Inför Nyårskvällen

Ikväll kommer några kompisar och hunden Majken hem till oss för nyårsfirande. Kul!

Vi har planerat så smått i några dagar och har några riktigt bra idéer. Jag hade hoppats på stämningsfullt vinterväder, med vacker snö eller åtminstone frost eller is, men det är mulet, blåsigt och ca 10 grader varmt ute. Jag förtränger detta och planerar dekorationstema med inspiration från vårt besök på landet i veckan. "Snöpudrad vinterskog" är arbetsnamnet. Jag har hämtat in naturfynd i form av mossa och annat och skaffat en påse naturtrogen konstsnö. Silver och grönt kommer också att ingå i dukningen.

Vad gäller menyn så inleder vi med en glittrig drink i vardagsrummet. Som snacks funderar jag att reprisera julaftons rödbetschips med färskgetost. Jag fyndade nämligen några egenodlade rödbetor på i en av odlingsbäddarna på landet!

Det blir skaldjur till förrätt, lyxig svensk hummer och färska jätteräkor med några olika majonnäser/såser. Vi har också köpt två olika sorters ostron för de som är sugna. Citronklyftor till och kanske även Jamie Olivers goda ostrondressing?

Huvudrätten är hämtad från min julklappsbok "Lilla Ego". Vi har drägglat över de arbetade restaurangrätterna i en vecka nu och kommer att försöka oss på att laga "Frasig rotselleri med hällristad renfilé, serverat med rostade hasselnötter, champinjoner och fruset chorizosmör".

Desserten, liksom vinerna blir överraskningar, för dessa fixar våra kompisar.

Vid tolvslaget ska vi skåla och frossa i blinier med löjrom.

Jag tror på ett Gott Nytt 2017!

Kycklingfilé med sellerikakor och äppelsky

Jag envisas med att laga rätter ur den otippat suveräna 5:2-kokboken. Nu är jag rätt säker på att den kvalar in som den enskilda bok som jag lagat flest rätter ur.

Igår lagade jag ett lite mer tidskrävande recept och resultatet blev av riktig gourmet/festkvalitet! Sellerikakorna, som så smart kryddas med lite bacon och knapras till med valnötshack är så goda att det räcker med en liten bit kycklingfilé till var och en. Enligt uppgift ska varje portion innehålla 312 kCal. Något grönt hade såklart varit snyggt till. Det gör jag nästa gång, för detta kommer definitivt att lagas hemma hos oss igen.


Kycklingfilé med sellerikakor och äppelsky, 4 port

1 rotselleri, ca 400 g, skalad
1 vitlöksklyfta, finhackad
2 skivor bacon, finhackade
20 g krossade valnötter, gärna lätt rostade i torr järnstekpanna
25 g cheddarost, eller annan smakrik hårdost, riven
1 äggvita
1 msk olivolja
Kycklingbröst, motsvarande 100-150 g per person
salt och peppar

sky:
3 dl äppeljuice av god kvalitet
1 1/2 del kycklingbuljong
salt och peppar
1 gott äpple, fintärnat

Skär 4 tunna runda skivor från rotsellerin och lägg åt sidan. Riv resten grovt och blanda med vitlök, lök och bacon. Låt svettas i en teflonpanna  tills allt blir mjukt.

Ta bort från värmen och låt svalna något, tillsätt nötter, ost och äggvita. blanda väl och krydda med salt och peppar. Forma 4 kakor av smeten och lägg på bakplåtspapper. Grädda ca 15 minuter i 225 graders ugn.

Pensla rotselleri med olja. Lägg på bakplåtspapper. salta och peppra kyckling och lägg med skinnet nedåt på varsin rotselleriskiva.Ugnsbaka på medelvärme ca 4 minuter. Vänd kycklingen och låt gå färdigt till 72 grader innertemperatur.

Skyn görs genom att äppeljuice och buljong tills ca 1/3 av vätskan återstår.

Lägg rotsellerikakorna på tallrikar och toppa med kyckling. Strössla äppeltärningar runt och håll på skyn. Dekorera med rotselleriskivorna. Servera genast.

Ojuligt på julrester

Nej, nu längtar jag inte längre efter julmat! Vi har redan lagat vår traditionella frestelse på resterna av julskinkan och nu börjar det mesta från julbordet vara slut.

Julbordsprinskorvarna är slut, men eftersom jag köpte dubbelt upp när jag insåg att korvarna från Roslagsgrisen som var tänkta för julbordet inte var tillräckligt  rökta så har vi ett par paket korv kvar.

Så här i mellandagarna längtar jag efter vardaglig "corfort food". En gammal favorit som jag inte lagat på länge är Korv stroganoff. En perfekt rätt att laga på överblivna prinskorvar!

J var ute på några förmiddagsärenden igår så jag hade gott om tid att laga lunch. Jag började fundera på vad som kan göra en korv stroganoff ÄNNU godare. Jag vill ha min stroganoff klar, så mer grädde var inte lösningen. Löken är central i rätten och min idé att kombinera långlagad lök med lite mer kortstekt föll väl ut.

Följ det här receptet och avnjut en vardagsrätt med lyxsmak.


Korv stroganoff 2.0, 4 port

3 gula lökar
smör att steka i
2 msk halvtorr sherry
en nypa socker
10 prinskorvar (eller 6 vanliga kokkorvar)
3 msk tomatpuré
vatten + grönsaksbuljongpulver
salt och svartpeppar
torkad oregano
vanlig röd tabasco
färsk persilja

till servering: basmatiris eller vildrisblandning, smetana eller gräddfil

Skala, halvera och strimla lökarna ganska tunt. Fräs motsvarande 2 lökar i smör på medelvärme så pass att löken börjar ta aningen färg. Använd inte en järnstekpanna, den kan ge missfärgning och metallsmak. (Jag testade vår julklapp, en kvalitetsteflonpassa från Scanpan.) Sänk temperaturen och stek löken långsamt minst 40 minuter till. Späd med vatten om det blir för torrt. Tillsätt till sist lite socker och låt löken få fin färg. Tillsätt sherry och låt koka in. Lägg lökbasen åt sidan.

Slanta korvarna. Hetta upp pannan med smör stek resterande lök och korvslantar. Löken ska få färg men förbli aningen rå i mitten. Klicka i tomatpuré och låt steka med några sekunder på slutet.

Tillsätt vatten + grönsaksbuljongpulver. Koka upp, blanda i lökbasen. Smaka av med salt, peppar, oregano och tabasco. När allt är färdigt - strössla över finklippt färsk persilja.

