Bönhörd

Färska bönor - vackert mönstrade borlottibönor, mörklila purpurbönor och gula vaxbönor är helt fantastiska på att leverera. Det är knappt man hinner med att plocka. Och plocka bör man eftersom det gynnar bildningen av fler bönor. Eftersom jag har ont om plats odlar jag helst höga störbönsvarianter. På landet klättrar de på en enkel ställning av tre höga armeringsjärn och hemma i stan på balkongen klättrar de på snören som vi spänt upp mot fasaden. Vi får många nyfikna frågor från grannarna om just bönorna och det kan jag förstå för plantorna är över tre meter höga och otroligt frodiga.

Årets sorter är purpurbönan "Violet podded stringless", borlottibönan  "Borlotto Lamon" och vaxbönan "Beurre de Rocquencourt". Den sistnämnda är tyvärr lågväxande, men just denna sort anses vara den absolut godaste så jag var bara tvungen att välja den.

Jag brukar inte odla gröna bönor för de är så svåra att skilja från stjälkar och blad när man ska plocka dem.

Bönor passar i många olika rätter tillsammans med andra ingredienser. Om jag ska tillaga dem i ensamt majestät gör jag det helst på J:s favoritsätt:

Små, späda bönor kan vara hela. Är de större skär man dem i mindre bitar. Råstek bönorna i olivolja tillsammans med mycket finhackad mild lök och vitlök. Medelvärme är bäst så att det inte bränns. Slå på en skvätt vitt vin eller rosévin och ev lite vatten och låt bönorna bräsera tills de blivit mjuka, men ändå har bra med tuggmotstånd. Salta, peppra, strössla över finhackad persilja och ev lite färsk kyndel om du råkar ha sådan. Servera som en egen rätt eller som tillbehör.