Det händer att inspirationen tryter så här års. Tur att det finns en massa matbloggar som kan ge nya idéer!
Efter inspiration från ett flertal bloggar har jag under flera dagar varit sugen på Biff Rydberg, den optimala lunchrätten. Egentligen är det inget annat än en lyxig pyttipanna, men oj vad gott!
Biff Rydberg (2 port)
150-200 g oxfilé, putsad, tärnad
5 potatisar, fast sort, skalade, fintärnade
1 rejäl lök, skalad grovhackad
Smör
Salt, svart- och vitpeppar
Worcestersauce
Dijonsenap
2 äggulor
Skölj potatistärningarna i kallt vatten så att lite av stärkelsen på ytan försvinner. Annars blir de alltför klistriga i pannan. Lägg en rejäl klick smör i en stor stekpanna. Stek potatistärningarna först på lite högre värme (kanske 5:an), men sänk till 2.an så fort de börjar ta färg. Färdigstekningen tills tärningarna är lagom mjuka brukar alltid ta längre tid än man tror. Man kan ta ugnen till hjälp, men jag tycker det blir allra godast att steka klart på plattan. Salta rejält och peppra med både svart- och vitpeppar.
Stek löktärningarna i smör tills de blir genomlagade och får lite färg. Salta och peppra.
Smält smör i en järnstekpanna på högsta värmen. När smöret tystnat och pannan är rejält varm, stek köttärningarna helt snabbt. Jag vill ha dem rejält rosa inuti. Salta och svartpeppra.
Servera omedelbart i högar med potatis, lök och kött som överstänks rejält med Worcestersauce, en äggula i mitten och dijonsenap till. Med ett glas gott öl måste detta vara den perfekta lunchen
tror fröken Dill
Efter inspiration från ett flertal bloggar har jag under flera dagar varit sugen på Biff Rydberg, den optimala lunchrätten. Egentligen är det inget annat än en lyxig pyttipanna, men oj vad gott!
Biff Rydberg (2 port)
150-200 g oxfilé, putsad, tärnad
5 potatisar, fast sort, skalade, fintärnade
1 rejäl lök, skalad grovhackad
Smör
Salt, svart- och vitpeppar
Worcestersauce
Dijonsenap
2 äggulor
Skölj potatistärningarna i kallt vatten så att lite av stärkelsen på ytan försvinner. Annars blir de alltför klistriga i pannan. Lägg en rejäl klick smör i en stor stekpanna. Stek potatistärningarna först på lite högre värme (kanske 5:an), men sänk till 2.an så fort de börjar ta färg. Färdigstekningen tills tärningarna är lagom mjuka brukar alltid ta längre tid än man tror. Man kan ta ugnen till hjälp, men jag tycker det blir allra godast att steka klart på plattan. Salta rejält och peppra med både svart- och vitpeppar.
Stek löktärningarna i smör tills de blir genomlagade och får lite färg. Salta och peppra.
Smält smör i en järnstekpanna på högsta värmen. När smöret tystnat och pannan är rejält varm, stek köttärningarna helt snabbt. Jag vill ha dem rejält rosa inuti. Salta och svartpeppra.
Servera omedelbart i högar med potatis, lök och kött som överstänks rejält med Worcestersauce, en äggula i mitten och dijonsenap till. Med ett glas gott öl måste detta vara den perfekta lunchen
tror fröken Dill
3 kommentarer:
Så enkelt men jisses vad gott det är!
Biff Rydberg är en klar favorit! Glömmer dock aldrig första gången jag blev bjuden på det (säkert nästan 40 år sedan) och jag glatt utbrast i ett "Åh, så gott med pyttipanna". Jag fick en sur blick och en information om att det faktiskt var något långt mer exklusivt som serverades. Där fick jag, som på den tiden inte hade så mycket hum om matlagning....
Men det ÄR ju en pyttipanna! Fast en lyxig sådan.
Tycker fröken Dill
Skicka en kommentar