Servera med ris och en klick gräddfil eller smetana.

Byvägen och min grannes fina hus

Igår tog vi en tur förbi landet för att titta till hur mitt lilla hus har det i Roslagsbyn. Norr om Täby låg snön, inte djup men i ett tunt fint och glittrigt lager. Mycket vackert! Mitt lilla hus hade det bra, det såg riktigt hemtrevligt ut när solen lyste in i köket, men temperaturen inomhus var förstås bara 3,9 grader.

Landetköket

Grönkålsinspiration från Rune Kalf Hansen

En av mina matidoler är Rune Kalf Hansen. Numera träffar jag honom till och med ibland, eftersom det händer att jag äter lunch på Kalf & Hansen i Hammarby Sjöstad. J och jag var förbi mitt jobb så sent som dagen före julafton eftersom jag behövde fixa det sista inför helgen och då passade vi på att luncha hos K & H.

Köttbullarna är suveräna, men det är faktiskt den säsongsanpassade salladen som imponerar allra mest.

Jag VILL gilla grönkål eftersom den är rätt i säsong, snygg och nyttig. I sitt grundtillstånd är den däremot inte alls så särskilt god. Ingen rolig smak och stickig konsistens. Man kan göra supergod soppa eller chips på den, men om man vill använda den rå som sallad föreslår jag att man härmar Rune Kalf Hansens knep. Skär bort bladnerver och strimla jätte-jättetunt för att sedan marinera i salladsdressing.

Väl hemma raidade jag kylskåpet och fixade en väldigt god sallad på sådant som fanns hemma i juletid.


Grönkålssallad med clementiner och valnötter

grönkål
rödkål
clementiner
röd paprika, strimlor
lite pressad citron
olivolja
salt och svatpeppar
valnötter av god kvalitet (jag tar ur nötskålen, knäcker och använder det fina innehållet)
honung
flingsalt
balsamicosirap

Skär bort bladnerven på grönkålen och skiva millimetertunt tvärs bladriktningen.

Skala clementiner, filéea ur klyftor och pressa juicen ur renset. Vispa samman juicen med olivolja, ev lite pressad citron, salt och peppar. Marinera grölkålsstrimlet i dressingen.

Rosta valnötter lätt i en torr järnstekpanna. Tillsätt honung och lite pressad citron. Fortsätt att värma en stund utan att det bränner. Strö på flingsalt.

Strimla rödkål fint på mandolin.

Blanda grönkål, rödkål och paprika. Toppa med clementinklyftor och valnötter. Spritsa lite balsamicosirap över rätten och servera genast.

God Jul och God Fortsättning!

Julmiddag

Juldagsfrukost - skinkmackor, godaste julklappskaffet i fina julklappskoppen

Igår firade J och jag traditionell julafton med min familj hemma hos oss. Idag har juldagsfrid fått råda, komplett med sovmorgon och skinkmackefrukost på sängen. Ett minijuldags-julbord med mamma och pappa har vi också avnjutit nu på eftermiddagen.

Igår var vi lätt försenade med alla förberedelser, men strax innan klockan tre i var det mesta färdigt hemma. Städad lägenhet med fina dekorationer, pyntad julgran, alla ljusen tända och åtta stycken hemligt gömda minitomtar på plats. Mat som kunde förberedas förberedd, dukning på julduken i köket förberedd, julklappar inpackade  och vår illers Vintras egen överraskning förberedd.

De som ville tog det lugnt i soffan framför "Kalle Ankas julafton". TV-snackset - rödbetschips med getfärskost blev aningen försenat (det tar mycket längre tid än man tror att fixa rödbetschips i ugnen - notes to self - micron är blixtsnabb!). "Jag svälter ihjääääl" sa minsta systersonen. Lite jobbigt, men å andra sidan kul att familjen har god aptit när man har ett rejält julbord på lut.


Det här åt vi:

• Systersönernas senapssill (stark och inte så söt som vanlig - Good!)
• Norröna matjessill
• PK:s inlagda sill från Klädesholmen ("bättre än någon vi kan göra själv" säger Cajsa Warg-personalen)
• Gräddfil och finhackad rödlök
• Kaviargrädde
• Löjrom, gräddfil och finhackad rödlök
• J:s dillgravade lax och rödbetsgravade lax med hemlagad hovmästarsås
• J:s kallrökta lax med pepparrotscrème fraiche
• Rökt renstek
• Diverse lyxiga charkuterier från Franzén
• J:s julleverpastej med vår egenodlade inlagda västeråsgurka
• Svågerns Janssons frestelse
• Syrrans julsallad, extra pimpad med mandolinskuren rödkål
• Mammas champinjonsallad, recept nedan
• Hemodlad krasse
• Rotsellerisallad med dijonsenap
• Julskinka, en liten ekologisk lagad sous vide och griljerad med senap/ströbrödsgriljyr
• Hemlagad rödkål (ett felbeslut, den färdigköpta är godare)
• Smörstekt brysselkål
• Eget äppelmos
• Hemrörd illstark julsenap och färdig Gravlejs
• Julköttbullar
• Prinskorv (till slut blev det en rejält rökt sort, köpt i lösvikt i Hötorgshallen)
• Dopp i grytan (Fatta att jag äntligen förstått charmen med denna rätt!)
• Julbröd, vörtbröd och smörgåsrån
• Drycker till maten var julmust. Lumas öl "Ljusslingan", hemblandad mumma och Aalborg akvavit
• Det fanns också goda ostar (tyvärr inte favvon Colombo gorgonzola, som verkar ha försvunnit?) och fikonmarmelad, men ingen orkade
• Vår familjs julkakor - Frimurare - fanns också, men vi åt frukt, julgodis och drack valfria drinkar istället för fika.

Efter middagen fick var det dags för julklappar och julklappsspel och alla fick leta efter gömda minitomtar. Vintras julfiskdamm, "Enchantment under the sea" påstod J att den hette, gjorde succcé. Galna presenter fiskade vi upp. Syrran klädde verkligen i lösmustasch!

När släkten begivit sig av hemåt kopplade J och jag av med våra favoritdrinkar (jag är svåår på Bloody Mary) och drinkarna avnjöts till stilla mys framför brasa och TV.

Nedan hittar ni recept på mammas champinjonsallad (min tolkning) som vi ätit till jul så länge jag kan minnas. Den passar till allt och är enligt min syster en av de populäraste rätterna på julbordet.Sedan lite bilder från årets juldekorationer. Jag gillar särskilt sådana som doftar juligt gott och sådana som ger julen sitt eget ljud - klingande av änglaspel och klockan som hängs längst ner i julgranen så att den klingar när man sträcker sig efter en klapp eller går förbi.


