade pinjenötter

Sätt ungen på grill 250 grader. Lägg paprikorna under grillen. Vänd då och då så att de blir lite svarta och blåsiga. Svep in i aluminiumfolie och låt svalna. Skala och ta bort kärnhus och kärnor. Dela och kärna ur chilin. Mixa paprika, peppar, bröd och ost. Forma till bollar. Rulla i grovhackade, rostade pinjenötter.

Äppelpremiär

Mina föräldrar har en liten trädgård på kanske trehundra kvadratmeter. Där finns fem äppelträd, men många fler sorters äpplen eftersom några av träden är ympade. I år dignar träden av frukt. Jag tänkte försöka hänga med den svenska äppelsäsongen och presentera äppelsorterna vartefter de mognar. En liten baktanke med det här är att jag ska försöka välja EN sorts äpple att plantera på landet, där odlingsutrymmet är begränsat och grävjobbet i den steniga roslagsbacken minst sagt ryggknäckande.

Först ut av äppelsorterna är Transparente Blanche. Det kallas också glasäpple vilket är lätt att förstå när man ser det ljusa, genomskinliga, glasartade köttet. Äpplet får lätt stötskador och måste hanteras varsamt. Transparente Blanche är ett sommaräpple som mognar i månadsskiftet augusti/september och säsongen är kort. Ett lagom moget Transparente Blanche smakar syrligt och gott, men äpplet blir snabbt övermoget. Främst har man nytta av denna sort till äppelmos och i äppelkakor. På nätet läset jag att Transparente Blanche är en bra pollineringssort och härdig upp till zon IV.

Tomatprovning

På Smaklust-mässan hade jag blicken inställd speciellt för att leta efter tomater. När jag hittade någon tomatodlare frågade jag genast om deras egna favoriter. På så sätt fick jag med mig tre sorter hem. Det var Ruthje, Black plum och Aranca. Hemma hade jag några egenodlade tomater av sorten cheerio och närodlade av okänd sort från ett växthus nära landet. Med denna tomatrikedom var det givet att ställa till med tomatprovning. Jag hoppas att den kommer att följas av flera provningar eftersom alla mina egenodlade tomater håller på att mogna på landet.

Så här tyckte vi om tomaterna:
Ruthje – vacker, liten röd rund med god lite parfymig smak
Black plum – otroligt snygg, mörk, avlång, smakade rätt likt den första i smaken, kanske lite sötare, aningen mjölig, men det berodde nog på att de var lite för mogna

Tomatväxthusets tomat – utseende och storlek som standardtomat, god doft, ljusrött kött, mild, vattnig, lite menlös smak, lider troligen av att de odlas i näringslösning (inte jord)

Cheerio – liten, ljusröd, avlång, lite syrlig smak, inte helt god vilket troligtvis beror på att plantan sjunger på sista versen. Cheerio är tidig och brukar vara toppengod.
Aranca- snygg liten röd, otroligt söt, aromatisk och god, storfavorit!

Hugo och hans vänner

Får jag presentera… flodkräftan Hugo! Han och ett helt gäng av hans kompisar kom åkande med J:s föräldrar från Öland häromdagen. De var väldigt pigga och trodde sig säkert vara på väg mot nya äventyr. J tycker att det är jätteläskigt att koka kräftor och även jag kände nästan för att behålla de nya husdjuren, men när jag började prata om att gräva en damm på landet och syresätta vattnet med vindkraft insåg vi båda att det nog var tvunget att bli kräftkok. Som ni ser på bilden nedan har jag en viss vana. Redan som ettåring fick jag uppleva kräftkok och träffa minst två nykokta kräftor fångade i de kräftvatten som min småländska släkt hade på den tiden.



Sagt och gjort. En lag kokades och Hugo och hans vänner pytsades i, några få i taget, på stormkokning varefter de fick skjuda i 6 minuter. Jag skulle vilja tala om exakt hur jag gjorde lagen, men det kan bli lite problem, för när den var klar, gjord efter tillförlitliga recept insåg vi att den var alldeles för salt. En del av lagen togs bort, mer socker, porter och vatten tillsattes och nu har jag ingen aning om proportionerna. Jag rekommenderar helt enkelt att följa ett beprövat recept och tänka på att saltmängden oftast avseer GROVT SALT. En viktig sak med lagen är att det är mycket dillkronor i den, minst två knippor till ett kg kräftor och att dessa sedan silas bort och ersätts med STOR mängd färska dillkronor.

