Lyxfrukt!

När vi kom till jobbet imorse möttes vi av en stor skål med min arbetskompis hemodlade persikor. Vilken lyx! Söta, mogna och aromatiska med lite längre "päls" än de från affären. En efter en har jag kommit på mina arbetskompisar smaskandes och slurpandes på de saftiga frukterna. Persikorna är odlade strax söder om Stockholm, helt fantastiskt! En södervägg och att skydda trädet från att blomma för tidigt var hemligheten enligt trädets lyckliga ägarinna.

För ful för att fotas?

Nu finns snart ingen återvändo. Hösten är här och med den mörkret på kvällarna. Fotografera mat har blivit ett stort problem igen...

Trist, men å andra sidan kan man passa på att äta sådant som är väldigt gott, men inte gör sig på bild.

På Lidl har de, förutom den goda falukorven, en riktigt smarrig, kryddig tysk ljus korv - Dulano Nürnberger Rostbratwurst . Det är en örttät, ljus minikorv att steka i pannan.

Det gjorde vi igår och med tanke på tillbehörens; potatismosets och surkålens brist på "fotogeniskhet" var det kanske tur att det inte blev någon egen bild. Flera sorters söta/starka senapssorter hörde till.

Bilden är lånad från http://www.chow.com/

Hur gör ni med matfotografering nu när ljuset avtar? Och har någon knep för att få "ful" men god mat att göra sig bra på bild?

Fröken Dills franska GI-middag

Det var inte syftet, men gårdagens lite fransk-inspierarde kycklingmiddag blev väldigt GI.

Jag kom hem och hittade ett paket kycklinglår som behövde ätas upp. I skåpet fanns en burk fin Herbes de Provence som jag länge velat använda. Marinad till kycklinglåren blev sagda den provencalska kryddblandningen, dijonsenap, riven vitlök, finhackad färsk persilja och dragon, salt, peppar, lite rapsolja och soya.

Jag kokade röda quinoa i kycklingbuljong, salt och peppar. När grynen kallnat pressade jag i citron, skvätte över lite olivolja och strösslade i hackad shalottenlök.

Det fanns massor med fina grönsaker hemma. Bitar av mina egenodlade tomater, grön paprika, stjälkselleri, avokado och lite hackad lök fick vinägrett med fransk salladskrydda över sig.

Vädret var lite höstkulet varför kycklinglåren fick bli kolgrillade efter en brasa i kaminen. Om man istället grillar i ugn kan det vara gott med några droppar Liquid smoke i marinaden.

GI-middagen smakade utmärkt. Tyvärr var det alldeles för mörkt för att fota när den var klar varför bilden är tagen på resterna i min fina fackindelade matlåda.

Texas Longhorn

Ett av de ställen där vi brukar träffas på för en snabb öl efter jobbet är Texas Longhorn, Hornstull. Till vår öl brukar vi dela på ett delikat snack; en halv Beef bontana för 99 kronor är en korg med frasiga, tunna nachochips (hemlagade?) med cheddarostsås, svarta bönor, grillad biff i bitar, rödlök, gräslök och jalapenos. GOTT, GOTT, GOTT! Milsvitt från de trista nachotallrikar de flesta krogar serverar. Igår slog vi dessutom på stort och åt varsin kötträtt också. Jag tog en entrecot och J valde en stor biff. Man måste verkligen säga att de har toppenfint kött på Texas Longhorn. Och rökig grillning är helt rätt metod för att tillaga oxkött av den kvaliteten. Pommes fritten var också mycket bra. Vi har definitivt inte varit på Texas Longhorn för sista gången!

Svamprekognosering

Nästa helg kommer tjejerna på jobbet ut till landet för att plocka svamp. Igår kom mina föräldrar och vi gick ut i skogen för att kolla trattkantarellsituationen. Den visade sig vara helt OK! Hoppas de små gynnarna växer på sig i veckan.

