Godaste plommon och (nästan) Pekinganka

Min kollega M har ett träd med Victoriaplommon som dignat av frukt detta år. J och jag for dit och plockade kassvis av de väldigt goda frukterna. Just Victoria brukar bli angripna, men M:s teori är att i år finns det så mycket frukt att skadedjuren inte hinner med.

Väl hemma kärnade jag ur massvis med plommon och frös in så länge för att senare koka marmelad och chutney. Svamptorken fylldes upp med ett gäng halverade urkärnade frukter.

Jag letade också fram ett recept på asiatisk plommonsås, men det blev J som lagade såsen. Så gott som det doftade i lägenheten när jag kom hem från jobbet går knappt att beskriva.

J hade dessutom köpt ett ankbröst och lagat typ pekinganka, införskaffat de speciella pannkakorna som man ångar till rätten och plockat gurka på balkongen som strimlats tillsammans med vårlökar.

Ramen - milslångt från trista snabbnudelsoppor

Ramen med sobanudlar, egenodlad broccoli, kinesisk gräslök och salladslök

Att koka sin egen ramenbuljong till goda nudelsoppor är tidskrävande, men väl värt besväret. Buljongen går alldeles utmärkt att frysa in i portionsförpackningar och då blir ju nudelrätterna riktig snabbmat. Ingredienserna går att variera i det oändliga.

På vår balkong prunkar en mindre skog av olika sorters pak choier som snart är klara för att förgylla nudelsoppor. Annars är det ju bara att raida köksträdgård, skog, kyl, frys och skafferi. De flesta milda löksorter passar liksom bönor, ärtor, kikärtor, sockerärtor, morötter, spenat, svamp, sesamfrö, räkor, stekt fläskkött, rostbiff, kyckling, frikadeller, halstrad salmalax i skivor, ingefära, broccoli, blomkål, zucchini, aubergin, kimchi, avokado, rädisor, rättika, inlagd gari-ingefära, rostade sesamfrön och varför inte ett förlorat eller lättkokt ägg? Strössla över koriander, gräslök eller kinesisk gräslök. Stark sås typ sriracha kan vara på sin plats.

Mina favoritnudlar är tjocka udonnudlar eller soba/bovetenudlar. Hos Adam och Albin i Ringen vid Skanstull här i Stockholm kan man köpa med sig lyxiga nudlar av yppersta kvalitet.

Här är ett det recept på ramenbuljong som jag använde. Det kommer från Allt om mat.


Ramenbuljong

3 liter vatten
2 ark kombualger
8 shiitakesvampar, torkade
1 1/2 msk torkade bonitoflingor
1 kg revbensspjäll
2  kycklingklubbor
6 salladslökar
3 msk misopasta
2 tsk salt
soja

Koka upp vattnet i en gryta. Skölj algerna och lägg dem i grytan. Sjud ca 15 min.

Lägg svamp och bonitoflingor i grytan. Sjud ca 30 min. Ta upp algerna.

Sätt ugnen på 250°. Lägg revben och kyckling på en plåt. Rosta mitt i ugnen ca 30 min.

Lägg revben och kyckling i grytan. Ansa löken och lägg i grytan tillsammans med misopastan. Sjud under lock ca 2 timmar.

Krydda buljongen med salt eller soja. Sila den direkt i nudelskålarna vid servering.

Mat och människor i Fjärdhundraland

Den underbara bonussommaren fortsätter och igår besökte J och jag en annan del av Uppland än den i närheten av byn och sommarstugan söder om Edsbro där vi vanligen håller till.

Fjärdhundraland kallas bygden mellan Enköping och Uppsala och här ordnas en festival i september -  Mat och människor i Fjärdhundraland.

Vi startade äventyret på Alsta trädgårdar, ett mycket personligt konstgalleri/café/växthus-trädgårsdställe. I taket på växthusen hängde mogna vindruvor och det fanns en spännande utställning med dräkter, mycket från teater, men också andra unikt designade plagg. Smaktallriken i caféet med nybakade scones, hemgjord havtornsmalmelad, chokladsnitt och pelagonkaka kunde vi inte motstå.

Turen gick vidare till en grisgård som vi länge velat besöka. Äntligen fick vi se Kristoffer Franzéns fina prickiga linderössvin och de var precis så sociala och roliga som jag tänkt mig. De små kultingarna var så himla gulliga att man blev sugen på att stoppa en i väskan och ta med hem som gosedjur.

Det kändes lite konstigt att sitta på en bänk, kolla in alla glade grisar och samtidigt smaska på en charktallrik med delikatesser gjorda på grisarnas släktingar och kompisar. Trots allt hade vi inga problem med att betvinga våra samveten. Vi ÄR ändå köttätare och bättre liv än dessa grisar kan svin knappast ha, bestämde vi och shoppade loss i gårdsbutiken. (Fast gränsen gick vid att köpa falukorv gjord på en namngiven gris...)

Nästa stopp blev Skogsbackens ost, där det dagen till ära även fanns örtexperter, bagare och marmeladtillverkare från bygden. Vi hittade en ost som delade namn med mig och vi köpte också ett par bitar Skogsbackens blå, en väldigt god blåmögelost.

Egentligen hade vi velat besöka många fler platser på festivalen, men hemma i Stockholm väntade J:s brorsdotter på att vi skulle komma på 8-årsfirande, så vi hoppas att att Mat och människor i Fjärdhundraland kommer tillbaka nästa år igen.

Väl hemma igen pysslade vi runt i lägenheten, satte upp hyllor (J) smaskandes på goda ostbitar sippandes på halvtorr sherry (jag). Till middag åt vi kokta majskolvar från landet och de godaste spareribs jag någonsin ätit (recept här, men med tunna spjäll och torkad ingefära). Den Franzéngrisen hade inte dött förgäves!

Gamla Uppsala Augmented History

I helgen for vi västerut från landet för att besöka Gamla Uppsala. Vare sig J eller jag hade varit där sedan vi gick i lågstadiet. Vi minns stora gräsbevuxna kullar som hela lågstadieklassen sprang hejvilt på, inköp av glass och någon snustorr guide som stod och mumlade om gamla kungagravar. (Fast det finns en risk att jag, lillgammal och vetenskapstörstande i 7-årsåldern, lyssnade noga på guiden och levde mig in i det hen berättade.)

Sedan augusti finns det ett mycket mer inspirerande sätt att uppleva Gamla Uppsala. Via iphone eller ipad kan man ladda ner appen "Gamla Uppsala Augmented history". När man kommer på plats börjar appen fungera. Den använder telefonen/ipadens kamera, men istället för hur det ser ut idag ser man samma plats som den såg ut under Vendeltiden, yngre järnåldern. Mycket spännande! J och jag upptäckte platsen och dess virtuella invånare med stort intresse. Vi märkte knappt att vi blev blöta om fötterna i högt gräs eller nästan höll på att krocka med gravar på kyrkogården.

De virtuella miljöerna var verkligen levande uppbyggda och 3D-effekten och möjligheten att uppleva skalan imponerade. Oj, vad stor kungshallen var!

Som en extra bonus kunde man leta efter "nedgrävda" arkeologiska föremål som svärd, sköldar och hjälmar i appen. Kul.

Vi tyckte väl att människorna i den virtuella kunde varit lite mer livaktiga och i alla fall hälsat, men vi kom på att vi måste verka som några slags osynliga spöken från en avlägsen framtid för platsens vendetidsinvångare. Spöken som dessutom kunde gå rätt genom väggar. (Och om tusen år kanske nya människor besöker platsen och upplever oss från 2000-talet som springer omkring med fåniga skärmar och låter oss imponeras...)