Den kylda lagen med färska dillkronor hälls över kräftorna och nu följer den trixiga marineringen. Min mormor brukade smaka av sältan varje halvtimme, men jag testar nog inte fullt så ofta. I vilket fall bör man ta upp kräftorna ur lagen när de är lagom salta. Strax innan servering får de bada igen så att de blir saftiga och goda.

Tillbehör till kräftor är smör, rostat röd och ost. Dessutom ska vi ha en eller flera rätter baserade på Västerbottenost. Härligt, kräftmåne är inhandlad och ikväll, en helt vanlig tisdagskväll ska vi ha kräftskiva på J:s balkong!

Hos M på landet

Varje år i sensommartid brukar tjejerna åka och hälsa på min arbetskompis M på landet. I år var det verkligen på landet på riktigt eftersom M blivit varannanveckassambo med B som har ett gammalt torp, Kråkhoppet och en skogsfastighet i hjärtat av sörmland.

Vi fikade, tittade på omgivningarna, beundrade hönsen och tuppen, lekte med kattungen Bianca och tog en hundpromenad med jättestora Zeke och svampkorg på armen. Bytet blev en del kantareller och magiska svarta trumpetsvampar.

Middagen inleddes alltså med svampmacka. Kantareller är ju så gott och svart trumpetsvamp har en underbar lite kryddig, komplex smak. Vinet var mulliga Douglas Green Cabernet Sauvignon Shiraz en bag in box utan box som jag gärna kommer att köpa igen.

Till huvudrätt hade jag önskat mig "M-special" - kolgrillade marinerade fisk- och skaldjursspett. Tyvärr var Ica-affären moralisk så vi kunde inte köpa scampis till spetten. De fick ersättas av kräftstjärtar. Tillsammans med kuber av lax och torsk träddes de upp på blötlagda pinnar med rödlök och limeskivor. Saft och skal av citron och lime var viktiga beståndsdelar i marinaden. Övriga ingredienser var olivolja, hackad persilja, dragon, salt och peppar. Tillbehör till spetten var grillad fänkål, röd paprika och helt nyupptagen potatis (kokad ca 10 minuter innan den lades på grillen), hemodlad sallad med dito sockerärtor och en jättegod sås på yoghurt med bl a lime, vitlök och honung.

Sent på kvällen blev det hemlagad glass till efterrätt. Min favorit, yoghurtglass med päron och vanilj. Tyvärr blev glassen inte så väldigt fryst, trots att vi kylt smeten innan den kördes i glassmaskinen. Jag tror att den frys som blocket till glassmaskinen förvaras i måste vara rejält kall. Hemma hos mig fungerar det bra om jag trycker på "infrysningsknappen" på min frys några timmar innan glassen ska tillverkas.

Det var jättekul att äntligen komma och se Kråkhoppet. Stort tack, M!

Smaklust 2009

Vi fick hela två härliga stunder på Smaklust, mässan där småskaliga svenska matproducenter presenterar sina produkter. På fredagen scannade vi först av mässområdet för att ganska snabbt hamna "på västkusten" med champagneglas, underbara pinfärska bohusostron och skaldjurstallrikar framför oss. Ostron ÄR det godaste jag vet! När vi blivit nöjda gick vi runt och testade små bladskott som man lätt kan odla själv, älgörtsdryck, barkbröd, stomp, souvas, ostar av alla de slag, korv och andra charkprodukter, kräftor från Vadstena, marmelader och chutneys, alla upptänkliga sorters ost, rökt och gravad fisk, suveräna grönsaker, ostkaka och mycket, mycket mer. J envisades med att äta flera smakbitar av stinkande surströmming. När regnet drog in över mässområdet hamnade vi återigen "på västkusten" för att dela på ytterligare en delikatesstallrik med bl a skaldjur.

På lördagen tog vi en shoppingrunda. Portulak för balkongen, flera sorters goda tomater, värmländsk bresaola, bacon och korv från Dalarna, färsk vitlök, en väldigt god blåmögelost (Hillesands blå från Jämtland), chutney på gröna tomater, mjukt tunnbröd, färsk vitlök och rökt renkött hamnade bl a i våra påsar. Lunchen åt vi hos Dalarna. En tallrik med blandade delikatesser med betoning på kött.

Några erfarenheter från mässan antecknar jag mest för min egen skull:
Kul med de fina gröna skotten som man kan odla och klippa över maten. För att inte tala om vad snyggt det skulle vara med ett par askar kryddgrönt på middagsbordet! Förutom ärt- och solrosskott odlade Thunbergs trädgård broccoli, kålrabbi, daikon och rödkål som skott.
Vad många goda tomatsorter det finns! Butikens smaklösa holländska kan slänga sig i väggen.
Även om norsk lax ÄR gott så kan den inte jämföras med den ljusare viltfångade Östersjölaxen. Vilken smak!
Havtorn är både nyttigt och kan utnyttjas på massor olika sätt.
Grovkorniga, kryddiga lite söta senaper är gott. Det borde gå bra att göra en egen?
Grön tomatchutney är ett perfekt sätt att ta tillvara gröna tomater.
Tryffelsalami... behöver jag säga mer?
Spröda, möra hårda tunnbröd är jättegott. Jag måste fortsätta mina experiment med tunnbrödsbakning!
Jag gillar ostar med blåmögel eller gjorda på getmjölk bäst om man ska generalisera. De godaste ostarna har både lite bett i smaken OCH en rund och fin fyllighet. Vadstenakräftorna låg i den mest perfekta kräftlagen. Tyvärr var receptet hemligt, men jag måste experimentera fram något liknande.
Kul att det fanns djur med på mässan. Vi hittade söta smågrisar, kaniner med hängande öron, getter, hönor och lamm. Lamm förresten, tyvärr missade vi helgrillat lamm. Vi kom precis när grillningen började och om jag inte minns fel tar den en hel dag.

Smaklust är verkligen ett bra initiativ med massor möjligheter till kulinariska upptäckter! Det var mer välordnat i år jämfört med för två år sedan, men första gången det hölls blev vi så otroligt positivt överraskade eftersom vi inte haft någon aning om vad som väntade. I år var förväntningarna skyhöga och de uppfylldes i stort sett.

Årstidens goda - Tjejmiddag hos M

När mitt lilla tjejgäng från studietiden träffades hemma hos M blev vi bjudan på den mest perfekta sensommarmiddagen. Jag rekommenderar er alla att omedelbums sno meny-idéen!

Start var kantarellmacka med smörstekta svampar, sedan kom en rödbetssallad med chèvre, rucola och rostade pinjenötter. Finalen var magnifika kronärtskockor med smör salt och citron. Kan det bli bättre i slutet av augusti?

Tomatsås med (nästan) nio liv

Minns ni lammfärsdolmarna som vi åt för några dagar sedan? Jag tog med mig resterna i matlådan och njöt av dem som lunch på jobbet. Köttbullarna gick åt i ett nafs, men det blev en hel del kvar av J:s långkokta tomatsås. Den som spar hon har!!!

Nästa dag var jag så otroligt sugen på tomatsoppa och vad är en tomatsås om inte en tjockare soppa? I med vatten och buljongtärning, in i micron medan jag dukade upp ett bröd och mosade samman crème fraîche, olivolja och fetaost till ett litet gott guffel. Nästa dag hamnade såsen på en bit bröd, på med ett par skivor ost, lite oregano och in i ugnen för gratinering. (Det är förresten också ett jättebra sätt att ta tillvara överbliven köttfärssås.) Men det fanns fortfarande sås kvar varför dagens lunch blev pasta med tomatsåsen uppiffad med oliver och tärnad fetaost. Nu är såsen slut, annars hade jag säkerligen kunnat komma på en hel hoper andra varianter.