Jag passade på att plocka lite lingon också. Hemgjord lingondricka är en riktigt god måltidsdryck.

Lingondricka

1 kg lingon (ca 1 3/4 l)
5 dl vatten
1 tsk citronsyra

4 dl socker

Rensa och skölj bären. Kör i mixer till mos. Blanda med vatten och citronsyra. Låt stå svalt 1 dygn. Rör då och då. Häll barmassan i silduk på silställning. Låt självrinna 30 minuter. Rör i sockret tills det löst sig. Om man vill spara den här drycken någon längre tid bör man tillsätta natriumbensoat. Hemma har vi stor åtgång på lingondricka så här års och förvarar ev överskott i frysen.

Igårkväll lämnade jag lingondrickan åt J och passade själv på att dricka onödigt mycket vin på en arbetskompis födelsedagsfest. Det var så pass varmt att vi kunde sitta ute i trädgården under stjärnorna. Trevligt, trevligt! Tack snälla V! Äppenpajen var jättegod också.

Jag vill ha GOD falukorv till lunch

Antar att jag inte är den enda matbloggsläsare som de senaste dagarna fått ett plötsligt sug efter Enebackens falukorv från Lidl. Denna korv har höjts till skyarna i tester och dess godhet har bekräftats från flera pålitliga matbloggare; Gitto, herr Öhman, m fl. Klart man blir sugen, en riktigt god falukorv är ju blande det bästa som finns!

Sagt och gjort, jag cyklade en krånglig väg hem från jobbet för att komma förbi en Lidl och jag blev inte besviken. Enebackens falukorv var verkligen riktigt god! Bra konsistens, hög andel kött (för att vara en falukorv) och delikat kryddning.

Min favoriträtt med falukorv är att skära skivor halvvägs igenom, stoppa i stark dijonsenap, tomatskivor och lagrad ost. Korven läggs sedan i ungsfast form, en god buljong hälls i botten, hela härligheten kryddas med salt, peppar och oregano innan den tillagas i 225 graders ugn, ca 25 minuter. Jag vill helst äta pressad potatis till för den suger upp den mustiga skyn så bra.

Bilden på falukorvsrätten är återanvänd, för vid sjutiden när vi åt var det för mörkt för att fotografera ): .

Soppmöte i bostadsrättsföreningen

När vi fick nya grannar för några år sedan startade de en ny tradition. När vi har årsmöte äter vi soppa tillsammans.

Igår hade bostadsrättsföreningen sitt möte hemma hos mig. Jag hade först tänkt göra en mustig köttsoppa, men kom på att en granne inte äter kött. Då bestämde jag mig för pumpasoppa, men säsongen för pumpa hade inte riktigt kommit igång, så det blev en annan god grönsakssoppa, lite "fransk" i stilen. Det här receptet MÅSTE ni prova! Soppan blir ännu godare än vad den låter. Det är något med den lena, krämiga auberginsmaken och den mustiga sherryn. Om man vill kan man slänga i ett glas vitt, oekat vin också. Jag använder gärna Biofoods ekologiska lantbuljong när jag lagar mat där grönsaksbuljongsmaken är viktig. Istället för parmesanost i soppan kan man välja att riva lite lagrad peccorino.

Till soppa är det ju alltid gott med hembakat bröd. Ni som har följt bloggen vet ju att brödbak inte är min bästa gren. Tur att man har en syster som tipsar om enkla brödrecept! Annas Bergenströms knådfria vridna baguetter är faktiskt superlätta att baka. Helst ska de ätas helt nygräddade, men man kan spara dem i plastpåse ett dygn och sprödvärma innan servering.

Höstodling - primörer

Inte förrän sista veckan i augusti blev min anläggning för köksväxtodling på landet färdig. Och att den överhuvudtaget blev klar kan jag tacka J för! Med stor energi byggde, grävde och körde han jord. När det hela var klart blev jag ju såklart sugen på att så, trots den sena årstiden. Och se, nu i helgen skördade vi de första späda sockerärtorna och jag tror att buskarna kommer att fortsätta ge tills frosten slår till. Om en vecka eller två bör jag kunna skörda asiatiska kålblad och lite annat.

Krämig risotto med helgens svampskörd

När man läser många matbloggar behöver man aldrig sakna inspiration till mat. Efter gårdagens matbloggar-trend med svamprisotto blev jag så otroligt sugen på denna rätt. Trots att J och jag kom hem lite sent efter IKEA-besök (kompletteringar till gästrummet på landet) var jag TVUNGEN att laga risotto. Nyplockade trattkantareller och rödgula trumpetsvampar fanns hemma och blev en bra bas. Allra godast hade varit att äta risotton till fin pastrami av något slag, men det fanns inte på Coop, varför det fick bli parmaskinka. Det finns massor risottorecept på nätet, men så här gjorde jag:

Svamprisotto, 2 portioner

1 gul lök, hackad

olivolja

2 dl avorioris eller carnaroliris

1 dl vin

kycklingfond + vatten

salt och nymald svartpeppar

1/2 l svamp, rensad och skuren i bitar

smör

1 dl riven parmesanost (eller annan smakrik ost)

Fräs löken i olivoljan utan att den tar färg. Låt riset fräsa med ett par minuter. Häll i vinet, en svätt fond och vatten. Låt koka långsamt under omrörning. Späd med mer vatten när det verkar torrt. Koka tills riset är mjukt, men fortfarande har en del spänst kvar (tar ca 20 min och då ska vätskan vara inkokt). Smaka av med salt, peppar och ev mer fond. Svampen läggs i varm panna och får ånga av tills vätskan är borta. En rejäl klick smör läggs i och svampen steks tills den får lite färg. Blanda svamp och parmesanost i risotton.

Tomater, tomater

Det härliga sensommarvädret är perfekt för påmognaden av alla tomater. Häromdagen var det dags för en ny provning. Mina sorter kompletterades med några från min systers växthus.

Medsols från stora röda är de Dansk export, Orange cherry, Gelbe dattelvein, Goldita, Garden delight, Orange bourgain och Bonita. Den lilla röda i mitten är Totem och den "svarta" Black sweet cherry.

Dansk export är en hederlig "vanlig tomat", lättodlad och tidig men kanske med lite tjockt skal. Orange cherry var en smaklös besvikelse. Gelbe dattelwein är en storfavorit. Enorma klasar med små, snygga, droppformade gula tomater. God, söt smak, men är väldigt saftiga så de håller inte så länge. Goldita är vacker och god. Garden delight är både min och min systers favorit. Rätt stora (för att vara cocktailtomater), söta och goda i långa klasar, pålitlig och lättodlad. Orange bourgain kommer från en planta som syrran köpte på byns växtmarknad i våras. God och snygg! Bonita mognar tidigt och är goda standardtomater. Totem kan ni helt strunta i att odla, den smakar ingenting, men Black sweet cherry är både väldigt god OCH snygg med sitt svart/röd/gröna kött.

Gissa om mina tomatsallader är som konstverk så här års?

Häng med till jobbet!!!

För några veckor sedan började jag cykla till jobbet. Det har verkligen varit jätteskönt även om jag ännu inte nått ner i matchvikt från 19-årsåldern. Det kanske inte är något att stäva efter, fröken Dill är trots allt en rätt smärt person (nåja…). Vägen till jobbet är så fantastiskt fin, särskilt när det är vackert väder. Tänk att det kan vara så lantligt i Stockholm!

Start hemma!

"City Gröndal"

Blommade buske

Liten stuga som inte verkar användas, tyvärr blir den ofta vandaliserad.

