Matminnen

Dillen som planta

Finns det någon forskning om matminnen från barndomen? Kan det vara så att man lättare minns det som inte var gott?

Mina tidigaste matminnen är inte så positiva. Trots all god mat som jag är säker på att jag fick hemma är det tidigaste minnet kycklinglever. Eller, jag tror i alla fall att det är kycklinglever. Hur jag delade upp den i små, små kuber som radades upp på tallriken för att jag skulle tvinga i mig dem. Jag tycker fortfarande inte om lever i någon form.

Jag har många minnen från min första dagmamma, men inga som handlar om mat, (OK, jag minns "PIP-leken", men russin är ju inte precis mat...). Från min andra dagmamma minns jag flerfärgad Kalle Anka-glass och rökt böckling med äggröra. När dagmamman inte såg åt jag upp all böcklingen i utbyte mot att min kompis, dagmammans son, slukade all äggröra. (Jag gillade inte den dallriga konsistensen när jag var liten.)

Jag minns också en spännande resa som min pappa och jag gjorde till en släkting i Sörmland. Allt var bra förutom den Janssons frestelse som släktingen serverade. Som vuxen älskar jag den rätten, men redan doften upplevde jag som vedervärdig när jag var barn.

En nyårsafton när vi som vanligt firade hos mammas kompis med familj skulle alla barnen äta ostkaka. Jag hade aldrig ätit det förut och tyckte det lät jätteäckligt - en efterrätt med ost i! Minns inte om jag smakade det då eller om det var senare jag kom på att det faktiskt är gott.

Från dagis minns jag den sockerfria glassen som kom i platta plastinslagna portionsblock, smakade märkligt mjöligt, men ändå var festlig eftersom den serverades så sällan. Skräckminnet från dagis är korvkakan. Man var ju tvungen att smaka, men detta var nog det absolut äckligaste jag ätit och efter den hemska upplevelsen är jag helt och hållet emot att tvinga barn som har någon enstaka rätt som de bara avskyr.

Ett annat starkt minne från dagis är när vi efter en utflykt till något museum i stan skulle få äta lunch på restaurang! (Det betydde i och för sig säkert en barnportion med medioker korv, flottiga fuskpommes och för mycket översöt ketchup, men ändå!) I vilket fall visade det sig att just den här dagen serverades det potatisplättar med lingonsylt hemma på dagis. Efter omröstning i barngruppen frös restaurangbesöket inne och vi åkte tillbaka till dagis. Jag kan fortfarande inte med potatisplättar efter denna besvikelse.

Minnen av skolmaten är inte särskilt positiva de heller, men de förtjänar ett eget inlägg.

Positiva minnen är däremot när mamma och pappa åt sen middag efter att jag och syrran nattats och att jag smög upp och fick ett litet tefat med något gott. En krabbklo, kanske några räkor eller gratinerade musslor tror jag var sådant som kunde hamna på det där fatet och sedan satt jag knäpptyst och lyssnade på när de vuxna pratade om sådant som hänt på jobbet.

Hur är det med er andra, har ni några matminnen från barndomen?