Laxlycka och vänsterprassel

Både J och jag älskar lax! Det är ju dessutom en nyttig fisk som man bör äta mer av. (Etiskt sett vet jag inte. Jag hade en arbetskompis som projekterade laxodlingsanläggningar och hans berättelser om hur odlingen går till lät SÅDÄR… Men strunt i det nu.) Konstig nog har vi inte köpt så mycket lax i sommar, det har varit så mycket annat. För att råda bot på laxbristen köpte J en hel fin laxsida igår. Två stora delar gravades och resten blev vår dilliska middag. (”jag har vänsterprasslat” utbrast J glatt och viftade med en stor knippa dill.) Till laxen serverades romsås. Jag tycker att ishavsrommen är det bästa av budget-rommarna. Den röda caviaren känns så väldigt salt och färgad. Om man skulle råka ha lite löjrom eller sikrom på lut i frysen blir det ju naturligtvis ännu godare! Jag gjorde en stor grönsallad till maten och J kokade hel bulgur. Det undrar jag förresten, är inte hel bulgur detsamma som matvete?

Dillig lax med romsås
Laxfilé med skinn
Olivolja
Dill
Skal och saft av citron
Svartpeppar och salt

Romsås:
Finhackad rödlök
Ishavsrom
Crème fraîche
Salt och peppar

Hacka dillen och mortla med olja, citron, salt och peppar till en massa. Den ska bli rejält grön så ta inte för mycket olivolja. Bred den gröna massan på laxens köttsida. Stek laxen med skinnsidan nedåt i pannan tills värmen gått upp en bit i fisken. Vänd och stek köttsidan helt kort. Firren mår bäst av att ha aningen rå kärna.
Ingredienserna till såsen rörs ihop.

Trädgårdsfest med grannarna

Gårdagens trädgårdsfest med alla mina fina grannar blev verkligen lyckad. Vädret bättrade på sig så det var inga problem att sitta utomhus. Festen inleddes med mingel runt grillen medan vi åt crostinis med getost och färdiga röror från Zetas. Den grillade lammentrecoten med potatisgratäng och sallad smakade hur gott som helst och jag lyckades rädda efterrätten ur ugnen med nöd och näppe.

Valet av efterätt var inte helt lätt. Jag hade fått så många suveräna tips, men vårt dignande päronträd inspirerade så valet föll på Mandelpäron, efter ett recept som jag tror kommer från en gammal "Buffé".

Mandelpäron

4-5 päron

200 g mandelmassa

2 ägg

rivet skal av 1 citron

3 dl socker

3 dl vatten

2 dl torrt vitt vin

2 citronskivor

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda socker, vatten och vin i en kastrull. Lägg i citronskivor. Skala och halvera päronen. Koka dem mjuka i lagen utan att de blir mosiga. Lägg päronhalvorna i en ungsform. Jag hällde också på några matskedar päronkonjak. Grovriv mandelmassan. Blanda med ägg och citronskal till en fluffig smet. Bred smeten över päronen. Grädda mitt i ugnen ca 30 minuter. Servera med lättvispad grädde.

Det ljuva italien

Italiensk mat är fantastiskt gott. Trots det äter vi rätt sällan italienskt hemma. Jag tycker helt enkelt att det är lite svårt att få tag på råvaror av den kvalitet som italiensk mat kräver. Det italienska köket är ju väldigt enkelt och smaksättarna vanligen bara salt, peppar och olivolja. Då krävs fina smakrika råvaror.

Igår blev det i alla fall italienskt. Jag hade gått och spanat på en fin salviaplanta på J:s balkong. I min frys finns mört oxkött på gränsen till kalv varför jag antog att klumpen märkt ”innanlår” borde fungera fint till saltimbocca, den goda rätten vars namn betyder ”hoppar in i munnen”! Jag har lagat detta tidigare, men då har jag använt vitt vin istället för marsala-vin. Med priset att bli halvdränkt i en regnskur lyckades jag lägga vantarna på en flaska Vecchioflorio igår. Det var värt besväret för vinet gav verkligen rätten en fantastisk smak. (Jag tror att man skulle kunna använda en lite sötare sherry också, marsala smakar ju rätt mycket åt det hållet.) Ni som har läst bloggen ett tag vet att jag älskar skaldjur. En italiensk skaldjurssallad var därför given på menyn. Denna gång testade jag bl a de frysta gröna musslorna. De visade sig vara goda. Mina hemodlade tomater som börjar mogna nu är kanske inte är riktigt lika söta som de italienska, men fungerar ändå bra i en caprese-sallad.