Stiliga silos

Utsikt från Liljeholmsbron

Sandstrand vid Årstaviken

Badbrygga, den var full med badande senare på eftermiddagen

Kolonistugorna klättar uppför söders södra strand

Gamla Årstabron, en av stockholms vackraste broaroch ganska diskreta nya bron, "falukorven"

Aningen fascistisk arkitektur i Årstabrons torn?

Ljuva näckrosor

Ännu en badbrygga

Bro med fantastisk blomsterprakt

Sista nedförsbacken

In i Hammarby Sjöstad

Framme! Dags för en kopp kaffe.

Hur ser er väg till jobbet ut?

Soppa med gurka

En gång för länge sedan blev jag bjuden på gurksoppa hemma hos min första pojkväns föräldrar. Det var, förvånande nog, väldigt gott! I många år letade jag sedan recept på gurksoppa, en varm variant, inte sån där kall med yoghurt och vitlök som var populär på 1980-talet. Tillslut blev det napp i en mattidning. Receptet kommer tydligen från Hiram, matskribenten Märit Huldt, men är något omarbetat.

Gurksoppa, 4 personer

1 stor slanggurka

1 klyfta vitlök

2 msk smör

ett par salladsblad

1 dl hackad persilja

6 dl grönsaksbuljong

1 l gräddmjölk

1 msk mjöl

salt och peppar

Skär gurkan i kuber. Pressa vitlöken och fräs i smör. Tillsätt gurkkuber, hackade salladsblad och persilja. Rör om, häll i buljongen och koka tills gurkkuberna är genomskinliga. Mixa. Fräs 1 msk smör och 1 msk mjöl i en kanstrull och tillsätt gräddmjölken. Låt koka upp och blanda med gurkmixet. Smala av med salt och peppar.

Fest i byn

Igår hade vi en gemensam kräftskiva här i vår by på landet. Platsen var mina grannars jättestora växthus. Alla hade med sig kräftor och något annat gott. Jag hade testat ett recept från mina samlingar - medelhavspajer. De kan göras som små portionspajer i småformar eller som större pajer.

Minipajer med medelhavssmak

16-18 småpajer

3 dl vetemjöl

125 g smör

1 msk vatten

75-100 g salami

1 dl urkärnade oliver

8 marinerade soltorkade tomater

3 ägg

2 dl grädde

1 dl mjölk

1 1/2 dl riven lagrad ost

1/2 tsk salt

Blanda samman mjöl och smör. Tillsätt vattnet och arbeta ihop till en deg. Svep plastfolie om degen och låt vila i kylskåp i ca 30 minuter. Kavla degen till en platta som är några mm tjock. Ta ut rundlar lagom för formarna. Tryck ut rundlarna i formarna. Skär salamin i tärningar, hacka oliver och soltorkade tomater. Vispa samman ägg, grädde, mjölk och ost i en bunke, krydda. Fördela salami, oliv- och tomathack i formarna och häll över äggsmeten. Grädda i 225 graders ugn 18-20 minuter tills pajerna fått fin färg.

Mera bröd!

Jag fortsätter att fylla på förrådet med enkla hembakade bröd. Det här receptet har jag fått av en kompis som haft café. Bröden kalljäser i kylskåpet över natten. På morgonen är det bara att stoppa in plåtarna i ugnen så får man nybakt bröd.

K:s kalljästa bröd
5 dl kallt vatten
1 paket jäst
1/2 msk salt
1 dl kallpressad rapsolja
1/2 dl sirap
12-14 dl mjöl, dinkelsikt (alt rågsikt) och vetemjöl blandat

Lös jästen i sirapen. Rör i vatten, salt och olja. Blanda ner mjölet och bearbeta till bra konsistens. Baka ut till portionsbröd. Lägg på bakplåtspapper på plåt och låt kalljäsa över natten i kylskåpet. Grädda 20 minuter i 175 graders värme.