Champinjonsallad

1 ask fina fasta små champinjoner, 250 g, skivade i tunna skivor
3 msk smör
3 vitlöksklyftor, skalade, mycket finhackade
1/2 rödlök, skalad, mycket finhackad
slätbladig persilja, mängd motsvarande 1 kruka, finhackade blad
salt och vitpeppar
några droppar pressad citron
någon msk olivolja

Hetta upp smör på medelvärme i järnstekpanna. Fräs vitlöken i någon halvminut tills den blir lätt ljusbrun innan champinjonskivorna tillsätts. Fräs på ganska hög värme. Svampskivorna ska få lätt färg, men behålla en rå kärna. Salta och peppra, pressa över aningen citron. Häll i skål, blanda med hackad lök, persilja och lite olivolja.

Champinjonsallad

Julbröd och julköttbullar

Och så var det plötsligt dags att tända det fjärde ljuset i adventsljusstaken.

Dagen ägnades åt julstädning och diverse handling av julväxter och mat till julbordet. Vi hann också med en snabb glöggfika med en kompis.

På hemmafronten gjorde jag julköttbullar och de blev äntligen ganska lika min mammas, som ju är de "riktiga" julköttbullarna. Problemet med julköttbullar är att de ska vara ganska neutrala i smaken. Annars gör jag gärna köttbullar med en hel del vitlök och gärna lite grönkryddor som timjan och oregano i smeten. Finhackade soltorkade tomater är heller inte dumt.

Men nu var utmaningen att få till delikata köttbullar utan dessa knep. Min mammas tips om mycket finhackad gul lök, pulveriserad torkad svamp och lite chilipulver (inte chilipeppar) i smeten togs tillvara. Jag vill ha den färskstekta löksmaken, så löken ska inte förstekas. Mammas tips kombinerades med att vi malde färsen själva och ursprunget var en riktigt fin hängmörad högrev med mycket insprängt fett. För att ytterligare förstärka köttsmaken dopades smeten med lite kalvfondkoncentrat. Resultatet blev en väldigt bra smet, som var lättrullad och när bullarna stektes i smör höll de ihop fint och släppte nästan ingen vätska. Heja fint kött!


Julköttbullar

1/2 kg hängmörad högrev med mycket insprängt fett
1 ägg
1 dl mjölk
2 msk skorpsmulor
1 rågad msk pulver på torkad svamp (trattkantarell och Karl Johan hade jag)
2 gula lökar
1 tsk salt
1 msk kalvfondskoncentrat
nymald peppar
chilipulver

Mal färsen 2 gånger, först med grova skivan och sedan med fina.

Knäck ägg och häll mjölk i en bunke. Tillsätt skorpsmulor och svamppulver, fond, peppar och chilipulver. Låt stå och svälla en stund.

Skala och hacka löken mycket fint med nyvässad kniv. Blanda lök, skorpmjölsbas och färs noga. Tillsätt saltet på slutet och blanda in.

Provstek en liten bit av färsen. Stäm av smaksättningen med salt, peppar, chilipulver och fond.

Rulla ganska små fina köttbullar. Det går lättare om man spolar händerna i kallt vatten emellanåt. Stek köttbullarna i smör, i järnpanna i omgångar tills de är nätt och jämnt färdiga.



Nästa utmaning var brödet. På julafton ska det vara mammas fyrkantsbröd och trots att jag har receptet så tycker jag att det är svårt att få till det. Resultatet i år blev att halva satsen, första plåten blev riktigt bra. Den andra plåten rymdes inte i dragfritt skåp för jäsningen, och uppenbarligen var det lite för dragigt i köket för degen höjde sig inte riktigt som den skulle.


Julbröd (mammas fyrkantsbröd), 24 bitar

1 paket jäst
2 msk ljus sirap
50 g smör
1/2 l mjölk
1 1/2 tsk salt
1 1/2 tsk mortlad anis och fänkål
2 dl grahamsmjöl
10 dl vetemjöl
ev pumpakärnor, solrosfrön eller sesamfrön att strössla över brödet

Smula jästen i en bunke. Tillsätt sirap och rör så att jästen löser sig. Smält smöret. Häll i mjölken och låt vätskan bli fingervarm. Häll över jästen och blanda. Tillsätt salt och kryddor.

Tillsätt mjöl och kör i en degblandare minst 10 minuter.

Jäs övertäckt på dragfritt ställe i 40 minuter.

Platta ut på två bakplåtspappersklädda plåtar. Jäs 40 minuter på dragfritt ställe.

Skåra till 12 fyrkanter per plåt. Pensla med mjölk och strössla över ev frön.

Grädda i 225 graders ugn, ca 10 minuter.

Citruslycka och julförberedelser

Igår blev jag helt citruslycklig när den stora låda vackra frukter som jag beställt från Årstiderna stod och väntade vid ytterdörren. Nu ska här frossas i färskpressad juice!

Annars är förberedelserna inför årets julfirande i full gång.

Menyn för julbordet börjar ta form på griffeltavlan i köket. Eftersom vare sig jag eller någon annan i familjen är särskilt förtjust i den mer "stabbiga" delen av traditionella julbord blir det fokus på det mer delikatessartade. Tunna skivor av fina charkuterier, lyxlax som J ska grava och röka själv.

Vi kommer att ha en julskinka också, helst vill vi hitta en fin liten en. J kommer att tillaga den med sous vide så det är ingen risk att den blir torr. Skinka hör julen till och macka med julskinka vill man inte vara utan på juldagens morgon. Hemlagade köttbullar och ett par goda prinskorvar var blir det förstås, liksom några olika gröna rätter.

Vi har lagt vantarna på matjesillarnas Rolls Royce, Norröna matjessill. Självklart kunde vi inte låta bli att smaka en provbit med brynt smör, hackad lök och en liten potatis. Sillen var precis så god som jag tänkt mig. Den kommer definitivt att bli en av julbordets höjdpunkter!

Nobel 2016

Nej, inte heller i år fick vi någon inbjudan till Nobelfesten i Stadshuset.

Vi fick helt enkelt följa det högtidliga firandet från TV:n vardagsrummet i sällskap med pälsprinsessan Vintra.

Det gjorde inget för vi avnjöt vår egenlagade Nobelmeny framför skärmen.