Caprese-sallad
Tomater (ska egentligen vara stora rödgröna italienska bifftomater, men jag tog små hemodlade eftersom de har mycket smak)
Buffelmozzarella
Röd lök
Basilika
Salt och peppar
Fin smakrik olivolja och balsamvinäger

Skiva tomater och mozzarella. Lägg upp snyggt på en tallrik. Strössla över basilikablad och hackad rödlök. Sprinkla på olja och vinäger. Salta och peppra.

Insalata di mare, italiensk skaldjurssallad, 2 pers
½ pkt råa frysta bläckfiskringar
½ pkt frysta gröna musslor
20 räkor med skal
(Eller andra skaldjur, hemkokta blåmusslor, en färdig fryst skaldjusblandning eller liknande)
½ färsk fänkål
10 cm gurka
1 shalottenlök
1 vitlöksklyfta
Skal och saft från ½ citron
Rejält med slätbladig persilja
Salt och svartpeppar
Fin olivolja

Råa skaldjur tillagas. Jag fräste den tinade bläckfisken i olivolja någon minut och stoppade ner de tinade musslorna helt kort i kokande vatten. Räkorna skalades. Fänkål och gurka tärnades. Salottenlöken skalades, finhackades och hamnade i dressingen tillsammans med riven vitlök, citron, olivolja, hackad persilja, salt och peppar. Grönsakerna lades upp på fat med skaldjuren över varefter dressingen hälldes på.

Saltimbocca, 2 personer
250 g kalvinnanlår
4 tunna skivor parmaskinka
10 salviablad
1 dl marsalavin
Kalvfond på flaska
1 skvätt grädde
1 klick smör
Aningen idealmjöl
Salt och peppar

Skiva köttet tunt, tvärs fibrerna. Banka ut bitarna. Lägg en bit parmaskinka och salviablad på hälften av bitarna. Toppa med köttskiva och fäst med tandpetare. Stek i hastigt i rejält het panna (gasspis är bra). Ta upp köttet, häll i vinet och kalvfonden. Ev kan man behöva späda med lite vatten. Häll i en skvätt grädde. Vispa i lite idealmjöl för simmigare konsistens. Det ska INTE bli en tjock sås. Vispa ner en klick smör. Lägg tillbaka köttet och låt allt bli varmt. Salta och peppra och servera genast.

Fröken Dill leker japan

Japanska pickles, tsukemono, är beroendeframkallande! Tydligen görs de goda inläggningarna traditionellt genom att grönsaker i tunna skivor syras med riskli, salt och vatten. Det verkade lite krångligt och tidskrävande så jag gjorde en variant som väl är mer marinerad än syrad.

Fröken Dills japanska pickles
Rättika, slanggurka, rädisor och morot i tunna skivor
Ungefär lika mängder av dashi-buljong (pulver + hett vatten), japansk soya (ljus) och risvin
Socker (koka lite sockerlag, tillsätt lite i taget och smaka av)
Sesamolja (lite)
Chiliflakes
Färsk ingefära i tunna skivor

Blanda dressingen, smaka av så att den blir lagom sur, söt, salt, stark och mustig. Häll marinaden över grönsakerna. De är redo att ätas efter någon timme, men blir ännu godare om de får stå någon dag.

Jag har skördat

Morotsblasten började bli uppäten så i helgen var det dags att dra upp de goda primörerna ur hinken där de odlats.

Lättkokta med lite vinägrätt över tillsammans med dito brytbönor från landet åt vi dem till en hemgrillad ekologisk kycklinghalva från Bosarp. Fågeln hade marinerats i ett dygn med rapsolja, god grillkrydda, salt och peppar. Jag skar snitt i skinnet, lossade det från fågeln och tryckte in kryddsmör med vitlök, rivet skal och saft av citron, salt och peppar. Kryddsmöret smaksätter fågelköttet och gör skinnet knaprigt när man grillar, vilket man gör långsamt i klotgrill på låg, gärna indirekt värme med stängt lock.

Förresten är jag öppen för fler förslag på den godaste marinaden till kyckling. Butikskycklingarnas marinad t ex är ju riktigt god och jag tror också på någonting mer örtigt och citrusigt. Hur är det med vinets vara eller icke vara i kycklingmarinad?

Vi åt vår fågel med lyxroséen Sancerre. Återigen måste jag konstatera att jag tycker den är tunn och blaskig i smaken för sina 119 kronor. Trots den vackra färgen blir det nog inga mer sancerrer inköpta.

