Igår sensommar, idag höst...

I går kom det där stora regnet som riskerar att "bita svansen av sommaren". Idag är det kallt, regnigt och vinden viner. Imorgon hotar väderprognosen med frost. Man vet att det händer varje år ungefär vid den här tiden, ändå är det liksom alltid för tidigt.

Skördesäsongen på landet är förhoppningsvis inte helt slut ännu, men lördagens skörd med extra allt riskerar att bli den sista av det slaget. Förutom det som syns på fatet följde flera stora squash, morötter och rotselleri med hem.

Helgen har varit intensiv varför vi njutit ännu en snabblagad variant av "Trädgårdspasta". Vi har också använt delar av grönsakerna till att laga mat efter recept. På J:s initiativ gjorde vi Jens Linders pepparstekta lax med tomatkompott, risotto och kryddzucchini. Vår enda egna ändring av receptet var att vi använde rödingfilé istället för lax.

Varje gång jag lagar risotto på riktigt italienskt sätt slås jag av hur gott det blir. Mycket jobb med att röra, röra, röra men, oj, vilket delikat resultat!

Tomatkompotten var väldigt söt, men fungerade förvånansvärt fint till rätten. Kryddzucchinin var lättgjord och fick intressant lakritssmak av stjärnanisen. Röding är verkligen en riktigt lyxgod fisk. Trots den finstämda smaken passade den fint till de smakrika tillbehören och den krämiga, vinstinna risotton. Vi fick en välbehövlig paus med en verkligt god middag mitt i en smått stressig septemberhelg.

Ljummen svampsallad

Det är mycket nu - jobbet, ombyggnaden, måla luckor till köket, träffa släkt och vänner, sköta trädgården på landet o s v. Självklart äts det fortfarande gott, men att fotografera maten har det varit  sämre med. Det börjar också bli mörkt om kvällarna och ont om fotoljus. Så snart som det blir lite mer ordning hemma ska jag rigga upp min födelsedagspresent från i somras. Jag fick en en proffsig blixtutrustning av J. Jag hoppas lära mig att behärska den och kunna fota mat även när det inte finns naturligt ljus...

En sak som jag i alla fall hunnit med är svampplockning. Senast i helgen, ute hos min kompis M på gården i Nykvarn. Där behövde man bara gå runt knuten för att hitta massor med svamp.

J och jag har ett par gånger under hösten lagat en enkel version av Tareq Taylors ljumna svampsallad från programmet Trädgårdsmåndag. Suveränt gott, måste jag säga! Även om man utesluter den rökning av svampen som Tareq föreslår. En bra sak är också att rätten funkar med alla möjliga sorters svampar, vilda eller tama från affären, i blandningar eller bara någon enstaka sort.

Svampsalladen är inte den absolut mest snabblagade, men väl värd den tid det tar och bjuder på en intressant kombination av smaker och konsistenser. Söta, jordiga betor och söt majs, krämig chèvresås, salt kapris, nötig smörstekt svamp, krispigt stekt bröd, parfymig söt-salt gurka, och så lite rivig pepparrot och friska gröna blad på toppen. Det är nästan konstigt att allt detta kan passa så bra ihop, men det gör det verkligen och helheten blir en verkligt bra vegetarisk rätt.

Den smarta flädermarinaden till gurkan är en väldigt god idé, bara den i sig.

Oj, vi glömde pepparroten första gången

Andra gången glömdes det stekta brödet bort...

Ljummen svampsallad, 2 pers

3 små betor, gula-, polka- och/eller röda
200 g god svamp - kantareller, Karl Johan svamp, skogschampinjoner, vanliga champinjoner, shiitake, ostronskivling eller vad man kan få tag i
smör till stekning
salt och vitpeppar
1 liten gurka eller 1/3 normalstor
1 msk äppelcidervinäger
1 msk outspädd flädersaft
75 g chèvre utan skal
3 msk vispgrädde
1 majskolv
1 tunn skiva surdegsbröd
olivolja
flingsalt
färsk pepparrot
lite gröna blad, t ex krasse eller rödbetsblad

Koka betorna nätt mjuka, spola i kallt vatten och skala.