Lammfärsbiffar som i Elle a la carte

Först ut bland test av nya recept blev ”Lammfärsbiffar med go´sås” från Elle à la carte nr 3 1999. Jag var sugen på lamm och vi hade en hel del zucchini hemma. I receptet ingår buljongpastan Plantaforce, men det hade jag inte så det blev vanligt buljongpulver istället (mindre mängd, annars blir det alldeles för salt). Rätten blev väldigt god, men det kändes lite meckigt att göra färsbiffarna. Nästa gång försteker jag nog inte löken. Istället satsar jag på att byta ut grillpannan mot en kolgrill.

Den goda rätten gick inte att fota, för vid middagstid, särskilt våra middagstider är det nu alldeles mörkt ute. Lite trist, men mysigt att tända ljus!

Om det är någonting jag lite kan sakna med J:s och mina middagar är det att vi ganska sällan äter med vänner. Det är en rätt trist ålder, den här då jämnåriga har små barn som behöver passning. De som är skilda har barnansvar varannan vecka och i barnfria veckan vill de umgås med nya kärleken eller gå på dejter. Fast skam den som ger sig. Nu bjuder jag ett gäng arbetskompisar till landet innan svampsäsongen är över!

Lammfärsbiffar med go´sås

1 kg lammfärs
1 zucchini
3 äggulor
4-6 msk torkade kryddor (basilika, oregano, salvia, dragon eller timjan)
Ev 1 msk konjak
2 stora gula lökar
3 msk grädde
½- 1 ½ msk saltatd Plantaforce
1-2 msk osaltad Plantaforce
salt
Sås:
1 ½ dl majonäs
4 hackade vitlöksklyftor
1-2 msk mild yoghurt
1-2 msk torkad basilika
torkad dragon (det står 1-2 msk i receptet, men det måste vara för mycket!)

Dela zucchinin på längden i ½ cm tunna skivor. Strö på lite salt. Låt ligga en stund och salta ut. Torka med handduk.
Blanda färsen med kryddorna och ev konjak. Grovhacka löken och fräs i olja. Tillsätt grädde och plantaforce. Låt skjuda en stund och blanda sedan ner i färsen. Forma avlånga biffar.
Rör ihop ingredienserna till såsen.
Grilla biffarna och zucchinin. Lägg zucchiniskivor på tallriken med lammfärsbiff ovanpå. Servera med sås och färskpotatis.

Present till mig själv!

Är det bara jag som kan bli totalt kär i vissa köksprylar? Skärbrädssetet Index från Joseph Joseph upptäckte jag för mer än ett halvår sedan. Vilket fint och tänk vad praktiskt att alltid ha en fräsch skärbräda! Varje gång jag var i city gick jag förbi affären Sthlm och tittade så Index. Men 850 kronor kändes som hutlöst mycket pengar för några skärbrädor. Fast längtan växte så tillslut slog jag till, men till en något mindre peng på en web-shop. Nu njuter jag varje dag av mina fina skärbrädor!

Trendrapport från Stockholm - Story

Via en arbetskompis hamnade jag igår i tjusiga restaruangen på nya Story Hotel med adress Riddargatan 6. Klippotekets gamla lokaler på Östermalm är omgjorda till oigenkännlighet och har blivit trendiga Story. Inredningen är mörk, elegant och rå på samma gång.

För maten har man satsat på små rätter av vilka man väljer ett antal, ca 3. Bra idé, för man får chans att smaka mycket spännande, men det riskerar också att kunna bli ganska dyrt om man inte ser upp.

Själv valde jag en skogssvampsoppa, musslor med vitlök och en halstrad tonfisk med asiatiska smaker. Jag blev väldigt mätt och nöjd. Svampsoppan var fantastisk, trots den lilla koppen verkligen prisvärd för 45 kronor, blåmusslor är en ständig favorit och asiatiska smaker med mango och koriander är ju så rätt till tonfisk. Mina arbetskompisar suckade lyriskt över pilgrimsmussla med citrongrässkum, gurknudlar och pancehtta.

