Korna i Dödevi på Öland |
På Öland går ungnöten tillsammans och betar på strandängarna hela sommaren |
Svenska mjölkkor är mer populära än någonsin, ändå blir de färre och färre.
Kosläpp, kosafari och semesterboende på lantgård är populära sysselsättningar som vi svenskar gärna ägnar oss åt när vi är lediga. Och när vi ska köpa nötkött vill vi att det ska vara svenskt. En stor del av det svenska nötköttet, om jag har förstått rätt, lär komma från mjölkkossornas tjurkalvar, som får beta, växa till sig och sedan blir kalv- eller oxkött.
Ändå lägger fler och fler svenska mjölkgårdar ner. Lönsamheten blir för dålig när det ska konkurreras med billig utländsk mjölk, producerad med helt andra djurskyddskrav än de vi har i vårt land. När den äldre generationen svenska mjölkbönder går i pension vill få unga ta över ett dåligt betalt, tungt, slitigt jobb, där man kanske aldrig kan vara ledig.
Visst är det bra för klimatet om vi äter mindre nötkött och nyttjar mindre komjölk, men vad händer med det öppna landskapet när betet försvinner?
Vi ser redan förändringarna i trakten runt vårt sommarställe i byn i Roslagen, där två äldre bönder, en som har haft mjölkproduktion och en som har haft köttdjur nu är på väg att trappa ner. Också hagarna runt herrgården/storgodset i närheten har varit tomma de senaste åren. Tomma hagar växer igen blixtsnabbt och oftast planteras granskog istället. Snabbare än man kan tro är det gamla kulturlandskapet ett minne blott.
Man kan också undra hur vi ska kunna få naturgödsel till all ekologisk odling om vi inte håller kött- och mjölkdjur? Och är det inte bättre att de nötdjur och den mjölk vi behöver här i landet också produceras i Sverige, med tanke på transporter och att djuren ska få leva ett så bra liv som möjligt?
Jag gillar svenska kor och de jag träffat på verkar ha riktigt bra liv! Och under min livstid är jag ganska säker på att de fått det bättre och bättre. De är inte längre fastbundna i trånga bås. Många lever i stora ljusa ladugårdar där de går fritt och ofta till och med kan välja om de vill gå ut.
När vi köper nötkött numera, är det alltid svenskt och ofta ekologiskt och/eller närproducerat i trakten runt landet. Vi använder inte särskilt mycket mjölk hemma. J har en skvätt i morgonkaffet och kanske går det åt lite till soppa, gratäng eller något mos ibland. Däremot äter vi mycket ost, som ju kräver stora mängder mjölk när den tillverkas och vi använder en del smör, grädde, yoghurt och crème fraiche.
Först det senaste året har jag blivit uppmärksam på hur lite av mjölken i dessa produkter som är svensk. De stora kedjorna är te x hopplösa med sina egna mejeriprodukter. Om det ens går att utläsa på förpackningarna varifrån mjölken kommer så är den oftast inte svensk. Numera lusläser jag det finstilta och försöker så gott det går välja produkter som gjorts på inhemsk mjölk.
Ekologisk grädde, yoghurt och crème fraiche brukar vara gjord på svensk mjölk. Det finns många hårdostar att välja på (men läs noga, även om producenten heter "Ockelbo-ost" kan råvaran vara utländsk.) Svenska dessertostar finns, men är rätt svåra att få tag på och oftast mycket dyrare än de danska, franska och italienska. Trots det drömmer jag fortfarande om att en dag lägga vantarna på den toppengoda "Löfsta Blå" som jag smakade i juni förra året och har jagat sedan dess. Heja svenska ost-mejerier!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar