Vår iller Vintra gillar inte att åka bil till landet. I värsta fall krafsar hon hela vägen för att komma ut ur transportburen.
Väl framme är hon däremot väldigt nöjd. Hon intar landetköket, vilket också är det rum där vi själva mestadels är. Vi kommer ju oftast upp på fredagskvällen och då serveras det alltid något gott. Vi människor får vin/öl och snacks. Vintra får kattgodis av torkad kyckling, en slurk laktosfri grädde, rå äggula, kycklinghjärta eller delar av kycklingvingar.
När Vintra är mätt visar hon tydligt att hon vill bli utsläppt i resten av huset. Då är det bara att se till att ytterdörren är ordentligt låst innan man lossar träskivan mellan köket och hallen.
Som ett yrväder far busillern runt och leker allt vad hon kan. Hon lyckas hitta på nya hyss varje gång trots att man tror att allt i stugan är uppsäkrat. Plötsligt kan man hitta henne på en hylla två meter upp, dit hon lärt sig klättra. Mina trädgårdshandskar med gummiyta har hon snott och gömt på okänt ställe. Och har man inte låst dörren till gästrummet lyckas hon peta upp den och busa runt bland alla återvinningskassar och annat spännande som förvaras där. Ibland kommer hon ut i köket för att hämta oss för att vi ska komma ut och leka med henne - en långsmal kattleksak med pingla i huvudet är poppis att jaga. Sopborsten däremot är lite väl läskig.
Efter ett par timmar har Vintra lekt sig trött. Hon vet precis var det mesta myset finns och hoppar vigt upp i vår säng för att krulla in sig bland kuddarna under täcket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar