(Fl)örtiga falaflar

Vad är det här för gröna godisbollar? De kräver en förklaring!

I nyttiga hälsoveckan gäller det att få med J på tåget så att han inte ska börja längta alltför mycket efter blodiga biffar med bea.

Riktiga superproffs på hälsomat och dessutom fantastiska fotografer är paret bakom bloggen "Green kitchen stories". De verkar äta och dricka så nyttigt att jag nästan blir  nervös och får dåligt samvete för de där biffarna, allt smör, bröd och alla (goda) glas vin som jag normalt gufflar i mig. Fast var och en måste ju välja sin egen livsstil och många av rätterna på Green-kitchen-stories-bloggen får mig verkligen sugen, inte för att det är nyttigt utan därför att det ser så himla gott ut.

Falaflar är något som jag inte lagat särskilt många gånger. Jag försöker undvika att fritera inomhus, eftersom hela lägenheten annars riskerar att bli helt inosad. Smarta "Green-kitchen-stories" recept på falaflar som tillagas i ugn passade därför jättebra. Att de dessutom är gröna och sköna och så goda att inte ens J kunde motstå dem gör ju inte saken sämre. Vi åt våra falaflar med grönsaker inlindade i salladsblad. Vi gjorde en sås från Green-kitchen-stories och en egenkomponerad rostad tomatketchup smaksatt med pepparrot som blev så god att den förtjänar ett eget inlägg. (Och foto om vi någon gång när jag är hemma får ljuset åter...)


Gröna, (fl)örtiga falaflar (cirka 24 st)

8 kvistar färsk mynta

8 kvistar färsk persilja

200 g pistagenötter

2 burkar kikärtor

2 vitlöksklyftor

½ liten lök

3 msk olivolja

1 tsk spiskummin

1 msk mjöl

1 tsk bakpulver
salt och svartpeppar
rivet skal från 1/2 citron 

Blanda mynta och persilja i en mixer och kör ca 30 sekunder. Lägg i pistagenötter och pulsera tills allt blandas. Skölj kikärtorna. Lägg dem och resten av ingredienserna i mixern och kör i ungefär en minut, ta det lite lugnt, det är bra om smeten behåller lite karaktär och inte blir helt jämn. Beroende på vilken mixer man har kan man behöva stanna den ett par gånger och peta ner smet från bunkens väggar. Gör 24 små runda falafels, lägg dem på en plåt täckt med bakplåtspapper, pensla med olivolja och grädda i ca 15 minuter på 200° C, vrid var 5 minuter för att få en jämn brun färg .

Yoghurtsås med mynta

2,4 dl sojayoghurt (eller vanlig yoghurt)

4 kvistar färsk mynta (hackad)

1 lime, saft och skal
salt och svartpeppar

Lägg yoghurt, mynta och lime i en skål och rör runt tills allt blandas. Ställ i kylen i 30 minuter för att få mer intensiv myntasmak.

Jag använde faktiskt sojayoghurt för jag vill testa att inte äta några komjölksprodukter alls just nu. (Har en liten misstanke om en liten laktos- eller mjölkprotein-intolerans.) Soyayohurt är inget jag skulle äta som den är, men smaksatt i en sås som här var den helt OK. Misstänker att den kan bli bra i smoothies också.

Drömgod hälsomat

Jag kämpar på med min självpåtagna hälsokur. Förutom frukosten, som jag gnällde över i förra inlägget, har kaffe- och teabstinensen visat sig vara svårare än jag trott.

Jag dricker inte jättemycket kaffe normalt, kanske tre koppar om dagen, men jag dricker ganska mycket svart te. Jag antar att den eländiga huvudvärken som förföljt mig sedan i måndags beror på abstinens från koffein, som ju lär vara ungefär samma sak som tein som finns i svart te.

Maten däremot är HELT UNDERBAR! Nu hade jag kollat upp lite innan så att det som lagades inte skulle vara några trista "späka-sig-recept" utan riktigt, riktigt gott. Hittills har rätterna visat sig vara ännu godare än förväntat. Vi har verkligen hittat några nya favoriträtter som kommer att finnas kvar i vårt kök, inte för att de är nyttiga, utan för att de är så goda!

Igår åt vi min variant på ett recept från Lailas kokbok.