Bilden är lånad.

Sursteken och dess tillbehör

Ni som har följt bloggen vet att J blev eld och lågor när han såg receptet på ”Surstek” i min kokbok från 1940-talet. En bit fransyska lades därför i lag enligt receptet för mer än en vecka sedan. I söndags var den stora dagen kommen då steken skulle tillagas. Särskilt för tillfället hade vi skaffat en fungerande köttermometer.

Jag stod för tillverkning av tillbehören; rönnbärsgelé, pressgurka, syltade svampar (rödgul trumtetsvamp blev det) och en mustig gräddsås. J kokade fina färskpotatisar och passade steken i ugnen.

Hur det smakade? Trots att jag inte är någon stor entusiast över husmanskost tycker jag att det blev jättegott! Fast jag vet inte om lagen som steken badat i gjorde så stor skillnad. Det hade nog blivit väldigt gott med en vanlig stek också.

Rönnbärsgelé
1/2 kg rönnbär
2,5 dl vatten
325 g socker
1 msk konjak

Rensa och skölj bären och frys dem minst ett dygn. Koka upp vattnet. Lägg i bären och koka i 10 minuter. Krossa dem under tiden. Låt rinna av i silduk 30 minuter. Tillsätt sockret och koka i ca 10 min till. Tillsätt konjak mot slutet och kontrollera att gelen är färdig genom att göra geléprovet. Häll upp på glas eller burkar. Om du ska spara gelén längre tid (perfekt present!) bör burkarna vara steriliserade och gelén paraffineras när den kallnat.

Pressgurka
1/2 färsk gurka
2 krm salt
1 msk ättika
1/2 dl vatten
1 msk socker
vitpeppar
1 msk hackad dill

Skiva gurkan tunt med osthyvel. Strö salt på och låt stå med tyngd över i 30 minuter. Häll av spadet. Rör ihop resterande ingredienser till en lag och lägg i gurkan.

För syltad svamp använde jag ett recept från Tasteline och gräddsåsen var en alldeles vanlig gräddsås spetsad med aningen ansjovisspad.

Street har blivit Strand

Inspirerade av sensommarvädret har J och jag tagit för vana att ses på stan en stund efter jobbet innan vi åker hem och lagar mat. Vid Hornstull korsas våra olika vägar mellan hem och arbete.

Tråkigt nog gick Hornstullsinitiativet Street i konkurs härom året. I lokalerna finns nu istället Strand. Platsen är fin för att den ligger precis vid Årstavikens glittrande vatten. Och sedan har Strand dessutom smarriga tapas-rätter som de kallar urban fingerfoood. Perfekta munsbitar att stilla den värsta hungern med. Vi har hittills testat den ljuvliga bläckfisken, Pulpo Mediterranean och de vietnamesiska vårrullarna, men det finns även sashimi, kycklingspett med mole poplano, crab cakes och andra tapas som låter väldigt goda.

Bilden är lånad.

Att adoptera en 70-talist

När Lisa i våras kom med den utmärkta idéen att man skulle adoptera en rätt för att skydda den mot utrotning valde jag en riktig 1970-talsrätt – fyllda paprikor. Nu när säsongen för paprika är på topp har jag provlagat och konstaterat att det smakade lika gott som när jag var liten! Till och med J, som är skeptisk mot grön paprika tyckte att det var toppen. Vi gjorde bara en liten justering, 70-talets Uncle Ben ris (långkorningt) byttes mot matkorn, en produkt jag inte testat tidigare. Resultatet blev saftigt och mustigt.