Smaklust

Alla ni matintresserade som bor i Stockholmstrakten, ni missar väl inte Smaklust? Om evenemanget blir lika bra som det var sist, för två år sedan, är det helt fantastiskt. Det enda problemet då var trängseln.

Pastasallad to die for

Pastasallad är en sån där rätt som arbetskompisarna, eller för den delen jag själv köper när lunchlåda saknas och man vare sig har tid eller råd att gå ut och äta lunch. Inget fel på snabbköpta pastasalladen, men direkt minnesvärd är den sällan.

I helgen hade jag minst två skatter hemma i kylskåpet. En burk hemlagad pesto efter att ha slaktat basilikaodlingen i köksfönstret på landet och en rejäl rest efter en halv bosarpskyckling kärleksfullt marinerad och långsamt grillad i klotgrillen.

Sagt och gjort. Pasta och grönsaker införskaffades, liksom bacon (denna gång Änglamarks ekologiska).

Fröken Dills pastasallad

Pasta som du gillar, jag tog Strozzapreti

Grillad kyckling (hemgrillad är fantastisk, men affärens är rätt god den också)

Bacon

Pesto (helst hemgjord, den köpta har ofta bismak av konserveringsmedel)

Paprika

Avocado

Tomat

Färsk spenat

Röd lök

Färska champinjoner

2/3 god olivolja och en 1/3 fin rödvinsvinäger

Italiensk salladskrydda

Salt och peppar

Koka pastan efter anvisning på förpackningen. Passa noga så att den inte blir för mjuk. Spola snabbt i kallt vatten och blanda pastan med hälften av peston, olivoljan och vinägern. Smaka av med kryddor och låt gärna stå och dra en stund i kylskåpet.

Knaperstek baconen, finhacka löken, skär grönsaker, champinjoner och kyckling i bitar. Blanda och strössla över baconen. Klicka på mer pesto. Eventuellt kunde man blandat i strimlor av felinosalami också i salladen, eller hade det blivit för mycket? Nej, det hade det inte, salami är toppen i pastasallader!

Hemlagad pastasallad är perfekt i matlådan.

1980-tals-nostalgi

Varje decennium har sina rätter värda ätt älska. Från 1980-talet gillar jag bl a avocadosoppa. En supergod kall soppa, perfekt till några räkor eller en klick rom, finhackad lök och gräddfil.

Jag tycker faktiskt att avocadosoppan blir godare utan den vispgrädde som var obligatorisk på 1980-talet. Eftersom avocadokött sällan är så knallgrönt som man vill kan man mixa med några blancherade gröna salladsblad eller spenatblad för att få soppan knallgrön. (Vår mixer var lite slö varför soppan blev lite grönprickig, men det är smällar man får ta.)

Avocadosoppa för två

1 mogen avocado

10 mindre spenatblad (alternativt gröna salladsblad)

2 msk pressad citron

1,5 dl kraftig kycklingbuljong (fond+ vatten)

Salt och peppar

Lite smakrikt currypulver

Häll kokande vatten på spenatbladen. Kyl i kallvatten och ta bort de grova stjälkarna. Koka upp vatten och häll i kycklingfond. Kyl buljongen. Lägg avocadoköttet i en mixet tillsammans citronsaft, spenat och buljong. Mixa tillsammans med 2 isbitar till slät konsistens. Späd med vatten om det behövs. Smaka av med salt, peppar och ev mer fondkoncentrat eller citron. Häll upp i glas eller skålar och strössla på lite currypulver. Servera med räkor på spett eller uteslut curryn och servera med rom - exempelvis ishavs- eller löjrom med gräddfil och finhackad mild lök .

Hjälp, vi fick ansvar för efterätten

Mina grannar N och Å ska flytta med sin lilla N till ett eget hus. För att fira av dem ordentligt ska vi ha en liten trädgårdsfest på onsdag. Någon skulle fixa förrätt (något fiskigt, tror jag), någon göra en god potatisgratäng och sallad och en annan införskaffa lammrostbiff för grillen.