Blanda flädersaft och äppelcidervinäger i en skål. Rör ner lite salt. Skiva gurkan fint, lägg i marinaden och rör om.

Koka majskolven och skär loss majskornen med en vass kniv.

Skiva svampen och stek. Börja med torr, het panna, stek tills svampen vätskat sig och det mesta av vätskan kokat bort. Tillsätt smör, salta och peppra, stekt tills svampen får fin färg.

Koka upp grädden i en lite kastrull. Smula i  chèvren och vispa eller mixa med mixerstav till en slät kräm. Salta om det behövs.

Stek brödskivan krispig i olivolja. salta. Bryt i mindre bitar.

Bottna djupa tallrikar med chèvrekrämen. Lägg på betor, svamp, gurka, majs och bröd. Toppa med riven färsk pepparrot, kapris och gröna blad.

Dagens boktips

En ny kokbok av Lisa Förare Winbladh, den bara MÅSTE jag ha.

Att boken heter "Det godaste jag vet" gör ju inte saken sämre, för det godaste som smaksäkra, matkunniga Lisa vet måste ju helt enkelt vara tokgott.

När jag fick veta att boken var på gång terroriserade jag bokhandlarna i flera veckor för att lägga vantarna på den så snart som den fanns att köpa.

Nu har jag den sedan en tid och frossar i att läsa recepten och  alla smarta små råd och förklaringar. Underbart! Boken är indelad i kapitel med goda smaksättare som vitlök, fisksås, ingefära, sherry och annat som höjer mat till skyarna.

Sidorna är verkligen fullmatade med spännande recept. Jag har redan testat något och brinner av lust att få laga flera. Eftersom vårt köksbygge pågår har vi bara en mycket begränsad basuppsättning ingredienser och köksredskap att tillgå hemma. Många av Lisas recept kräver spännande kryddor och annat, som jag i och för sig äger, men som bidar sin tid i förvar på landet.

Här kommer några av de recept jag fastnat mest för. Det var svårt att välja för boken innehåller massor.


Att soppa på bas av aubergine kan bli fantastisk vet jag sedan tidigare och Lisas Auberginesoppa innehåller förutom vitlök spännande orientalisk kryddning med spiskummin, koriander och kanel.

Blommande lökbröd verkar vara en väldigt bra utveckling av det goda vitlöksbrödet. Perfekt om man vill bjuda på den goda klassikern, men göra det lite mer lyxigt och arbetat.

Lisa har tidigare försett mig med det absolut godaste receptet på Grönärtsoppa så när hon nu föreslår en Frisk kräm på gröna ärtor, mynta, äpple och lime är jag inte sen att haka på.

Hemlagad räksoppa är gott, men jag lagar alltid min på samma sätt. Lisas twist, Räksoppa med melonkulor, libbsticka och dragon låter kul.

Att soppor gärna kräver något gott tillbehör håller jag med om. Tänk att få spännande kycklingkex med salladslök,curry, chili och sesam till soppan!

Sherry är verkligen en dryck som är helt perfekt i matlagningen. Själv hade jag aldrig kommit på att använda fino-sherry till ungsrostad potatis. Det lät enkelt och väldigt gott.

Recept på lasagne kan man inte få för många av. Vad sägs om Brielasagne med paprika, mandel, fikon, vinäger och ostronskivling?

Och så slutligen - Misohollandäs med grape och ingefära - hur GOTT låter inte det?

Nu har jag börjat dräggla och måste omedelbums bege mig i väg och äta lunch. Må vår snickare därhemma skynda på med köksbygget så att vi åter får ett fullutrustat kök att laga mat i!

