söndag 7 augusti 2011

Godmorgon


Sommarmornarna på landet är helt suveräna. Guteblandning-te i koppen och P1 på radion.
Vintra-valpen har valt sin egen sovplats. Hon klättrar upp i en korgstol och kryper in i ett kuddöverdrag!

4 kommentarer:

Åsa sa...

Sötis! Läste nyss om den lilla busiga Vintra som visst härjat bland krukorna. Undrade också tidigare när du postade bilden då han klättrade upp på bordet om hur man "förvarar" illrar? Har han någon bur eller så? Om du skulle gå hemifrån alltså? Och vad äter en iller? Är inte de djur som lever på andra levande djur?

Undrar en som aldrig haft andra djur än spindlar, gråsuggor, pälsängrar, mjölbaggar och pappa långben

Fröken Dill sa...

De äldre illerkillarna är dåliga på att klättra, så bara man "illersanerar" allt på låg höjd (ca halvmetern) brukar det gå bra. När jag går hemifrån stänger jag in illrarna i köket, både på landet och hemma.

Killarna är jättetråkiga och äter BARA torrfoder för iller. Ja och så lite gurka då, men det är mest som snacks.

Lilltjejen är fantastisk. Hon äter alla typer av rått kött och rå fisk, gärna med ben.

Vi har fryst in avkapade kycklingben och små köttfärspuckar i knäckformar till henne.

Om man tar en sushi kan man dela med Vintra. En laxskiva med avskrapad wasabi blir en perfekt lunch.

Hälsar fröken Dill

Åsa sa...

De är söta men jag skulle vara rädd de skulle bita mig när jag sover ;) Så intressant att de äter så olika. Och så länge det är rå mat och inte levande är det väl okej. Fast de kanske jagar möss och småfåglar precis som kattor kan göra.

Går man ut och går med dem? Rastar? Eller har de låda inne?
Förlåt för alla frågor men jag har fortfarande svårt att begripa man självmant väljer att ha en (flera!) iller som husdjur (vilket iofs är nästan lika svårt att förstå när det gäller hundar och katter också).

Fröken Dill sa...

Jättekul med frågor om iller och jag räknar mig själv som proffs eftersom jag haft iller i många, många år.

Vi brukar inte sova med illrarna (de bor i köket) men OM vi skulle göra det är jag säker på att det skulle fungera, fast kanske inte ännu med lilla busvalpen...

Illrar är mycket effektiva jägare. I Sverige används de till kaninjakt och frettar är ett urgammalt sätt att hålla rått- och musfritt i England. Vi vill helst inte jaga med våra illrar, dels med tanke på rymningsrisken, dels eftersom jaktillrar blir betydligt tuffare till personligheten.

Illrarna går på låda inne som katter och går ute med oss i koppel. Ebbe gillar inte alls att vara ute, Gizmo går som en liten hund och Vintra försöker vi träna, men ännu är hon rätt stretig i kopplet.

Det här med om man gillar husdjur eller inte har jag förstått är väldigt olika. J och jag kan inte tänka oss ett liv utan husdjur, men jag har många nära vänner som inte alls tycker om hundar, katter eller illrar.

Hälsnigar från fröken Dill