Hemma i Vardagsrummet åt vi det här:

• Löjromsägg på blomkålssoppa med örtolja och små blad av olika slag
• Rödingfilé med champagnesås och sallad på syrad gurka och fänkål
• Uggla av vaniljmousse på spegel av björnbärscoulis

Tänk att något så enkelt som blomkål blir så vansinnigt gott när man kokar soppa med kycklingfond, en skvätt vitt vin och grädde på den! Att jag är svår på löjrom av högsta kvalitet är ingen hemlighet. Denna var från Vättern och jag hade varit förutseende nog att låta den rinna av i en sil en stund innan den formades med två skedar. Jag skattade mina egna inomhusodlingar på småblad, bl a röd oxalis, en växt som jag vet att också Nobelkocken Sayan Isaksson är förtjust i och som dekorerade förrätten i Stadshuset med både i år och förra året.

Röding är en av de godaste fiskarna som är lätt tillgänglig i vanliga butiker. Om man köper en hel firre brukar man kunna skära ut filéer av riktigt god kvalitet. (Jag skjuder skrovet någon minut i fiskbuljong och tar vara på allt fiskkött som sitter fast där. Perfekt till exempelvis en lunchsallad,  macka eller röra till bakad potatis.) En vitvinssås med en skvätt mousserande vin som tillsätts på slutet är festligt. Att marinera gurkkuber och mandolinskivad fänkål en liten stund i en 1-2-3-lag är lätt och passar superbra till fisken.

Desserter är inte min grej, men nu fick jag äntligen chansen att köpa de otroligt gulliga ugglorna gjorda av vaniljmousse med kolakärna, från Picard. Ett tips är att de blir väldigt mjuka när de tinar så följ den franska bruksanvisningen och ställ skapelsen på tallrik medan den fortfarande är fryst. Hemma i frysen fanns sommarens björnbär som kunde pressas genom en sil och sötas till såsspegel.

Vi var väldigt nöjda med vår egen Nobelmiddag som åts tillsammans med mousserande vin.


Denna meny med signatur Sayan Isaksson och Daniel Roos åt gästerna i Stadshuset:

• Kolbakad havskräfta och kammussla med nässlor, ramslök och syltade vinteräpplen
• Vaktel från Södermanland i svart vitlök och purjolöksaska med jordärtskocka bevarad skogssvamp och jus på rostat kycklingskinn och senapsfrö
• Sudachimoln med hjortronsorbet, misosmulor och friterat rispapper

Som vanligt låg det mycket arbete bakom rätterna som var fantastiskt vackra och verkade väldigt goda.

Temat var bevarande av mat genom t ex torkning, rökning och inläggning.

"Konserverad elegans" kallade Sayan Isaksson förrättens vars skaldjur hade bakats och sedan skurits ut till en fin rundel som sprayades med crème fraiche och dekorerades med nässel- och ramslöksmajonnäs  i form av en gren eller ett träd. Picklad tunnskuren rättika formades till små ringar som ställdes på tallriken, fylldes med nässel- och ramslöksmajonnäs och sedan omväxlande inlagd picklad lök, paradisäpplen, delikatessgurka och vinteräpplen. Över det hela lades en "gren" av nässel- och ramslöksbröd med gröna blad av blomsterkrasse och mörklila blad av röd oxalis.

Här är en liten film som visar tillverkningen av förrätten.


Huvudrätten med höst- och skogstema innehöll en av mina favoriter - hasselbackspotatis, som i denna extrema festtappning var småpotatisar serverade tillsammans med grönkål och lövformade potatischips av kokt potatis som kavlats och torkats med svamp. Spännande teknik, ett slags superlyxiga "pringles"-chips. Jag bara måste testa detta i min svamptork.

Ett tillbehör var saltbakad silverlök i jordärtskocksskal med lökkräm, bondbönor, blomkålsbuketter, broccoli och purjolöksolja.

Ett annat tillbehör var pressad terrin av vaktellår, glob av jordärtskocka och svamp med lökmembran, friterad fönsterlav och torkad blomkål.

Köttet var i form av vaktel och färs med svamp som steks i en liten rulle, glaserats med lagrad vitlök och panerats med krispig grönkål. Jag antar att det var väldigt gott. Själv är jag, konstigt nog, inte alls förtjust i just vaktel. Vi har lagat de fina små fåglarna själva några gånger, men för mig smakar just detta fågelkött beskt och inte alls gott.

Sudachi som ingick i desserten hade jag aldrig hört talas om, men det är tydligen en extra syrlig limesläkting från Japan. I övrigt innehöll desserten passionsfruktskräm, hjorton, smaksatta tapiokapärlor, smul med vit miso, citonmaräng med puffat ris och sesamfrön smaksatta med plommon, friterat rispapper med torkad hjortron och hjortronsorbet. Det lät som en intressant och fräsch dessert som flörtade lite med Sayan Isakssons japanska inspiration.

Ett riktigt gott vin kräver sin kycklingrätt

Mobiltelefonkameror är så himla bra. Plötsligt upptäcker man att man faktiskt fotade flaskan till det goda vinet som dracks till kalkonmiddagen hemma hos vänner häromveckan. Smart, jag är notoriskt glömsk när det gäller vinsorter! Trots att vinet, Pinot noiren Sonoma Hills, var medelfylligt hade det ändå härlig, speciell smak. Extra kul att det var ett vin från Kalifornien. Jag har annars helt snöat in på italienska och spanska rödviner. Inget fel i det, men det är kul med variation.

När jag googlade på vinet hittade jag dessutom ett DN-recept perfekt anpassat för vinet - "Kycklingfilé med pumpa, morötter och kycklingsky".

Ett ganska tidskrävande recept som passade bra att laga i fredags när både J och jag kom tidigare hem från jobbet.

Det var kul att laga en lite mer krävande, finstämd rätt.

Korianderfrö var en perfekt krydda till kycklingbröst, lätt citrussmakande med en härlig varm orientalisk baston.

Morötter på två sätt kändes lyxigt, arbetat och spännande. Själv hade jag aldrig kommit på idén att strössla över lite knaper av rostade pumpafrön och "chips" av kycklingskinn.

Pumpacrèmen var bland de godaste jag ätit baserat på den råvaran. Jag hade nästan givit upp om pumpa, men detta gav mersmak.

Det som överhuvudtaget var kul med rätten vara att så mycket av dess framgång låg i detaljerna och balanseringen/avsmakningen. Pumpacrèmen var ett bra exempel på en delrätt som verkligen behövde smakbalanseras. Det behövdes verkligen exakt rätt mängd salt och framförallt pressad citron för att möta pumpans sötma och smetanans runda, gräddiga lätta syra.

Ekologisk kyckling är verkligen mycket dyrare än konventionell. Men smaken är så mycket godare och vad gäller djuretiska värden så kan ni tänka er själva...

