I Sverige har fotvård lite dålig klang. Man tänker på städrockstanter med korviga hudfärgade strumpor eller snusiga gabardinbyxgubbar med liktornar... I Sydamerika, i alla fall i Brasilien och Colombia är det helt annorlunda. Det är fullständigt självklart att man går och "gör" sina fötter.
Och visst är det härligt med mjuka, fina fötter. Det är ju trots allt dessa som bär oss genom livet.
Mitt allra bästa fotvårdstips är att vandra omkring i vattenbrynet på en speciell sten-sandig strand på norra Öland, men om man inte befinner sig där går det bra med ett fotbad hemma också.
Vanligt grovt salt fungerar bra, men om man vill lyxa till det kan man tillsätta doftande blommor och lavendelolja. Nu blommar min ljusrosa ros, så jag tog blad från denna skönhet i saltet.
Ett litet tips bara; fotbad och illrar är en dålig kombination... eller bra om illrarna får tycka... PLASK!
4 kommentarer:
Kan tänka mig saltet men hoppar nog över illern ;-)
hälsningar Lottzy
Det gör du rätt i!
Tror fröken Dill
Haha, åh vad jag gillar dina illrar! :-D
Saltet låter ljuvligt!
Ja, de är fina de små liven, fast just denna morgon är jag liiite trött på dem. Halv fem vaknade jag av en massa fnatter från illerköket. Det var Gizmo som bet Ebbe igen, suck. Vintra stod vid grinden och väntade på mig, frustrerad för att hon inte fick vara med killarna. När jag snubblade in, morgontrött, för att ta loss Gizmo ur Ebbes nackskinn passade Vintra på att nafsa i mina fötter.
Nåja, jag kom upp i tid, i vilket fall...
Skicka en kommentar