Fyllda paprikor
2 dl långkorningt ris eller matkorn
10 gröna paprikor (eller blandade färger)
250 g köttfärs
2 lökar
2 klyftor vitlök
1 dl tomatpuré
Hackad röd pepparfrukt
Salt och svartpeppar
1 dl riven parmesanost eller annan smakrik ost
Buljongpulver
Persilja

Koka ris eller matkorn enl instruktion på paketet. Kärna ur och halvera paprikorna. Fräs lök och vitlök i olja. Fräs köttfärsen. Häll ner ris/matkorn och låt fräsa med en stund. Häll i tomatpuréen. Smaka av med hackad röd pepparfrukt (eller tabasco), salt och svartpeppar. Lägg paprikahalvorna i en ugnsfast form och fyll med risfräset. Fördela osten över paprikorna. Häll vatten i botten på plåten (ca 1 cm) och strössla i buljongpulver. Tillaga i ugn 200 grader ca 20-30 minuter. Ös då och då med buljongen så att paprikorna blir saftiga. Klipp riktligt med persilja över vid servering!

Om det blir några paprikor över är de perfekta att ta med i matlådan.

Jag har bestämt mig...

…för att börja baka bröd. Jag är inte särskilt duktig på bakning. Faktum är att jag undviker att baka eftersom det sällan blir särskilt bra. Och framförallt är det helt obegripligt vad som gör att det ibland blir bra, ibland inte. Fast jag skulle VILJA kunna baka gott bröd. Jag får bara lite mindervärdeskomplex när ”alla andra” pifflar med surdegar, stenugnar, vildjäst o s v, o s v. Det verkar så väldigt svårt och krångligt. Och jag som inte ens har en hushållsassistent. Faktum är att degkrokarna till elvispen också är borta. Och elvispen också…

Trots detta SKA jag börja baka och på så vis undvika affärens dyra tråkbröd! Jag börjar med en variant som borde vara ett säkert kort – ”Mammas fyrkantbröd”. Det blir ett lite smuligt bröd som är gott att rosta. Förvara helst fyrkanterna i frysen och ta fram efter behov!

Fyrkantbröd (24 bitar)

50 g jäst

1 msk ljus sirap

5 dl mjölk

50 g smör

1 tsk salt

1 tsk mortlade brödkryddor, jag tar anis och fänkål blandat

2 dl grahamsmjöl

10-12 dl vetemjöl

Smula jästen i en bunke och lös upp i sirapen (ev behövs lite av mjölken också). Värm mjölken till 37 grader och häll på tillsammans med salt och mortlade brödkryddor. Tillsätt grahamsmjöl och det mesta av vetemjölet (spara lite till utbakningen). Bearbeta degen, helst med assistent. Jäs 40 minuter på dragfritt ställe. Knåda och baka ut till plattor som täcker två plåtar. Jäs 40-50 minuter. Skåra bröden i fyrkanter, pensla med mjölk. Strössla på sesamfrön, pumpafrön eller flingsalt. Grädda ca 10 minuter i 225 graders ugn.

Fröken Dill leker gourmetkock på F12

Vi lär oss koka musslor


Lammet innan tillagning

Dags att marinera rödbetorna

Massor med musslor

Välkommen till bords!

Bouillabaise

Fisken står på bordet

Anka a l´orange

Lammet på suddig bild

Boeuf bourginone

Efterrätten

Vilken kväll! Tack snälla, snälla leverantören för den helt otroliga upplevelsen!

Jag var verkligen i mitt esse när vi anlände till F12, fick en presentation av leverantören samtidigt som vi smuttade på varsitt glas cava och surdegsbaguetter med lufttorkad skinka och en jättegod röra, som jag tror innehöll svamp. Sedan var vi redo för att tas omhand av våra lärare för kvällen, Jonas Ålund och Christofer Ekman. Vi startade med rundvandring. Nere i restaurangköket, som var mindre och mörkare än jag kunnat föreställa mig stod årets kock Viktor Westerlind med sina kollegor och väntade på den första beställningen. Kul att få se hur allt går till bakom kulisserna. Här rådde strikt ordning och när beställningen kom visste alla EXAKT vad de skulle göra. Ändå var stämningen rätt avslappnad och osnobbig.

