måndag 7 april 2014

Doftande violer


I helgen har vi målat kökstak. Nu har vi alltså ett helt rått, dammigt ofärdigt kök med ett nytt trägolv (fast det ser man inte för det ligger mjölkpapp på) och ett tjusigt vitt tak. Vi har också en styck inpackad lång, bred specialbeställd rostfri bänk och två stora paket vars innehåll lär vara en röd diskmaskin och en spis.

Ingen mat kunde lagas i detta kök, men vädret var fint så jag begav mig istället ut på jakt efter luktvioler, viola odorata. Blev väldigt snopen när jag anlände till mitt favoritställe och upptäckte att där plötsligt stod ett hus istället...

Turligt nog fanns violerna i massor även på den närbelägna skolgården.

Luktvioler doftar så otroligt, overkligt gott. Violtabletter, barndom och minnen av bitterljuva vårar för länge sedan...När man samlar blommorna i en påse är det snudd på berusande att sticka ner näsan. Jag ville bevara den fantastiska doften och dessutom njuta av den som en smak. Premiärtestade därför att tillverka kanderade violer. De ligger nu på tork och jag kommer att rapportera hur de blev när de är torra.

2 kommentarer:

Åsa sa...

Åh, så fina! Kan inte minnas när jag ens såg vilda violer... Stod igår och suktade efter flera krukor med allehanda små violer och penséer och önskar för jag vet inte vilken gång i ordningen att jag hade en balkong!

Kul att det går framåt med renoveringen!

Fröken Dill sa...

De som doftar tror jag egentligen inte är vilda, utan snarare förvildade, från trädgårdar. De som finns i skogen är vackra, men doftlösa. Och de man kan köpa finns verkligen i galet många färger numera. Vi hade en stilig svart som vi fått i present, satt i en rabatt på landet, men jag har inte sett till den på ett par år så jag tror den dukande under för några vintrar sedan.

Idag visade J stolt upp den färdiga eldragningen, så NÅGON gång ska vi väl ha ett kök igen...