torsdag 5 november 2009
(Nästan) sista skörden – gröna tomater
I helgen plockade vi av alla tomater på plantorna, som den sista tiden fått stå inomhus, vid fönstren på landet i skydd för kylan. Efter de senaste veckornas molniga väder hade frukterna knappast rodnat alls, så det blev kilovis med omogna tomater.
Efter att ha surfat runt på nätet bestämde jag mig för att koka en god tomatchutney som man kan äta till lagrad ost. Jag ville dessutom återigen prova Stekta Gröna Tomater. De senare försökte jag laga redan när filmen med samma namn visades, men utan särskilt bra resultat. Receptet som jag hade då föreskrev polenta och det blev alldeles för hårt och otäckt knastrigt.
Men skam den som ger sig. Jag tyckte att Anders Öhmans recept på Stekta Gröna Tomater verkade gott så jag utgick från det. Teststekningen gav snygga, goda tomater, men det var mest paneringen som smakade. Tomaterna i sig hade fin konsistens, men var lite smaklösa. Nästa omgång tomatskivor saltades först ur lite grand för att bli lite torrare (strö på salt, låt stå, klappa med hushållspapper) och kryddades innan panering med svartpeppar, lite socker, aningen tabasco och några flagor chiliflakes. I paneringen rev jag ner en del muskotnöt. Jag stekte mina tomater i smör. Experimentet blev mycket lyckat! Syrliga, men även lite söta, heta tomater med krispig parmesanpanering. Vi åt våra tomater som en förrätt med en vitlöksstinn yoghurtsås.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag har gjort marmelad på gröna tomater vid några tillfällen. Då menar jag inte nödvändigtvis en söt frukostmarmelad. Testa en lite tyngre smakmässig, kanske med lite balsamico och rosmarin som ett trevligt komplement till en bit kött.
Vilket bra tips. Tack Andreas och massa välkommen hit!
Kan man kanske till och med bevara den vackra gröna färgen (om man tar vit balsamico)?. Lite synd att så vackert gröna frukter blev brun chutney.
Undrar fröken Dill
Stekta gröna tomater låter gott. Jag vill minnas att filmens stekta tomater var av biffmodell.. Tomatmarmelad med en aning citronzest och chilifrukt måste vara gott till en grönmögelost.
De stora skivorna av bifftomaten Pantano var slut imorse när (lite) ljus fanns att fota i. Så går det när man är glupsk!
Tomatmarmeladen lät toppen. Tack Eva!
Hälsning från fröken Dill
Skicka en kommentar