Chimichurri - vår nya favorit

Ingredienser från odlingarna

Vi har fått ett nytt favorittillbehör till biff. Den goda sydamerikanska röran/salsan/såsen/marinaden chimichurri!

Jag har länge velat testa den, men det var först för ett par veckor sedan, när jag upptäckte att jag hade alla grönsaks- och örtingredienser från egna odlingar som jag slog till.

Sedan dess har vi ätit chimichurri till grillad biff två gånger. Faktum är att vi speciellt lyxat till det och köpt fin biff bara för att få äta den i sällskap med vår nya favorit. Chimichurri är aromatiskt, pikant och har massor med fräschör från grönsakerna och örterna. Hettan styr man själv genom att stämma av mängden chili som blandas i.

Om man vill marinera sitt kött i chimicurri mixar man den finfördelad och späder den med lite vatten. Då funkar den såklart också fint som såstillbehör, men jag tycker nästan att en lite mer salsalik konsistens, där ingredienserna är skurna smått, smått är att föredra.


Chimichurri

2 mogna normalstora tomater (eller motsvarande mångd små)
3 vitlöksklyftor
2 schalottenlökar
1 liten grön paprika
1/2 -1 röd chilifrukt
1 dl persiljeblad
1 dl korianderblad
2 msk färsk oregano
2 msk sherryvinäger
1 dl olivolja
salt och nymald svarpeppar
en nypa socker

Skala, ansa och hacka tomat, vitlök, lök, paprika, chili och örter så fint som möjligt. Blanda ihop. Rör i olja och vinäger. Smaka av med salt, peppar och aningen socker.


Förutom att chimichurri är jättegod till grillat oxkött kan man dippa bröd i röran. Jag kan tänka mig att den även är helt perfekt till majschips.

Mer godis från trädgården!

Persika är nog min absoluta favoritfrukt.

Nu har våra egna länge efterlängtade persikor börjat mogna. Sorten heter "Frost" och den ska klara sig i alla fall till zon 3. Vårt träd har klarat sig i tre år i zon 4, mot en solig södervägg och i jord med god dränering. När trädet såg ämeligt ut i våras, med en del kala grenar och lite angrepp av krussjuka, gav vi det lite extra omtanke med ett gäng komposterad kogödsel + att vi har vattnat det när det varit torrt.

Det verkar ha fungerat för i år är persikorna extra stora och väldigt saftiga. Skalet är lite hårigare än sådana persikor man köper, men smaken är verkligen söt och god.

Jag tycker persikoodling är kul eftersom det är spännande att något så exotiskt kan klara sig i Sverige. En annan fördel är att man har god chans att få skörd redan första året på ett persikoträd. Jämför det med äpplen som tar minst 10 år på sig innan de börjar ge frukt!

Första året som vi hade persikoträdet fick vi massor med persikor, andra blev det inget eftersom blommorna frös och i år blev det rätt få, men istället stora frukter.

Kära asiatiska bladgrönsaker

Jag är fullständigt kär i asiatiska bladgrönsaker, kålsläktingar som komatsuna, pac choi, mizuna och så vidare. Det är så roligt med något man kan och SKA odla nu, sent på säsongen!

I min trädgård kan man ha tur och lyckas med tidig vårsådd av asiater om våren blir mild. På sommaren går de ofelbart i blom utan att ha producerat några större bladmängder och dessutom blir plantorna uppätna av jordloppor, kålfjärlilar och kålmal.

Men nu på hösten är verkligen de asiatiska bladgrönsakernas tid. Jag odlar dem dels på balkongen och dels som sista gröda ute i köksväxtlanden. Förra helgen satte jag ut förodlade plantor av 12 olika sorter i ett land där det tidigare växt bondbönor. Jag täckte med fiberväv för säkerhets skull. Plantorna gillar den svenska hösten och kan till och med tåla lite frost. Om man har riktig tur kan några till och med övervintra och ge blad tidigt på våren.