Den uppgift som fanns kvar var efterätten. Typiskt, ni som har läst fröken Dill ett tag vet att efterätter INTE är min starka sida och J är heller ingen efterättsfantast. Andra bloggar dignar av godsaker, men jag är helt enkelt inte så bra på söta saker. Visst kan man köpa någon färdig glass, men det vore kul att göra något eget. Tyvärr har mitt favoritrecept "Hallonmousse på choklad-dajmbotten" från sommarnumret av Elle a la carte 1999 försvunnit (det var på den tiden de envisades med lättborttappade recepkort). Jag har försökt återskapa den ett par gånger, men det har blivit mer eller mindre dåligt och en gång riktig katastrof, minns du vår middag med killarna, A? Man ska inte experimentera med Heston Blumenthal som förebild...

Någon som råkar ha det eftertraktade receptet, eller någon annan efterättsidé för 9 vuxna och 2 barn. Jag tillhör den minoritet som inte gillar panna cotta, crème brulé eller liknande gräddpuddingar, däremot gärna något med choklad och/eller bär/frukt. J gillar inte pannkakor, så crepes suzette, som jag gillar, går också bort. (Trist, det är så kul att flambera!)


Uppdaterat 090819: Hurra, Åsa Ericsson på Elle mat och vin har lovat att skicka en kopia på min borttappade favorit på snigelposten!!! Snällt! Hinner nog inte komma fram så att det kan tillagas för trädgårdsfesten, men jag har en annan idé, inspirerad av alla tips.

Med risk för att bli tjatig...

...men frukostvanor är ju lite konservativa och till helgfrukost vill jag ha äggröra! Idag med bräckt kassler, hemklippt gräslök och hemodlade tomater. Frukost i pergolan på landet ska jag minnas i vinter!

Självplock

Igår stressade jag på med min inlämning på jobbet för att kunna lämna kontoret i tid. Jag vände bilnosen norrut och mörka moln tornade upp sig när jag närmade mig självplocket. PRECIS när jag stod mitt i odlingarna och spanade efter sallad brakade det loss. Regn och hagel öste ner och för att inte bli dränkt fick jag ta skydd under en gran. Ovädret var inte så långvarit och jag hann lägga vantarna på supersöta små kronärtskockor av sorten Green Globe, fina bondbönor och helt nyupptagen potatis av sorten Amadine.

Kronärtskockor äter jag kokta, med några citronskivor i vattnet. Smör, flingsalt och citronklyfta serveras till. Man släpar bladen mellan tänderna och når till sist den goda botten.

Bondbönor är en storfavorit. Det blir inte mycket kvar när man spritat ut bönorna och skållat för att få bort skalen, men det som är kvar är SÅÅÅ gott. Jag wokar de vackert knallgröna bönorna med smör, vitlök, salt och peppar. Ev kan man skvätta i lite vitt vin på slutet.

Vi har köpt en del färskpotatis i sommar, men så där särskilt god har den inte varit. Det är nämligen skillnad på färskpotatis och nypotatis. Nypotatis är såklart nyupptagen. Så fort potatisen kommer upp startar kemiska omvandlingsprocesser vilket förändrar smaken, bl a omvandlas socker till stärkelse. Sedan är det en sortfråga. Många av de sorter som finns i butiken är inte alls valda därför att de är goda, utan av produktionstekniska skäl eller av lagringsskäl. Sorten Amadine är inte en sådan. Det är en riktig gourmetpotatis, väl värd att njutas bara med lite smör och salt.

Lammfärsdolmar

Igår hittade jag Emelies matblogg http://emiliesskafferi.blogg.se/. Kul, jag hade inte sett den förrut, men vi hade ovetande om varandra bloggat om nästan samma rätter under sommaren.

Emelies köttfärsspett inspirerade med sin goda kryddning. Tyvärr var det inte grillväder igår så våra spett gjorda på lammfärs blev snarare stekta dolmar. Emelies kryddning var toppen och vi fyllde dessutom några av dolmarna med fetaost vilket blev gott.

Tillbehör var J:s långkokta tomatsås, med bl a cocktailtomater och till det en grönsallad. Det var väldigt gott och vi blev proppmätta, men det berodde kanske också på att vi träffats tidigare på Fridhemsplan, flytt undan ösregnet och belönat oss med ett par Lundgrens lager och en delad portion nyfriterade pommes med majo på J:s stamställe Mackinlay's. Det är ju bra att inte vara allt för hungrig när man handlar på Daglivs!