onsdag 16 december 2009

J:s favoritmat – utan J…


Är det inte ironiskt, när J är ute med sina arbetskompisar passar JAG på att laga hans favoriträtt, det som han ständigt vill äta till middag - kyckling med tomatsås.

Middagsidéen började med att det fanns kyckling, bacon och en väldig massa rotsaker hemma. Sedan kom jag att tänka på Piccata milanese, ni vet, de ostpanerade kalvschnitzlarna med tomatsås. Slutet på tankekedjan blev Kycklingpiccata med tomatsås och pytt med bacon, rotfrukter och matkorn. En mycket god, mustig och lite rustik rätt, perfekt för årstiden.

Kycklingpiccata med tomatsås och korngrynspytt (2 pers)
1-2 gula lökar
1 palsternacka
2 msk olivolja
1 burk konserverade tomater (helst Mutti)
1 dl vitt vin
1 nypa råsocker
1 skvätt balsamvinäger
Lite kycklingfond
3-4 bitar kycklinglårfilé
1 ägg
Vetemjöl
½ dl riven lagrad ost, t ex parmesan
1 dl matkorn
1 morot
1-2 jordärtskockor
½ paket bacon
Ev lite svamp, typ trattkantareller
Salt, svartpeppar och Forrest blend-krydda

Börja med tomatsåsen, för den blir bara godare av att koka länge. Finhacka hälften av lök och palsternacka. Fräs i olivolja. Häll på tomater och vin. Låt koka långsamt minst en halvtimme. Späd med vatten om det blir torrt. Smaka av med råsocker, balsamvinäger och lite kycklingfond.
Koka matkorn enligt instruktion på förpackningen. Hacka gul lök, resterande palsternacka, morot, jordärtskocka, bacon och svamp. Stek i smör, börja med jordärtskockorna som tar längst tid. När rotsaker, fläsk och lök är färdiga och fått en härligt gyllene och knaprig yta får matkornet steka med en stund. Krydda med salt, peppar och Forrest blend- krydda från kvarn.

Bred ut kycklinglårfiléerna mellan två lager plastfolie. Banka dem platta. Doppa i uppvispat ägg och sedan en blandning av vetemjöl blandat med riven ost, salt och peppar. Stek i smör i panna på medelvärme tills kycklingen är helt färdig.

Servera piccatorna med sås, pytt och grönsallad.


Jag lyckades få igång TV:n. ( En bedrift hos J där det finns otaliga fjärrkontroller och minst två måste användas på rätt sätt för att få ljud och bild.) Med sällskap av katterna tände jag alla levande ljus och åt sedan min goda middag med de två glasen vitt vin som fanns kvar i flaskan. J fick med sig sin portion i lunchlådan till jobbet idag. Det ska bli spännande att se vad han tycker! Tyvärr är väl inte själva piccatan någon riktig hit att värma i micro, men resten är nästan optimal lunchlådemat.

Bilden är lånad.

5 kommentarer:

lina sa...

Mmmm vad gott! Kyckling i tomatsås är bland det bästa jag vet. Fast när jag är själv passar jag alltid på att äta det som jag vet att övriga familjen inte gillar. Lite tvärtom där alltså:)

Skogseva sa...

Det låter väldigt gott - och nyttigt! "Vanlig" piccata har jag inte ätit på många år, denna låter bättre. Får testas någon gång.

Ji åttonde sa...

Jag är alltid lycklig med Dillens mat, men detta lyfte upp till åttonde himlen.

Anna sa...

Hihi ja jag känner till det med fjärrkontroller. Min sambo har säkert 20 st totalt och 3 st till TV:n och man får ha tungan rätt i munnen för att klura ut vilken av dom som är till vilken TV funktion!

Gott det verkar vara med kyckling piccatan! :-)

Fröken Dill sa...

Lina; jag brukar ofta äta skaldjur, eftersom det är lite dyrt och gillas mest av mig, men ibland snöar man totalt in på piccata.
Eva; Piccata är ingen dum idé, kyckling och krispig ost fungerar bra tillsammans.
J; tur att det blev bra med matlådan!
Anna; när ska elektronikprylar börja bestå av lite färre delar?
Undrar fröken Dill