De asiatiska bladgrönsakerna är så vackra, med olika former av färger mellan vitt, grönt och rött. Den ofta peppriga smaken är god. När grönsakerna är små använder jag dem mest råa i sallader och när de växer till sig är de väldigt goda wokade.

Jag kommer att gallra de fyra olika pac choisorter som vi har på balkongen. Småbladen hamnar i sallad och har vi tur får vi några rejält stora, krispiga pac choihuvuden om några veckor.

Jag kommer nog dessutom att så ytterligare en kruka av den snabba, vackra  "Mustard red giant" som, trots sitt namn, är allra godast som småblad. Jag tog egna frön från denna sort för över 10 år sedan och de gror fortfarande hur fint som helst.

Godis från trädgården!

Nu levererar mina physalisplantor massor med söta, supergoda frukter. Jag har tidigare skrivit om physalisodling och vill återigen passa på att slå ett slag för denna växt som ger god skörd i Sverige även om man inte har den i växthus.

När frosten hotar tar jag in mina plantor. De är då någon meter höga och ganska breda, men brukar rymmas i ett fönster inne i min sommarstuga. Frukterna mognar på vartefter, i vårvintras skördade jag långt in i januari. Om jag har tur och vintern blir mild övervintrar plantorna trots att jag stänger av värmen på landet under vintern. Om det blir svinkallt och plantorna lägger av är det bara att plantera nya frön i februari.

Favoriträtt hemma hos oss - Citronkyckling med bönor och oliver

En av de allra första rätterna J lagade när vi just hade träffats är också den rätt som vi bjudit på flest gånger när vi har haft gäster. Just den här säsongen när det finns gott om färska bönor passar den extra bra att laga.

Citronkyckling låter kanske inte så spännande och det till synes enkla, kalorisnåla receptet är inte det första jag skulle fallit för. Tur att J klippte ut det ur en DN för länge sedan!

Citronkyckling lagad på det här sättet blir nämligen på något magiskt sätt väldigt god. Den är någonting med smakbrytningen med kycklingskyn och stekta citroner och sedan de salta umamistinna svarta oliverna till det. För att inte tala om hur gott det blir när buljongen smaksätter bönorna och tillbehöret, som kan vara t ex bulgur, matvete eller pasta.

Om ni inte har testat denna rätt tidigare tycker jag definitivt att det är dags nu!


Citronkyckling med bönor och oliver, 2 pers

4 -6 urbenade kycklinglårfiléer
2 msk olivolja
Salt och nymald svartpeppar
1 vitlöksklyfta
6 schalottenlökar
1 ekologisk citron
1 1/2 dl kraftig kycklingbuljong
15 svarta oliver av god kvalitet, urkärnade kalamataoliver duger, men helst fina oliver med kärnor
20-25 bönor, typ haricot verts

Skala och hacka vitlöksklyftan. Skala och ansa schalottenlökarna, Kvarta dem om de är stora, annars kan de vara hela. Skölj och skrubba citronen noggrant. Skär i kunna klyftor och ta bort kärnorna.

Börja med att bryna citronklyftorna i lite olivolja i en gryta på hög temperatur. De ska få lite färg. Ta sedan upp.

Bryn kycklingbitarna i olivoljan tills de får fin färg. Efter några minuter läggs hackad vitlök och shalottenlöksbitar ner i grytan. Låt allt puttra i några minuter.

Häll i kycklingbuljongen, oliverna och de brynta citronklyftorna.

Koka ca 15 minuter med lock på svag värme. De sista ca 5 minuterna läggs bönorna med i grytan, när de får lagom mjuk, men fortfarande spänstig konsistens är allt klart.

Servera rätten överströsslad med färsk persilja till matvete, bulgur, ris eller pasta.

Nyskördad broccoli - då och nu

När jag var barn brukade vi köpa helt fantastiska nyplockade grönsaker av trädgårdsmästaren Nisse som fanns nära vår familjs sommarstuga.

