måndag 19 december 2011

Stöpa ljus


Jag hade tänkt blogga lite mer om julpyssel så här inför helgerna, men det har varit svårt att få pysslet att fastna på vettiga foton när ljuset skiner med sin frånvaro.

Här kommer i vilket fall ett (lysande) tips.

Konstigt nog har jag aldrig tidigare testat att stöpa egna ljus, men i helgen blev det premiär. Vi skulle egentligen åka till landet för att hämta en gran, men halvvägs dit upptäckte vi att väglaget var livsfarligt för en gammal bil med slitna allvädersdäck, så det var bara att vända.

Nu var det ganska mysigt att krypa in i lägenhetsvärmen för glöggdrickning och ljusstöpning istället.

A-te Ljusmassa och vekar hade jag köpt i ett färdigt paket. Några ljusstumpar fick också vara med. Jag klippte bort de svarta vekarna, smälte ner dem och fiskade upp resten av vekgarnet. Ett problem med ljusstöpning är att hitta ett högt metallkärl. Jag använde en hög plåtburk, kanske menad för spagetti, som jag köpt på Granit.

Ljusmassan hälldes i kärlet som ställdes i vattenbad i en kastrull på spisen. Vekarna klipptes i lagoma längder. I ena änden gjorde jag en knut och i den andra en ögla som träddes på blompinne. Blompinnarna hängdes mellan två stolsryggar.

Köket försågs med skyddande tidningspapper på bänkar och golv.

När ljusmassan smält fyllde vi på med 70 gradigt vatten. Ljusmassan och vattnet skiktar sig perfekt. Sedan var det bara att börja doppa. I början fick man sträcka vekarna ordentligt efter varje doppning. Jag har hört att det ska vara smart att fästa en mutter i botten på varje veke som en tyngd, men det gick faktiskt också bra att dra vekarna raka. Vartefter nivån på ljusmassan sjönk fylldes nytt 70 gradigt vatten på.

Efter ca 20-30 doppningar var ljusen lagom tjocka. De blev lite elegant ojämna och mycket stiliga. Nu ska jag bara såga bort bottenklumpen, polera ljusen och packa dem med röda sidenband. Fin julklapp, eller hur?

11 kommentarer:

Mårtenssons kök sa...

Vi brukade alltid spara på ljusstumpar som blev över under året för att sedan göra nya ljus av dom. Minns att de gjordes i burkar och mjölkkartonger, ljusbrickan var full av randiga ljus i alla former och färger. Riktigt 70-tal...

/Anki

Lotta sa...

Ljusstöpning will not happen in my home... Sist jag gjorde det var nog på mellanstadiet. Beundrar ert engagemang dock och absolut fin julklapp!

Vi tog oss hem från landet igår kväll och det var en ruskig upplevelse med väglaget trots vinterdäck. Mannen fick byta av mig vid ratten. Efter Södertälje var det dock fritt från snömodd och bara att köra på. Ibland är det en fördel med mycket trafik i storsta'n :-)

Elina sa...

Usch det låter obehagligt med bilturen. Låter väldigt mysigt med hemstöpta ljus. Har tänkt göra det själv någon gång men det har inte blivit av. Tror vi gjorde det med vattenbad någon gång på skolan när jag var liten men det här låter ju enklare.

Fröken Dill sa...

Anki; gjuta ljus hade jag gjort tidigare. Härligt och så känns det bra att återanvända alla ljusrester.
Lotta; jag blev ändå förvånad att det var så pass enkelt med ljusstöpningen, meen man ska nog vara road av hentverk och pyssel för att ge sig på det. Vi lyckades med landetåkningen igår då snöslabbet töat bort norr om Stockholm. Det var bara lite halt på slutet, på lilla landsvägen i byn. Blev däremot inte alls sugen på att stanna. Det var mest grått, blött och mörkt. Men det är klart, hade huset varit städat, upplyst och med sprakande brasa hade det kanske kännts annorlunda. Men en jul på landet med stads-J kommer inte att hända. Tur att stan är bra den också!

Fröken Dill sa...

Elina; det var betydligt enklare än jag trott. Fast jag tror er lillpojke är lite för liten för att kunna hjälpa till. Synd för storasyster är i perfekt ljusstöparålder!

Mamma Mimmi sa...

Åh, vad mysigt och ett så härligt resultat. Det måste jag prova och dessutom få slut på alla miljoner ljusstumpar jag samlat. Önskar dig en riktigt god jul!

Anna sa...

Intressant! Har jag faktiskt inte tänkt på att göra själv, men kanske ska prova ;)

Fröken Dill sa...

Mimmi; kändes riktigt bra att ta vara på vad som fanns, även om jag har en s k "stumpastake" som sköter sig rätt bra den också.
Anna; det är konstigt, jag har bevisligen ALDRIG stöpt ljus tidigare, men på något sätt VISSTE jag hur det skulle kännas. Är det otaliga TV-program som spökar eller har man någon slags minnen av tidigare liv??? Kul var det i vilket fall!

Postgårdsromantik sa...

Vilken rolig idé - vi har aldrig stöpt ljus själva och nu är det litet sent att få tag i alla saker inför denna jul. Vi trodde dessutom att det var ganska rejält avancerat, men då vi läser detta låter det ju som en ganska överkomlig procedur.

För övrigt önskar vi en God Jul!
//Lena och Anders

Fröken Dill sa...

Det var faktiskt mycket lättare än jag hade trott!

Christina Ydrevik sa...

Mina ljus blir lite vågiga, vad beror det på?