I matlagningsstudion stod allt förberett. Vi hade delats in i grupper och skulle tillreda en sjurätters fransk meny. Min excellenta grupp hade fått lammet på vår lott. Kryddor rördes ihop. Det var kanel, ingefära, kryddnejlika och kryddpeppar. Lammet gnuggades och sedan stod jag redo vid stekpannan. Jag hade lite problem med den moderna induktionshällen, men när jag kom på hur den fungerade gick det bra. De brynta lammen lades på en plåt och stoppades in i ugnen som bara var 100 grader varm. Nu gällde det att passa tills bitarna var exakt 58 grader.

Under tiden skalade K ett gäng kokta rödbetor och skar i klyftor. På mästerligt maner hackade hon sharlottenlök och blandade ner. Sedan i med olivolja, sherryvinäger, salt och svartpeppar. Jag skalade den härligt mogna chèvren som lades i mixer med mjölk, crème fraîche och olivolja. Oströran blev helt perfekt utan vare sig salt eller peppar. Så är det med riktigt bra råvaror! Under matlagningen höll vi god ordning, vilket inte var så svårt med tanke på att kladdig disk som stoppades i någon av de stora hoarna bara ”försvann”. Varför är det inte så hemma?

Vårt matlagningsuppdrag kändes ganska lätt. Jag hann fota lite, även om bilderna inte blev några höjdare p g a ljusbristen. Jag fick lite tid över och kunde smyga ner i restaurangköket igen och se full aktion, då borden började bli fullsatta.

Snart var det dags för oss att sitta till bords vid restaurangens längsta bord. Första rätten, Bouillabaise med rouille hade lagats av våra lärare. Sedan kom alldeles perfekta musslor. Hjälp vad gott det var! Musslorna var lagade ungefär som jag brukar hemma med skillnaden att de kokades i omgångar med en bottenfull åt gången och att lite champagnevinäger kom i på slutet. Slätvaren som följde var alldeles svart av olivtäcket och vit, vit när man skar upp. Den åts med små söta friterade minitomater. Ankan i sin goda apelsinsås bara smälte i munnen och var nog min favoriträtt. Tillbehör var kastanjepuré och karameliserade hasselnötter. När det var dags för vårt lamm började man bli ganska mätt. Lammet var fint rosa och kryddningen intressant, men jag tycker nästan att den smakade lite FÖR mycket. Fint lammkött är ju så gott i sig. Chèvrekrämen och rödbetssalladen till var perfekta. Den sista huvudrätten var en härlig, tät boeuf bourguignon tillredd av våra lärare. Trots mättkoma lyckades jag klämma ner efterätten, crème brulé med knäckigt täcke. Ni vet, när man sätter i skeden känns det som att krasa nattgammal is. Jag gillar egentligen inte brulépudding, men denna var någonting alldeles extra.

Till denna lyxmiddag hörde naturligtvis viner av yppersta klass. De flesta tror jag var importerade av F12 själva. Middagen inleddes med ett krispigt vitt vin, Chablis 2008 från Clotilde Davenne i Bourgogne. Kötträtterna hade sällskap av en smakrik, mustig härlig pinotage från Sydafrika, Protea 2004 från Rijks private cellars i Sydafrika. Detta var ett av de godaste röda vinerna jag druckit, men vinexperten förklarade att ha fått övertala säljaren i Sydafrika för att få köpa några flaskor, så det lär inte vara lätt att få tag i igen... Till efterätten serverades en söt riesling, Fleur du cap noble late harvest från Sydafrika.

Kvällen var otroligt lyckad och jag är säker på att de som ordnade det hela var nöjda. Jag har aldrig sett SÅ många leenden på ett jobbmingel och att laga mat är verkligen ett expressnabbt sätt att lära känna varandra.