Nisses broccoli var alldeles särskilt god. Mamma brukade gratinera den med lite bacon och ostsås och syrran och jag åt hur mycket som helst av denna rätt.

I sena tonåren hade jag och gymnasieklasskompisarna haft en kräftskiva i sommarstugan. (Helt otroligt att vi fick, tack snälla föräldrar som litade på oss!). Dagen efter partyt var alla ganska trötta och många orkade inte stressa iväg till  morgonbussen. Vi hade inte planerat någon lunchmat, men jag och några kompisar gick iväg till trädgårdsmästeriet för att kolla läget. "Broccoli???" undrade klasskompisarna som inte hade några goda erfarenheter av den grönsaken. "Absolut", blev mitt svar "i alla fall den här broccolin!"

Vi hade mjölk, ost och rökt skinka över från frukosten och jag måste redan då varit ganska bra på matlagning för jag lyckades laga rätten på mammas sätt. Jag kan tala om att de lätt bakfulla klasskompisarna blev mäkta imponerade. Nyplockad broccoli gratinerad med krämig ostsås är verkligen gott och perfekt comfort food som passar "dagen efter".

Idag skulle jag nästan kunna tänka mig att odla broccoli bara för att laga den ostgratinerad på mammas vis. Tyvärr rymmer mina köksväxtodlingar inte stora kålplantor som broccoli. Jag har också stora problem med jordloppor, kålmal och kålfjäril där jag odlar nu och undviker därför kålsläktingar, i alla fall sådana som behöver vara i landen under den varmaste delen av sommaren.

Därför blev jag överlycklig när jag fick en påse nyplockad broccoli av min kollega L, en verkligt duktig grönsaksodlare. L tipsar om att den allra bästa broccolisorten för hemmaodlaren är Piracicaba. Efter huvudskörden får den många små sidoskott som kan skördas under lång tid. En större del av stjälkarna och bladen är också goda att äta.

Jag lagade broccolin på det gamla hederliga sättet och - ljuva nostalgitripp - det var lika gott nu som då! Rätten blir också väldigt bra som vegetarisk, sidfläsket är valfritt.


Ostgratinerad broccoli med rökt sidfläsk

300 g färsk broccoli
3 dl mjölk eller blandad grädde + mjölk
1 1/2 msk smör
1 1/2 msk vetemjöl
salt, vitpeppar och riven muskotnöt
1 tsk grönsaksbuljongkoncentrat
1 1/2 dl riven lagrad ost, t ex grevéost
100 g rökt sidfläsk (om man vill)

Smält smöret i en teflonkastrull. Tillsätt mjölet och vispa. Vispa under värmning i mjölk eller gräddmjölk under vispning, lite i taget. Krydda såsen med salt, vitpeppar, riven muskotnöt och lite buljongfondkoncentrat. Låt såsen koka några minuter. Smält ner det mesta av osten i såsen utan att den får koka. Spara 1/2 dl ost för att toppa rätten med.

Fintärna och knaperstek fläsket. Låt rinna av på hushållspapper.

Dela broccolin i mindre bitar. Stammen kan skivas för att hinna bli färdig. Koka upp lite vatten i botten av en kastrull med lock. Lägg i broccolin och låt ångkoka några minuter så att den blir lite slak, men har den mesta spänsten kvar.

Smörj en form. Lägg i broccoli och fläsk. Fördela ostsåsen över. Toppa med den extra osten. Gratinera i 225 graders ugn ca 15-20 minuter.

Hejdå augusti - Välkommen september!

Igår var det den sista augusti. Sista dagen i sista sommarmånaden firade vi med att klä på oss yllekoftor, tända massor med ljus på balkongen och äta en nattlig kantarellmacka där.

Nu väntar ännu en skördemånad. I veckan utlovar SMHI sol och värme och jag hoppas på en lång varm höst, men också på klara himlar och frisk, hög luft.