Eftersom vi bara är två personer blev det kycklingbuljong över. Inte alls fel att ha i frysen. Låren och en hel del kött från den fina kycklingen styckades också bort och kan användas till annat. Kan bli upp emot åtta portioner som baseras på en och samma fågel!


Kycklingfilé med pumpacrème, morötter på två sätt och kycklingsky, 2 port

1 ekologisk kyckling (av vilken man använder bröst, skinn och skrov)

sås:
1 morot
1 gul lök
1/2 purjolök, det gröna
3 persiljestjälkar
1 schalottenlök, finhackad
1 dl vitt vin
sherryvinäger

morötter på två sätt:
5 morötter
1 kvist färsk timjan
1/2 dl kycklingskinn från kycklingen
50 g pumpakärnor, rostade i en torr stekpanna
saft från 1/2 apelsin
1 msk ättika
1/2 msk råsocker
färsk persilja, hackad

pumpacrème:
200 g pumpa
2 vitlöksklyftor
2 msk smetana
några tsk pressad citron

kycklingfilé:
filéerna från kycklingen ovan
1/2 msk korianderfrö
1 vitlöksklyfta, skalad och krossad

smakneutral olja och smör till stekning
salt och svartpeppar

Sätt ugnen på 185 grader. Stycka ur kycklingbrösten. Ta hand om ca 1/2 dl av kycklingskinnet för två portioner. Stycka även bort låren. De sparas till någon annan god rätt. Vi styckade också bort en hel del annat kött från skrovet eftersom det känns lite slösigt att koka ett skrov med en massa fint kött på. Det småskurna putsköttet fungerar fint att hacka till färs, eller woka t ex.

Lägg skrov och vingar i en ugnsform med bakplåtspapper. Skär morot, lök och purjo i bitar och lägg i samma form. Rosta i ugnen cirka en timme tills allt får fin färg.

Lägg rostat skrov och grönsaker i en stor kastrull och täck med vatten. Tillsätt persiljestjälkar och koka upp. Låt skjuda en timme. Sila bort skrov och grönsaker. Koka ihop buljongen till ca en tredjedel.

Fräs schalottenlök i smör i en kastrull. Slå på vinet och reducera till en fjärdedel. Häll över buljongen och koka ihop tills såsen tjocknar något. Innan servering, smaka av med salt och vinäger.

Strimla kycklingskinnet. Häll olja i en kastrull. Stek skinnet på medelvärme tills det blir krispigt. Rör om hela tiden. Sila bort fettet från kycklingskinnet, lägg att rinna av på hushållspapper. Salta.

Koka en lag på apelsinsaft, ättika och råsocker. Hyvla en morot tunt (typ 1,3 mm) på köksmandolin, lägg i en skål och slå över den varma lagen.

Dela återstående morötter i kvartar på längden. Värm olja i en panna och stek morötterna tills de får färg. Tillsätt en klick smör och en kvist timjan. Sänk värmen, sätt på ett lock på glänt och låt morötterna mjukna långsamt.

Sätt ugnen på 200 grader. Halvera pumpan och lägg den i en form med lite olja och vitlöksklyftor. Rosta med snittytor nedåt i 45 minuter tills pumpaköttet känns mjukt och vitlöken rostad.

Mixa vitlök och pumpakött till en slät puré med smetana. Smaka av med salt och citronsaft.

Sätt ugnen på 125 grader. Rosta korianderfrön i torr panna. Stöt i mortel. Krydda kycklingfiléerna med korianderfrö och salt.

Hetta upp en stekpanna med olja. Stek kycklingen till fin färg med skinnet nedåt. Vänd och lägg i en klick smör och en krossad vitlöksklyfta. Låt smöret smälta och ös filéerna.

Lägg i en ugnsfast form, slå över smör och skyn från pannan och baka klart i ugn tills innertemperaturen är 68 grader, eller ca 10 minuter. Låt dem vila medan tillbehören värms och smakas av.

Vid servering - blanda pumpakärnor och kycklingskinn och strössla över de stekta morötterna. Slunga de picklade morötterna i finhackad persilja.

Mmmmm fisk!

Fryst torsk är kanske inte den roligaste råvaran, men om man lagar den på det enkla sätt som vi gjorde igår så blir den toppengod - smakar "som restaurang"! Har man tillgång till färsk, bra fisk blir det såklart ÄNNU godare. Receptet är fritt efter Gourmetmorsans "Sillahallens torskrygg". Jag var ganska skeptisk mot att gratinera fisk med ost, men där hade jag fel - det blev perfekt!

Om man dessutom serverar pressad potatis till har man en fin möjlighet att suga upp den goda såsen. En enkel ljummen tomatkompott är pricken över i på tallriken.  Den här senhöst/vintermiddagen, riktig "comfort food" kommer att lagas många fler gånger hemma hos oss.


Gratinerad torsk med bacon, senap och dragon, 2 port

2 portionsbitar torsk
salt och svartpeppar
1/2 paket bacon (vi använde en ny alspånsrökt sort, Bröderna Nilssons), skuren i mindre bitar
2 schalottenlökar, skalade, finhackade
1 msk dijonsenap
1 dl vispgrädde
1/2 dl smetana (eller crème fraiche)
2 msk vitt vin
dragon, färsk eller torkad
1/2 kruka gräslök, hackad
1/2 kruka eller 1 msk fryst dill
1/2 dl riven lagrad ost, typ grevé

potatisar av mosig sort

Tomatkompott:
4 tomater, grovt tärnade
salt och svartpeppar
1 msk kapris
1/2 mild finhackad lök
1 riven vitlöksklyfta
vit balsamvinäger
olivolja

Salta och peppra fiskbitarna. Lägg i en ugnsform. Stek bacon och lök och lägg på fisken. Blanda samman övriga ingredienser till såsen och häll på. Fördela den rivna osten över. Tillaga ca 15-20 minuter i 225 graders ugn. Överkokt fisk är en styggelse. Skär ett testsnitt eller mät temperaturen som ska vara 52 grader.

Koka och pressa potatisen.

Värm tomathacket och kaprisen i en kastrull. Tillsätt olja. Smaka av med vinäger, salt och peppar. tillsätt riven vitlök och hackad lök. Servera kompotten ljummen.

Fredagstaco de luxe?

Tomaterna tryter hemma hos oss. Det var några veckor sedan jag plockade av de sista av våra egna som sedan har legat på ett fat i hemma i köket för att mogna. De blir inte alls lika söta som frukter som fått mogna på plantan, men passar bra om man vill göra tomatsalsa typ "Pico de gallo".

Som lite nytänk om rätter som passar med tomatsalsa fastnade jag för Anders goda gratinerade tortillatårta. Vi har ju också lite egenodlad spenat som jag räddat från frostknäppen på balkongen och egna burkar med väldigt god inlagd jalapenochili, så det passade fint. I skafferiet fanns dessutom en påse med masa harina-mjöl för egengjorda tortillas. Salsa verden var färdigköpt, en lyxig variant från Stonewall kitchen. Vi hade också några enstaka egenodlade tomatillos kvar som jag ugnsgrillade en stund och hackade ner i såsen.

Rätten lagades ganska troget efter Anders recept och resultatet blev härligt. Möjligen, möjligen kan jag tänka mig att nästa gång byta ut räkorna mot kyckling eller Oump. Räksmaken är jättegod i tortillatårtan, men jag tycker att räkor lagade på detta sätt blir lite för torra för att komma helt till sin rätt.

Uppdaterat: Tortillatårtan blev jättegod med oump i kombination med lite svarta hackade oliver.

Triss i förrätter från havet

Häromveckan var vi på kalkonmiddag hemma hos några vänner. J och jag hade fått förtroendet att fixa förrätten. Det passade oss bra. Jag tycker att förrätten oftast är det godaste på middagar. Man är riktigt hungrig och sugen när man börjar äta och det är kul att tänka ut fräscha, vackra förrätter som ger förväntningar inför resten av middagen. Förrätten ska inte vara alltför mättande, den ska inte innehålla samma huvudråvaror som huvudrätten, den ska reta smaklökarna lite lagom och det är trevligt om även konsistensen är annorlunda än det som kommer efter.

Vi visste att det skulle bli klassisk kalkon med stuffing och några spännande sallader till huvudrätt. Vi funderade på någon soppa till förrätt, men fastnade mer för mat från havet. Vi ville gärna testa några olika små munsbitar så att alla gäster skulle få något de tyckte riktigt mycket om.

J ville gärna fixa sitt paradsmafsel - lättrökt salmalax med teriakisås och wasabimajjo. Han har kommit på att den går bra att röka inomhus, under köksfläkten.

Jag hade snöat in på lyxiga mini-"lobster rolls" enligt en idé från senaste Elle mat och vin. Jag bestämde mig för att baka egna minibröd för att det skulle bli så gott som möjligt. Jag använde ett korvbrödsrecept, för det ska vara mjuka bröd till lobster rolls, men jag matade jästen med lite vit sirap och använde vetemjöl av bagerikvalitet för att få extra jäskraft och riktigt fluffiga bröd.

Nu är ju alla goda ting tre, så jag funderade lite vidare på goda saker från havet. Jag har länge velat experimentera fram sån där god krabbröra som man ibland får på sushirestauranger. Det har varit lite svårt att hitta recept, men vad jag förstår består röran ofta av vitt krabbkött, japansk majonnäs och ett litet sting av shriracha-sås.


J:s lättrökta salmalax med teriakisås och wasabimajjo

1 liten bit Salmalax eller motsvarande färsk lax
Salt
Fint rökspån

Teriakisås:
1 vitlöksklyfta, finriven
1 dl socker
1 1/4 dl japansk soja
1 dl vatten
1 1/2 msk risvinäger
1 msk färskriven ingefära
1 1/2 tsk majsstärkelse

2 msk dl hemlagad majonnäs
1 msk wasabi

Salta laxbiten rejält och låt den ligga ett par timmar i kylskåp. Torka av så att fisken blir så torr som möjligt. Rökningen sker på ett galler placerat t ex i ugnsform som ställs på spisen, under köksfläkten. Lägg rökspån som en sträng på en bit aluminiumfolie. Vik upp kanterna på folien, gör några små hål i folien och ställ ner den på gallret. Lägg laxbiten bredvid. Tänd på rökspånet i ena änden. Täck med aluminiumfolie, det ska vara nästan tätt, men en pytteglipa kan behövas för att ge syre åt det pyrande spånet. Rök laxen ca 30 minuter. Kolla med jämna mellanrum att spånet fortfarande pyr.

Blanda alla ingredienser till såsen och koka upp. Låt svalna.

Rör samman majonnäs och wasabi.

Skär laxen i små munsbitar. Bottna miniskålar med sås. Lägg en laxbit i varje och toppa med en klick wasabimajjo.


Lobster rolls i miniformat, 8 st

Bröd:

25 g färsk jäst
1 tsk socker eller vit sirap
2 1/2 dl kall mjölk
50 g rumstempererat rört smör
Ca 5 dl vetemjöl, helst Manitoba cream
1/2 tsk salt
1 ägg
Sesamfrön, gärna svarta

Smula jästen i en bunke. Häll på socker/sirap och lös jästen. Häll på mjölken. Tillsätt smör, salt och mjöl. Arbeta degen, gärna i en assistent, i 10 minuter. Ställ dragfritt och låt jäsa 1 timme.

Häll ut på ett bakbord och arbeta ihop degen. Dela i 16 små bollar som fördelas på en plåt med bakplåtspapper.

Jäs under bakduk ca 40 minuter. Vispa upp ägget. Pensla bröden och strössla över sesamfrö.

Grädda mitt i ugnen 10-12 minuter.


1 kokt hummer, knäckt och rensad
1 dl hemlagad majonnäs
1 msk pressad citron
1 selleristälk, mycket fint tärnad
cayennepeppar
vitpeppar och salt
1 litet knippe färsk gräslök
8 st av bröden ovan
smält smör

Blanda hummerkött, majonnäs, citronsaft och selleri. Smaksätt med cayenne, vitpeppar och salt. Just innan servering, skåra bröden, pensla med smör på insidan, värm försiktigt i ugn 160 grader. Lägg fyllningen i bröden, garnera med gräslöken och servera genast.



Snitt med asiatisk krabbröra och löjrom, 8 st

Vitt kött från 1 krabba
1 dl japansk kewpie-majonnäs: 1 äggula, 1/2 tsk japanskt senapspulver, 1 dl neutral rapsolja, 2 tsk risvinäger, 1 tsk maltvinäger, salt, aromat (eller MSG-pulver), vitlökspulver, dashipulver
shriraca-sås
50 g löjrom eller svart stenbitsrom
8 st rundlar uttagna ur vita brödskivor
smör
lite salladslök som dekoration

Om du inte har färdigköpt majonnäs - Lägg rumsvarm äggula i en vispskål med senapspulvret. Vispa kraftigt med elvisp och stråla i rumsvarm olja, lite i taget. Vispa i vinäger. Smaksätt med kryddor och dashipulver.