Vi tyckte också att det var lite väl lite mat i miljöerna. Nog måste det ha ätits något? Att vi reagerade på det där med maten berodde kanske på att vi började bli rejält fikasugna. Det var fint väder och hade egentligen varit perfekt läge för att avnjuta en fikakorg i lä på den soliga sluttningen av en av kullarna, men tyvärr hade vi inte varit förutseende nog att packa med oss något ätbart.

Turligt nog hittade vi caféet Odlinslund innan fikasuget blev alltför olidligt. Mysig, extremt nationalromantisk miljö, soliga bord i trädgården, ganska ordinärt och smådyrt fika, men väldigt gott ändå i den fina miljön.

En suverän sak med Gamla Uppsala Augmented History är att det inte har några öppettider. J är ju notoriskt morgontidig och vi var på plats långt innan ordinarie museiöppettider.

Vintras helger på landet

Vår iller Vintra gillar inte att åka bil till landet. I värsta fall krafsar hon hela vägen för att komma ut ur transportburen.

Väl framme är hon däremot väldigt nöjd. Hon intar landetköket, vilket också är det rum där vi själva mestadels är. Vi kommer ju oftast upp på fredagskvällen och då serveras det alltid något gott. Vi människor får vin/öl och snacks. Vintra får kattgodis av torkad kyckling, en slurk laktosfri grädde, rå äggula, kycklinghjärta eller delar av kycklingvingar.

När Vintra är mätt visar hon tydligt att hon vill bli utsläppt i resten av huset. Då är det bara att se till att ytterdörren är ordentligt låst innan man lossar träskivan mellan köket och hallen.

Som ett yrväder far busillern runt och leker allt vad hon kan. Hon lyckas hitta på nya hyss varje gång trots att man tror att allt i stugan är uppsäkrat. Plötsligt kan man hitta henne på en hylla två meter upp, dit hon lärt sig klättra. Mina trädgårdshandskar med gummiyta har hon snott och gömt på okänt ställe. Och har man inte låst dörren till gästrummet lyckas hon peta upp den och busa runt bland alla återvinningskassar och annat spännande som förvaras där. Ibland kommer hon ut i köket för att hämta oss för att vi ska komma ut och leka med henne - en långsmal kattleksak med pingla i huvudet är poppis att jaga. Sopborsten däremot är lite väl läskig.

Efter ett par timmar har Vintra lekt sig trött. Hon vet precis var det mesta myset finns och hoppar vigt upp i vår säng för att krulla in sig bland kuddarna under täcket.

Det finns varmkorv och så finns det VARMKORV

När jag befinner mig i närheten av Skanstull kan jag sällan låta bli att slinka in på Magnus Nilssons Korvkiosk i fina foodcourten Teatern. Till och med en vanlig enkel varmkorv från detta ställe är så sanslöst god.

Fantastisk köttsmak, mild fin rökighet och kryddning. Konsistensen är outstandning, korven "knäpper" när man biter i den. Egengjort korvbröd, milslångt från fabriksvarianterna, egengjord ketchup och senap. Sammanfattningsvis är det 35 mycket väl investerade kronor!

J hade ett projekt för några år sedan då han gjorde egen varmkorv, korvbröd, ketchup och senap. Denna skapelse var såklart också jättegod, men det låg också sjukt många arbetstimmar bakom och råvarorna var allt annat än billiga.

Operation - rädda skärbrädor

Jag har ett set med plastskärbrädor som jag är väldigt förtjust i.

Nu har det några år på nacken och brädorna har börjat bli rejält missfärgade.

"Släng och köp nytt" tyckte J. Jag kollade runt lite och tyckte både att det var en onödig kostnad och att Joseph Joseph som gör skärbrädsseten ändrat designen till det sämre.

Skärbrädorna var ju egentligen rena. Vi diskar dem i maskin och emellanåt lägger jag dem i kokande vatten. De hade bara färgats av olika livsmedel.

Jag testade att rengöra dem med citron. Jag testade att rengöra dem med citronsyra. Det blev lite bättre men fläckarna försvann inte helt. Det var först när jag kombinerade både citron och citronsyra och lät medlen verka en stund som skärbrädorna blev riktigt fina.

Så om du funderar på hur du ska rädda en missfärgad plastskärbräda, så tycker jag du ska prova mitt knep.

Poké bowl i miniformat

Det har varit mycket pokemon på senaste tiden. "Stå still, det sitter en pokemon på din axel" har varit en helt normal kommentar från en granne på landet. Och se, på fotot som togs vid infångandet satt det verkligen en liten blå krabat på min axel! Själv har jag inte fastnat för pokemons. Jag vågar inte prova för jag har redan för mycket att göra på fritiden...

Poké bowl har egentligen ingenting med pokemon att göra och den enda likheten, förutom namnet, är att den tydligen varit omåttligt populär denna sommar.

Poké bowl är en slags sushi-sallad och rätten har tydligen sitt ursprung i husmanskost från Hawaii.

Jag har inte frekventerat trendiga matställen eller food trucks tillräckligt mycket för att köpa rätten färdiggjord, men har istället lagat min egen variant.

De flesta recept jag sett innehåller tonfisk, men sådan har i stort sett alltid varit fryst när den säljs i Sverige, så jag väljer istället salmalax.

Jag tycker också att rätten passar bra i miniformat och senast gjorde jag den i 15 småskålar som ett bidrag till vår knytis på den årliga släktträffen.

Poké bowl i miniformat, 15 små skålar

4 dl sushiris
4 dl vatten
1 dl sushivinäger
1/2 dl socker
1 msk mirinvin
2 tsk salt
1/2 salmaloin
1/2 dl japansk soja
2 tsk sesamolja
1/2 tsk rostade sesamfrön (rosta frön i en torr stekpanna)
1 krm chiliflakes
1 salladslök, finhackad
1 mogen mango
1 avokado
10 rädisor
1 dl kokta skållade bondbönor eller gröna sojabönor
några msk inlagd ingefära, gari
1 kruka koriander

Skölj riset noga i kallt vatten. Låt stå en halvtimme och blötas upp i kallt vatten. Sila bort vattnet i en trådsil. Lägg riset i en tjockbottnad kastrull, helst teflon, med tättslutande lock. Häll på 4 dl vatten. Koka upp och låt koka i 15 minuter. Sedan brukar man kunna stänga av och låta gå på eftervärme 25 minuter till. Lös salt och socker i sushivinäger under uppvärmning. Blanda i mirinvin. När riset är färdigkokt, slå upp på ett stort fat och fördela vinägern i riset.

Blanda soja, sesamolja, sesamfrön, chiliflakes och salladslökhack. Skär fisken i kuber, häll på sojamarinaden.

Skiva rädisor, skär mango och avokado i kuber.

Bottna skålarna med ris. Toppa med mango, rädisor, lax, avokado och bondbönor. Strössla korianderblad och finskuren gari över.

Tips:
Om man vill imponera lite ytterligare så kan man forma avokado som snygga rosor:
https://www.youtube.com/watch?v=x3IkJ2I44oU
eller göra rädisrosor:
http://wwwb.aftonbladet.se/vss/special/bildspel/html/0,4588,3778_5,00.html

Sommaren som fortsätter

Vilken bonus med härligt sommarväder långt in i september.

I helgen gjorde J och jag en utflykt till ett av mina favoritställen, Pingvinbergen. Kristallklart ljummet vatten och rundslipade klippor, som en dröm helt enkelt! Det ser verkligen ut som en havsmiljö och det måste väl en gång för mycket länge sedan ha varit ett hav som formade klipporna, men i själva verket är det ett f d sandtag.

