Säg sej... med rödbetsristotto

Årstiderna mobbar mig! Hela hösten har de bara skickat fisklådor med sejfilé och igår väntade jag ivrigt på min utlovade KOLJA (tänk fish ´n chips på pinfärsk kolja..).

Vad kom i lådan om inte SEJFILÉ. Utan förklaring om vart koljan tagit vägen. Igen... Nu var det i och för sig sejfilé av toppenkvalitet.

Vi fortsatte temat med färgstark mat och lagade rödbetsrisotto. Du lagar helt enkelt din vanliga italienska risotto med arborioris, mycket vitt vin och mustig buljong, men tillsätt en halv hackad gul lök och ungefär en skalad tärnad rödbeta per person. Färgen på resultatet blir helt fantastisk! Och smaken supergod! Om man vill ha ost eller inte i risotton är en smaksak. Jag har för mig att italienarna inte har ost till fiskrätter, men vi hade en bra ostrest i kylen som revs ner i risotton.

Sejfilén på bilden är pannstekt rakt upp och ner med lite salt och peppar. Igår åt vi en lite mer avancerad variant, inslagen i parmaskinka och ugnsbakad med lite goda kryddor. I bägge fallen smakade sejen väldigt gott till den röda risotton.

Idag har jag varit på en snabbtur fram och tillbaka till landet (det är visst bara storstadsbor som kallar sommarstugan för "landet"...) Jag skulle hämta några saker och stänga av all el. Det var fantastiskt i Roslagen med ett lätt lager pudersnö som glittrade i den lågt stående solen som sken. Rena hälsokuren att ta en gummistövelpromenad i skogen. En mini-gran från min tomt, mossa , lingonris, ved mm fick följa med hem. Det lackar mot jul, jojomen, och med lite vinterväder känns det så också.