Nutida bild från Ekhagen där mormor och morfar boddeHemmet var fullt med tidstypiska lösningar och detaljer. Det fanns öppen spis i funkismodell, tunga blanka möbler av mörka träslag, en serveringsgång på väg in till köket och, trots de få kvadratmetrarna, ett kallelsesystem med ringknappar i rummen. I köket kunde det tänkta hembiträdet se på en siffertavla vilket rum som kallat. Någon hemhjälp hade mormor och morfar inte, men min syster och jag älskade att leka med ringsystemet. I köket fanns diskbänk och vask, ett smalt utfällbart bord, gasspis, skafferi och ett litet kylskåp med frysfack.
Middagsbordet dukades med vit duk, släktporslin, silverbestick och linneservetter. En typisk middag hemma hos mormor och morfar inleddes ALLTID med smörgåsbord. När jag läst i äldre kokböcker har jag förstått att detta var typiskt för tiden och i förenklad variant möjligen kunde ersättas av tre fina smörgåsar med olika pålägg.
”Var är delikatesserna?” frågade morfar och till smörgåsbordet kunde det serveras sådant som gravad eller rökt lax, sardiner, god skinka, ansjovis, pastejer från Östermalmshallen, böckling, solöga, salami eller skivor av annan korv. Bröd, kex och smör var basen för delikatesserna. Antagligen kunde smörgåsbordet också innehålla någon varm rätt. Böcklinglåda, färsfyllt selleri, stömmingslåda eller omelett föreslår mormors kokbok från 1933. Om det var fest fick man nubbe till smörgåsbordet. Jag minns också att det på smörgåsbordet serverades kall tunga, vilket man upplevde som rätt läskigt som barn. Rolig var däremot den söta smörtaxen, mot vilken smörkniven vilade för att inte kladda ner duken.
Efter smörgåsbordet kom varmrätt och dessert vilka jag tänker berätta mer om i kommande inlägg.Traditionen med smörgåsbord som förrätt är inte så tokig, tycker jag. Eller kanske den enklare formen med tre fina smörgasar. Dessa föreslår mormors bok att man serverar när man har ”Middag utan hembiträde”:
1) En vit brödskiva uttages med runt mått och stekes i smör. Man lägger en färsk gurkskiva och en tunn rädisskiva ovanpå denna och sticker en tandpetare genom det hela. Smörgåsen serveras varm.
2) På en liten hård smörgås läggas två skivor fylgiasill i kors och en liten persiljekvist läggas ovanpå.
3) På en halv skiva upplandskubbe bredes smör och primula-ost.
Fylgiasill och primula-ost, så det så!
Jag har, tråkigt nog, inga bilder från mormors och morfars hem. Bilderna från området och på den söta smörtaxen är lånade.
6 kommentarer:
Trevlig läsning som ger lite flash-backs för min del från det sena 40-talet och början av 50-talet. Tre fina "sandvikare" (så sades i mitt hem) var en stående inledning till en bjudmiddag och pålägget kunde varieras men inom vissa ramar. Alltid en med någon sorts fisk/sill/kaviar, en med köttpålägg och en med ost. Finhetsgraden på pålägget efter finhetsgraden på den följande middagen. Vid riktigt påkostade middagar mörk, kristallklar hemkokt buljong med rispastejer.
Dessvärre hade min mamma en fäbless för kokt tunga som serverades som vardagsmiddag med potatismos och gräna ärter. Huvva! Jag minns när den kokta tungan skulle flås i varmt skick...
I dag vägrar jag att äta både tunga och pappas favorit grisfötter, som serverades då och då i barndomshemmet. Huvva igen!
Det är så roligt vilka minnen man har från besöken från mor- och farföräldrar. Jag minns också en sån där smörtax, vilken uppfinning :-D Och smörgåsbord har väl tyvärr fått flytta på sig för meze och tapas och andra smårätter, men gott är det.
Känner igen smörtaxen ockå :) Goda små "snittar", upplandskubb - gott! :-)
Tack för en de fina glimtarna,Fröken Dill! Såg allt tydligt framför mig. Det finns en alldeles speciell doft jag minns från trapphuset i ett liknande hus i Borås där min mormor bodde. Lite stillastående, trä, sten och så ett avlägset köttbullsos...
Smörtaxen var ljuvlig. Har en stor gjutjärnstax till veden i brasan :-)
Inte undra på att du utvecklat din talang och ett brinnande intresse för mat med sådant påbrå. Taxen är mycket bekant och en likadan (men tyvärr inte alls så blänkande fin) ärvde jag efter min mormor. En riktigt kul detalj, speciellt för facsinerade småttingar!
Vad kul att få läsa om din morföräldrar. Jag är också uppväxt med smörgåsbord, det lagar mamma fortfarande när det är födelsedag (eller för den någon annan högtid). Oftast så har varmrätten rationaliserats bort till förmån för delikatesserna - oftast är det fisk i olika former sill, lax och strömming. Min version av det hela är att jag föredrar att bjuda på buféer snarare än "3-rätters". Jag är dessutom en samlare av gamla reklamhäftes-kokböcker (ja och kokböcker i största allmänhet) det är så roligt att bläddra i dessa gamla häften och se vad som serverades på 40- 50-talet.
Skicka en kommentar