Blanda majonnäs och krabbkött. Smaka av med shriraca-sås. Jag råkade ta lite för mycket, det ska bara vara lite sting och såsen kan vara väldigt stark. Bred rundlarna med smör. Lägg på krabbröra. Toppa med löjrom och dekorera med salladslök. Om man skär den i bitar om ett par cm, skär "fransar i ändarna och lägger en stund i isvatten så får man fina krulliga dekorationer.


Middagen blev superlyckad. Min krabbröra var väl stark, särskilt för barnet som var med på middagen, men det var inte någon stor katastrof eftersom det fanns mer att välja på och de flesta andra gästerna var riktigt chilitåliga.

Kalkonen vi fick till huvudrätt var gjord enligt konstens alla regler vilket gjorde den hur saftig och smakrik som helst. Värdparet hade lagat den i många timmar med fyllning av bl a äpple, lök och kryddigt korvinkråm. Sedan hade köttet täckts med baconskivor i slutet av tillagningstiden. Klassisk sås till det och två spännande sallader efter recept från Allt om Mat. En med bl a rött ris och en mad grönsallad, vackra persimoner och annat gott. Till desserten hade en annan gäst, uppenbarligen mycket duktig på bakning, förfärdigat väldigt goda kolasmakande tunna brödkorgar som fylldes med glass.

Gott, gott och tänk vad bra det blir när man delar på jobbet med middagen! Ytterligare en gäst hade köpt gudomliga viner efter tips från Systembolaget.

Resan till Sicilien

På höstlovet var det dags för oss att bege oss av på J:s efterlängtade födelsedagspresent: resan till Sicilien. Det kändes som en dröm att lämna ett mörkt, kallt, höstgrått Sverige och landa på soliga, gröna, blommande Sicilien. Jag har aldrig varit i Sydeuropa så sent på säsongen och blev överraskad av att det var så somrigt. Hela vår lovvecka bjöd på strålande sol, härligt välbehövligt ljus och en temperatur runt 20 grader. Någon gång i skuggan eller någon kväll fick man ta på sig en kofta.

Medelhavet, med sin fantastiska blåhet, var närvarande överallt i den lilla staden Cefalú. De flesta dagarna kunde man se silhuetterna av de Lipariska öarna långt borta vid horisonten. Sandstranden alldeles nedanför staden var lång och inbjudande, glest befolkad trots att vågarna fortfarande var ljumna.

Test av vattentemperaturen

Vi bodde lite utanför staden, högt ovanför hamnen på ett verkligt fint lägenhetshotell som låg i en trädgård, med grillplats och pool med havsutsikt.

En av få gånger som datorn var på...

Eftersom början av november är lågsäsong var vi nästan ensamma på hotellet. Det fanns två vägar att välja på när man skulle gå ner till staden. Rakt ner för berget eller längs den pinjekantade vägen ner mot hamnen för att sedan gå runt "La Rocca" den höga klippen som dominerar landskapet i trakten. Tog man den senare vägen fanns ett bra kaffeställe halvvägs.

Vi hade en lugn vecka, med en massa promenader - rätt jobbigt i den branta terrängen, en lite längre bussutflykt upp i bergen till lilla staden Castelbuono och så förstås massor med mat, dryck, urgott kaffe och glass.

I Castelbuonos trånga gränder hämtas soporna med åsnor

Det fanns gott om restauranger i Cefalú, men det som kanske imponerade allra mest var RÅVARORNA. Man ville ju bara gråta när man jämförde den stora Supermercatons utbud med det vi har i svenska butiker. Riktiga solmogna färska grönsaker och frukt från trakten, pinfärsk fisk och skaldjur direkt från havet, kött som hade stark god köttsmak, extremt goda pistagenötter och rostade mandlar, ett otroligt utbud av chark, ostar, oliver, inlagda grönsaker och den där inlagda äkta ansjovisen som jag älskar.

En av många söta, leksakslika mataffärer i Castelbuono

Kaktusfrukterna var mogna

Våra frukostar hemma på balkongen med havsutsikt var minnesvärda, bara de. För att inte tala om det vi lagade i köket (som till och med var utrustat med ugn) och på grillplatsen. Det roligaste var nästan de måltider som började med att vi botaniserade i fiskdisken, där vi inte ens visste namnen på det mesta som erbjöds. Vi grillade fisk och jätteräkor med bara lite salt och peppar och penslade med olivolja med hackade färska örter och vitlök innan de åts. Sallader var inte svårt att blanda på alla fina grönsaker. Broccolistånd stora som spädbarn skattades på sina buketter, kokades al dente och åts med smör och salt, stora fotbollsrunda auberginer skivades och gratinerades med örtkryddor, mozzarella, tomat, kryddor och annat gott. När råvarorna är av sådan hög kvalitet är det verkligen superlätt att laga gourmetmat.

Rostat bröd med prosciutto, mozzarella och tomat

Te, nypressad apelsinjuice och smarriga lyxmackor

Gorgonzola, paprika, prosciutto, tomat, basilika, mozzarella

Fruktsallad på säsongens frukter - apelsin, clementin, kaktusfrukt och rostade mandlar

Sallader

Räkor till grillen

Grillad fisk och citron

 

En middag bokade vi bord på den lilla restaurangen La Brace där jag åt en suverän rätt på kanin i mustig vinägersås med kastanjer och potatismos till. Vi valde en spännande sallad, med bl a frukt i.

Två gånger gick vi till en restaurang som låg precis vid klipporna vid havet. Maten vara god, bl a råa räkor och tunna skivor rå fisk som åts med en speciell apelsinchutney, men allra bäst var närheten till havet, det var tak på verandan där vi satt men annars var det öppet ut mot vågorna.

Jag älskar carpaccio och den rätten åt vi under veckan i flera varianter, med oxkött, med tonfisk och med svärdsfisk. Blandad tallrik med olika lokala antipastos var en annan favorit. Den innehöll oftast goda charkuterier, crostinis, ostar, bl a en ganska mild hårdost med pistagenötter i, caponata, marinerade soltorkade tomater och kronärtskockor, oliver av olika slag, någon friterad ost, någon bit paj, någon krokett.

Antipasto på Al Faro

All pasta var naturligtvis perfekt kokt. På restaurang Al Faro med serveringen på en terrass ovan havet åt jag en spagetti Vongole som var så god i all sin enkelhet.