Vi avrundade vår utflykt med ett besök på Växtplats Nybyn. Jag älskar det stället! Det är lite trevligt lummigt och "rufsigt" och säljer egenuppodlade plantor av alla de slag. Om man gillar pelargoner är stället ett mecka, de säljer en massa sorter och har en utställning. Det finns också självplock av blommor, konstutställning och en shop med kläder och annat med miljöriktig och ekologisk inriktning. Vi skulle bara kolla in blomodlingen, men stående på en hel åker av de vackraste blommor av alla tänkbara sorter kunde jag inte låta bli att plocka en bukett.

Fikat är trevligt gammaldags, kaffebrödet är aldrig översött utan verkligt jättegott, med betoning på olika mjuka kakor som gärna äts med vaniljsås.

Skördetid

I år har varit ett riktigt odlingsår. Mycket sol och emellanåt ganska rejält med regn. Tomater, chili, paprika, gurka, zucchini, majs och broccoli har stormtrivts. Persikorna har aldrig varit så stora tidigare. Nästan allt har blivit bra utom lök och bladgrönsaker och där har jag bara min egen slöhet att skylla på. (Löklandet hade behövts grävas om bättre i våras och bladgrönsaker borde såtts och planteras ut kontinuerligt och skyddats bättre mot sniglar...)

Så här såg vår diskbänk ut igår och då var inte ens alla kilovis med tomater i olika färger och former uppdukade. För att inte tala om skörden från skogen, en välfylld svampkorg.

Vi kokade majskolvar som åts med smör och salt och gjorde en stor härligt het thailändsk wok med ett gäng av de andra grönsakerna.

Matlagning så här års är inte särskilt komplicerad!

Läcker lunch

I perioder läser jag en hel de böcker. De senaste åren har jag gått över till mestadels e-böcker. Från bibblan kan man ladda hem ett bra utbud helt gratis. När jag senast kollade igenom vad som fanns hittade jag en kokbok som verkade intressant, 5:2-kokboken. Hur man kan man laga gott, men med få kalorier är ju alltid en fråga.

I boken fastnade jag för en läcker lunchrätt. Här är den i min version (några fler kalorier än i 5:2-boken, misstänker jag...)

Lax med sparris, ägg och hasselnötsvinägrett, 1 port

1 ägg
4 skivor salmalax eller kallrökt lax
5 sparrisar
1 msk hasselnötter
1 tsk pressad lime
1 tsk olivolja
1/2 tsk dijonsenap
salt och svartpeppar

Lättkoka ägget. Bryt av nedre delen av sparrisstjälkarna och skjud eller ånga sparrisen tills den blir lite mjuk, men inte så länge att den förlorar spänsten.

Grovhacka nötterna och rosta i en torr stekpanna. Rör samman med lime, olja och senap. Salta och peppra.

Servera ägghalvor, sparris och lax med vinägretten som gärna får vara lite ljummen.

Stadsliv

Trots att jag hela tiden längtar till landet när vädret är så fint och varmt som det varit de senaste dagarna är stan heller inte så dum.

Normalt tar jag ingen längre lunch på jobbet. Jag har med mig en matlåda med vanligtvis sallad som jag äter på några minuter. Lite trist kanske, men det leder till att det känns extra lyxigt de gånger det blir en utelunch.

I våras öppnade Food Village i närheten av jobbet i Hammarby Sjöstad. Trevligt koncept med ekologisk saluhall kombinerad med lunchrestaurang. Jag har ätit där ett par gånger, senast nu i veckan tillsammans med en f d kollega.

Lunchen på Food Village har alltid varit väldigt god och rättfram utan krångel. Vid första tillfället var det lax med fina morötter och igår var det en hemlagad korv som var örtkryddig och god. Den serverades med utmärkta småpotatisar, tsatsiki och goda gröna bönor.

Jag skulle vilja prova Food Village på kvällen också vid tillfälle. Färskvarudisken ser intressant ut och där kan man också beställa lyxiga varma mackor. Saluhallsutbudet ser lockande ut och här går det verkligen att hitta perfekta ätbara presenter. Det enda som är lite konstigt med Food Village är att det annonserar sig så lite utåt. Det ligger på en lite undanskymd plats i sjöstaden och när man kommer fram tar det ett tag innan man ens förstår att man är framme och ska ta den lilla trappan och dörren bredvid lastkajen för att komma in.

En annan dag for jag till IKEA på lunchen. Då passade jag på att äta på Zetas handelsträdgård. Det är en helt fantastisk miljö att sitta i trädgården och äta när vädret är fint och maten är alltid god. Jag valde en blomkåls- och potatissoppa med räkor och löjrom. Tallriken kom in tjusigt strösslad med röda små groddar, gräslök och svarta sesamfrön. Soppan var mycket god.

En kväll i veckan var det dags för J och mig att träffa några vänner på italienska "Den gamle och havet".

J hade varit där ganska nyligen och det var så bra att han gärna ville tillbaka. Italiensk mat är ju alltid god, men inte så lätt att få riktigt bra här i Sverige. Recepten är enkla och extremt beroende av perfekta råvaror. Den gamle och havet är dessutom inriktad på fisk, vilket ju inte är Stockholms starka sida.

Jag kan nästan aldrig låta bli att beställa carpaccio till förrätt på italienska restauranger, men här tog jag en variant med tonfisk. Underbart smältande djuprosa firre i lövtunna skivor med klassisk parmesan och ruccola smakade toppengott. En liten, liten annorlunda smakbrytning gavs av stjälkselleri. Märkligt, hur likt tonfiskkött är oxkött när det serveras i tunna skivor. Bara en god, fräsch havslik fisksmak skiljer. En i sällskapet tog capresesallad till förrätt och tomaterna var tydligen riktigt fina. J tog små grillade bläckfiskar med fyllning och dessa var också verkligt läckra.

Huvudrätterna var också goda, även om Fritto misto di mare, friterade fiskbitar och skaldjur blir lite mycket av samma när man äter det som huvudrätt. J:s pilgrimsmusslor var också bra, tillagade med olivolja, rödlök, basilika, vitlök, vitt vin och blancherade körsbärstomater. Pastan var såklart utmärkt rapporterade den i sällskapet som åt sådan.

Efter allt detta ätande var jag egentligen proppmätt men vem kan motstå den underbara dessert som tartufo utgör. Den där kombinationen med körsbär, choklad och rostade mandlar är helt oslagbar.

Svampsäsong

Svampar som syrran och M plockat

Torkning av svamplycka

Visst är det lite sorgligt att sommaren lider mot sitt slut, men all skörd från trädgården och SVAMPSÄSONGEN är verkligen en stor tröst. För några veckor sedan plockade jag om min kompis M en rejäl korg med kantareller hos henne i Nykvarnstrakten.

I lördags kväll ringde syrran. "Var är du?" "I stan, hurså?" "Du bara MÅSTE åka ut på landet och plocka svamp, det finns massor, och äntligen har rejält med Karl Johan kommit också."

Mer behövdes inte för att locka mig. Jag vände bilnosen norrut på söndagen. Trotsade det strilande regnet och begav mig till skogen. Njöt av ron och friden samtidigt som jag plockade en stor korg full med massor olika svampsorter. Vad sägs om kantareller, trattkantareller, rödgul trumpetsvamp, taggsvamp, citrongul slemskivling, Karl Johan, smörsopp, sandsopp, späda röksvampar, blodriskor och stolta fjällskivlingar? Det kan man kalla total svamplycka!

Precis som syrran är jag extra glad över Karl Johan-svampen. Den är så himla bra att torka och jag behövde fylla på förråden av smarrig torkad svamp.

Vad det gäller färsk svamp, måste jag ännu en gång tipsa om hur man får till den perfekta svampmackan. I år använder jag dessutom min hemgjorda vinbärsgelé till stuvningen. Mums!

Svampmackor på Kråkhoppet. Vitt vin istället för madeira i stuvningen fungerade också!