I Castelbuono uppe i bergen var det vilt och svamp som gällde istället för all fisk och skaldjur i Cefalú. Vi åt vi lunch på  prisbelönta restaurangen Nanglarruni. Jag svårgillade min förrätt, crostinis med vaktelägg och färsk tryffel. Huvudrätten med vildsvin och svamp var god, men kanske lite väl mild i smaken. J valde en rätt som tydligen var lite av Nangalarrunis signaturrätt - vildsvin panerat med manna och hackade pistagenötter med rostad potatis. Mycket gott! Nanglarruni är också kännt för sitt stora vinutbud, men likt de flesta ställen vi besökte var det hela flaskor (alldeles för mycket för mig/oss) eller husets vin på glas eller karaff som gällde. Inte dåligt det heller, men det hade varit spännande att testa något lite mer karaktärsfyllt.

Crostinis med vaktelägg och massor med färsk tryffel

Glassen är ju alltid helt gudomlig i Italien. Min favoritsort är citronsorbeten, men pistage- och hasselnötsglass var också otroligt goda. Det var ganska dyrt med glass, men det man fick var gjort på riktiga, färska råvaror och smakade som något man sällan får i Sverige.

Goda espresson och goda glassen

När vi lämnade Sverige hade jag sett till att vi hade med oss minimalt med packning och två stora resväskor + en smidig liten kylväska och frysklamp. Vi hade en jättepacking med oss hem och nästan allt var ätbart. Apelsiner som smakar otroligt, tomater, oliver i massor, färsk buffelmozzarella, olivolja, charkuterier, espressokaffe, mandlar, pistagenötter och annat gott. Perfekta souvenirer att trösta oss med när vi kom hem lagom till det stora snökaoset...

Lyxiga linsbiffar med den godaste tzatsikin

Med risk för att verkligen bli tjatig så fortsätter jag med 5:2-kokboken. Linsbiffarna är ju en perfekt lyxig vegetarisk lunch, smaksättningen med pikant och salt kapris är också en fullträff. Däremot tycker jag att det var lite väl tidskrävande att göra biffarna. Enligt receptet skulle grönsakerna ugnsrostas i stora bitar. Det är mer än meckigt att finhacka dem när de är färdigrostade och halkiga. Jag tror att det går alldeles utmärkt att hacka dem innan ugnsrostningen, vilket är betydligt enklare. Tyvärr har jag inte hunnit prova än, så receptet får vara ifred så länge på den punkten.

Sedan är det problemet med att få vegobiffar att hålla ihop. Knepet med att låta dem ligga i kylen, minst en timme underlättar. Jag torkade mina biffar i 100 graders varmluftsugn ca 30 minuter innan de åkte in i kylen också.

Tipset för att spara tid i längden är att passa på att laga en dubbel sats av de goda biffarna för att ha på lut i frysen.

I originalreceptet användes gula linser. Tyvärr fanns inga sådana på min affär varför jag valde gröna istället. Originalreceptet innehåller 312 kcal per portion. Min tzatsiki är optimerad för smak snarare än att vara kalorisnål, så den är fetare. Välj mager yoghurt om du jagar kalorier.


Pikanta linsbiffar med tzatsiki, 4 port

7 1/2 dl grönsaksbuljong
3 vitlöksklyftor
250 g linser, gröna (eller, om du kan hitta, gula)
olivolja
2 röda paprikafrukter, halverade och urkärnade
1 gul paprika, halverad och urkärnad
1 rödlök, skalad och skuren i 4 delar
1 msk hackad färsk mynta + extra till garneringen
3 msk kapris, avrunnen och finhackad
lite vetemjöl
salt och peppar

Tzatsiki
1/2 gurka, skalad, skuren i mycket små kuber
1 vitlöksklyfta, riven
2 dl tjock turkisk yoghurt
1 tsk agavesirap (mer neutral smak än honung, som också fungerar)
finhackad färsk mynta
salt och svartpeppar
spiskummin, rosta hela korn i panna och mortla sedan för mest smak


Koka upp buljongen i en stor kastrull. Skala och halvera en vitlöksklyfta och tillsätt tillsammans med linserna. Koka enligt instruktion på paketet tills linserna blir mjuka. Salta och peppra och låt svalna.

Gnid in en ugnsfast form med lite olivolja. Ugnsrosta vitlök, paprika och lök i 200 graders värme i 20 minuter.

Kläm ut vitlöksklyftorna och finhacka alla grönsaker.

Blanda linser, ugnsstekta grönsaker, mynta och kapris till en smet.

Forma till 12 biffar. Jag tog hjälp av utsticksmått för att få fina biffar. Ugnstorka gärna biffarna i 100 graders varmluftsugn ca 30 minuter. Ställ i kylen minst en timme tills de blir helt kalla. Båda dessa moment görs för att biffarna ska hålla ihop bättre vid stekning.

Strö salt över gurktärningarna och blanda runt. Låt stå minst 10 minuter och vattna sig. Lägg gurktärningarna i en sil och kläm bort överflödig vätska. Blanda vitlök, yoghurt, gurka och sirap i en skål. Smaka av med hackad färsk mynta, salt, peppar och spiskummin.

Dofta på lite mjöl på biffarna och stek dem i olivolja. Servera tre biffar per portion tillsammans med tzatsikin.

Vardagslyxiga crostinis

Vem kan motstå frasiga rostade baguette-skivor med någon god röra på?

Mitt enda crostini-problem är att jag inte gillar den allra mest traditionella röran, den med kycklinglever. Jag kommer aldrig att glömma när en vän i Italien stolt skulle bjuda på egengjorda crostinis och så var de inget för mig som har svårt för inälvsmat i alla dess former.

En helt annan variant av röra får man om man blandar vanliga billiga ingredienser - vitlöksfärskost (eller naturell färskost med lite pressad vitlök) och mosade sardiner. Det låter konstigt, men är jättegott. Om man råkar ha kapris hemma passar det fint som topping.


Crostinis med sardinröra

1/2 baguette
2 msk olivolja
1 vitlöksklyfta
50 g vitlöksfärskost
2 burkar sardiner i olja
2 msk finhackad persilja
lite pressad citron
tabasco
salt och peppar
ev inlagd kapris till topping

Skär baguetten i skivor. Lägg på en plåt och pensla med olivolja. Skär vitlöksklyftan på mitten och gnid skivorna med halvorna. Salta försiktigt. Rosta skivorna ca 5 minuter i 200 graders ugn.

Mosa samman sardiner (utan oljan), ost och persilja. Smaka av med citron, tabasco, salt och peppar.

Bred röran på de rostade brödskivorna. Garnera med persilja och eventuellt kapris.