Chilikyckling med rödbetor, spenat, getost och kanderade valnötter, 4 pers

1 kg färska rödbetor
 500 g kycklinglårfilé
0.5 dl sweet chilisås
2 msk japansk soja
2 st vitlöksklyftor
olivolja
1 påse babyspenat
3 dl mungböngroddar
flingsalt
svartpeppar från kvarn
200 g getost
olivolja
balsamico-crème
1,5 dl valnötter
2 msk honung

Koka betorna med skal tills de blir mjuka. Låt svalna och gnugga bort skalet.

Marinera kycklinglårfiléerna i sweet chilisås, soja och finhackad vitlök.

Stek kycklingen i olja tills den får färg. Låt ligga kvar i pannan utan värme ca 15 minuter utan värme så att den blir genomstekt utan att bli torr.

Rosta valnötterna i en stekpanna på medelvärme. Slå på honung efter några minuter. Fortsätt värma tills nötterna kanderas.

Lägg groddarna i ett durkslag och slå över några deciliter kokande vatten. Skölj i kallt vatten.

Lägg spenaten på ett fat, lägg på groddarna och rödbetorna i klyftor.

Skär kycklingen i skivor och lägg dessa ovanpå grönsakerna. Salta och peppra.

Toppa med smulad getost. Ringla över olivolja och balsamico crème och strössla över valnötterna.

Test av hälsokur

Jag har lite svårt med alla miljoner olika dieter, bantningsmetoder och andra "äta-nyttigt-idéer". De finns för många, de motsäger varandra och i stort sett alla bygger på att man ska späka sig och INTE får äta eller dricka något som man gillar! Dessutom finns en lite obehaglig underton av att se ner på dem som inte följer samma diet-skola som man själv.

Själv äter jag normalt ganska nyttigt eftersom jag gillar att laga mat från grunden, älskar grönsaker och frukt och inte är mycket för söta saker. Jag är heller inte vare sig särskilt tjock eller särskilt sjuk. Faktum är att jag i stort sett aldrig är sjuk, peppar, peppar.

Men, trots allt ovanstående blev jag ändå lite sugen på att testa en liten "nyttig-kur", utan att för den skull göra avkall på de gastronomiska kvaliteterna. Jag har ingen aning om hur länge. En vecka, två om det känns bra? Kanske kan jag bli piggare och det kan ju behövas i mörka januari. Kanske upptäcker jag några nya favoriträtter?

Så helt utan dogmer blir det inget/inga (eller i alla fall väldigt lite) kaffe, svart te, vin eller annan alkohol, rött kött, socker, mjölkprodukter från ko, potatis, saker med vitt mjöl typ bröd och pasta och inga industriellt tillverkade produkter (med undantag för lite eventuella smaksättningssåser/pastor) under ett obestämt tag framöver.

Frukosten är en svår nöt att knäcka. Frukost för mig ÄR macka, gärna knäckebröd med smör och ost eller möjligen skinka/salami eller kaviar + svart te! Här är jag egentligen extremt kompromisslös. Den nya frukosten; grönt te, fruktsallad och liten omelett smakade gott men trots det har jag svårt att övertyga kroppen om att morgonmålet faktiskt är avklarat...

Lyxig brunch - Ägg Benedict

Mitt i all stress med lägenheter som säljs, städas, rivs och byggs i blev jag så vansinnigt sugen på en lyxig brunchrätt - Ägg Benedict; rostat bröd (helst brioche) med skinka, förlorat ägg och hollandaissås.

För J och mig gäller det också att passa på att laga mat medan vi har ett kök. Senast 1 mars måste vi flytta från lilla lägenheten till den större. Även om jag hoppas att badrummet kommer att vara klart tills dess inser jag att vi inte kommer att ha något kök när vi flyttar in. Vi får väl leva på hämtmat och microlagat...

Men ännu så länge bor vi kvar i gamla lägenheten och kan njuta av det lilla köket. Idag var faktiskt första dagen på året då en liten glimt av solen tittade in där och höll mig sällskap när jag roade mig med ganska många olika matlagningsmoment och ett fantastiskt smaskigt resultat.


Ägg Benedict, 4 pers

Briochedeg:
40 g mjukt smör (ställ framme ett tag)
10 g jäst
1 msk ljummet vatten
1 ägg
lite salt
1/2 tsk socker
100 g vetemjöl

4 ägg
4 skivor god rökt skinka

Hollandaisesås:
150 g smör
3 äggulor
3 msk vatten
1 msk pressad citron
salt och vitpeppar

Lös jästen i vattnet och vispa ner ägget. Tillsätt socker och salt. Blanda i mjölet och arbeta till sist ner det mjuka smöret. Häll upp i 4 stora bullformar. Jäs 1 timme på dragfritt sätlle. Grädda 15 minuter på 225 graders ugn.

Pochera äggen ett efter ett i rejält med skjudande vatten med någon msk ättika och lite salt i. Ca 2- 3 minuter ska varje ägg skjuda.

Smält smöret till såsen. Vispa samman äggulor, vatten och citronsaft i en liten kastrull. Värm under vispning i ett vattenbad. Tillsätt långsamt smöret under kraftig vispning med lilla kastrullen i vattenbadet.

Dela briocherna, smöra, lägg på skinkskiva och förlorat ägg. Toppa med hollandaisesåsen och servera med gröna blad.

Värmande asiatisk linssoppa

Minns ni den där goda, värmande heta linssoppan som jag åt på Slottstärdgården i Ulriksdal förra helgen? Jag är så glad att den presenterades som "orientalisk linssoppa" och inte "linssoppa med ananas" för då hade jag nog aldrig valt den. Jag har lite problem med frukt i mat, även om många sådana rätter faktiskt ofta visar sig vara väldigt goda.

Att forska fram Slottsträdgårdens recept var enkelt! Här är det, med signatur Bosse Rappne!

Och så här lagade jag:


Asiatisk linssoppa, 4 port

2 msk matolja
1 gul lök, finhackad
1/2 purjolök, finstrimlad
1 vitlöksklyfta, finhackad
1-2 tsk finhackad chili
1 rågad tsk indisk curry
1 rågad tsk spiskummin
2 dl röda linser
1,2 l grönsaksbuljong
2 kaffirlimeblad, finstrimlade färska
1 msk chilibeansås
1lime, saften
1 msk äppelcidervinäger
1/4 huvud blomkål, i bitar och små buketter
1-2 dl tärnad färsk ananas
färsk koriander, hackad

Hacka alla ingredienser.

Fräs lök, purjolök, vitlök, chili och limeblad i oljan tills de mjuknar utan att få färg. Lägg i curry, spiskummin och lagerblad samt mer olja om så behövs och fräs tills kryddorna börjar dofta.
Lägg i linserna och fräs i cirka 2-3 minuter.

Häll på vattnet och lägg eventuellt i en buljongtärning, låt koka i cirka 10 minuter.

Tillsätt chillibeansås, lime, äppelcidervinäger, blomkål och ananas låt koka upp smaka av med salt.

Lägg upp i skålar, toppa med färsk koriander och servera.

Bygget av vårt nya kök är igång

All ledig tid som J och jag INTE har går till bygget av köket och badrummet i vår nya lägenhet. Lite knäppt kanske med tanke på att vi har en byggfirma för badrummet och en snickare till köket.

Fast rivning, bortforsling av det gamla köket och fiffning av ytorna så att man kan börja med bygget av det nya gör vi själva, eller om jag ska vara ärlig, mest J.

Inhandling av allt som behövs faller också på vår lott. Vi handlade en galet stor vagn med grejor på K-krauta i helgen och då är det ändå bara en bråkdel av allt som behövs.

Sedan är det alla beslut. Ett bygge är lite som en stickning. Alla maskor hänger ihop. Ett till synes litet val påverkar ofta helheten. Vi vet t ex att vi ska ha linoljemålade snickerier i någon ljust grå kulör. Men vilken? Grått är ju inte grått, det finns ju mängder med gråa kulörer att välja på. Och den grå vi nu väljer ska med tiden målas på lägenhetens alla snickerier, så det måste bli rätt.

Sedan är det alla småsaker typ armaturer, krokar, lysknappar, eluttag och så vidare, och så vidare...

Slottsträdgården Ulriksdal, bäst i Stockholm?

Orientalisk linssoppa och macka med rökt lax

Vinterträdgården - mitt favoritrum - svalt, ljust, fuktigt

Papegojtulpaner

Magnolia i knopp - måste komma tillbaka när den slår ut!

Jag har skrivit om den många gånger förut - Slottsträdgården i Ulriksdal.

Hela odlingssäsongen åker jag dit för att handla växter. De är inte billiga, men har ett fantastiskt stort sortiment och hög kvalitet. Det finns hur mycket tillbehör att välja på som helst och i stort sett ALLT är så snyggt! Ett stort frösortiment från Impecta finns också.

Självplocket på sensommaren vågar jag nästan inte göra reklam för, så bra är det (och glöm nu genast bort att ni läst detta!)

När hösten kommer har de en massa fina och ovanliga krukväxter att frossa i.

Juldekorationer och blommor för julen är alltid bäst på Ulriksdal.

Och så den här hopplöst mörka, vintriga, vårlängtande säsongen som vi har nu, då bidrar Slottsträdgården med den där tidiga vårkänslan som ännu inte kan skönjas ute i naturen.

På Slottsträdgården finns en underbar sval och ljus vinterträdgård, som i all sin enkelhet måste vara ett av Sveriges vackraste rum. (Mitt bästa tips på lokal för blivande bröllopspar...) Egenodlade tulpaner finns i ett självplock. Jag är svår på den sensuella knänslan att själv plocka färska, krispiga tulpaner av finaste kvalitet. Man får också ta med sig lökarna om man vill och det är ju jättesmart för om dessa förvaras svalt tills i vår kan man plantera ut och få nya tulpaner.

Som om ovanstående inte räckte är dessutom Slottsträdgårdens café ett av stans bästa. Nu i helgen åt J en perfekt laxmacka med massa eldig pepparotsfärskost och min värmande orientaliska linssoppa var "to die for". Jag måste försöka laga något liknande! Bröd och allt sött kaffebröd är också gudomligt gott på fiket.

Det enda problemet med Slottsträdgården är att det inte längre än "ett bortglömt, avlägset ställe med billig vegetarisk buffé, ligger brevid Polishögsklolan där jag jobbar" som syrran presenterade stället för många år sedan innan jag kände till det. Numer vallfärdar halva stan till Slottsträdgården och jag vet varför!

Vegetarisk himmel - igen

I förra veckan gick det som en löpeld på jobbet och på diverse matbloggar. Gordon Ramsay hade lagat en urgod vego-rätt i TV! Jag har inte den aktuella TV-kanalen, men hittade detta på nätet.

När Gordon Ramsay, vanligen inte någon som man förknippar med vegetarisk mat, ändå lagar sådan DÅ bara måste det vara gott. Jag ändrade lite i receptet och här är de underbara vegoburgarna med sina pikanta tillbehör i min tappning.


Vegoburgare med halloumi, semitorkade tomater, vattenkrasse och chili-koriander-dressing, 4 port

300 g cocktailtomater
3 vitlöksklyftor
färska örter, t ex timjan och oregano
1 msk olivolja

1 paket halloumiost
1 squash
2 morötter
5 vårlökar
1 kruka färsk mynta
1/2 kruka färsk koriander
1 ägg
1 msk mjöl
salt och svartpeppar
smakneutral rapsolja

1 chilifrukt
1/2 tumme färsk ingefära
1/2 kruka koriander
salt + socker
risvinäger
fisksås
smakneutral rapsolja

vattenkrasse, rucola eller blandade salladsblad
shalottenlök

Halvera tomaterna, grovhacka vitlöksklyftorna, lägg i en ungsform, strössla över örter och sprinkla på olivolja. Sätt in för torkning i ugn på ca 150 grader. Passa noga, det tar ca 1,5 timmar.

Riv halloumi, squash och morot grovt och blanda. Finhacka vårlök, mynta och koriander och tillsätt. Knäck i ett ägg och tillsätt lite mjöl. Låt smeten stå kallt i kylskåpet minst 20 minuter. Forma biffar och stek i olja.

Rör ungefär lika mängd av risvinäger, fisksås och olja till dressningen. Smaka av med salt och socker som rörs i tills de löser sig. Tillsätt finhackad chilifrukt, ingefära och färsk koriander.

Gör en sallad av vattenkrasse, finhackad shalottenlök och de semitorkade tomaterna. Servera med halloumiburgarna och chili-koriander-dressingen.

Köttfärsyra

En av utmaningarna i senaste avsnittet av Mästerkocken var att laga en god rätt med nötfärs. J och jag ville testa hemma också så vi köpte fin högrev till extrapris på City Gross och J malde den.

J kunde inte tänka sig något godare än sina egenlagade hamburgare och jag hakade på trenden med hemlagad gatumat och bestämde mig för att göra kebab i pitabröd med två ritkigt goda såser till.

Om man har köttfärs eller lammfärs kan man enkelt göra något som likar kebabkött genom att kavla ut tunt mellan två ark bakplåtspapper. De tunna "biffarna" kryddas och steks sedan mycket snabbt på väldigt hög värme.

När tiden är begränsad och rätten innehåller hembakat bröd gäller det att snabbt komma igång med degen.


Pitabröd, 4 st

4 dl vetemjöl special
1 nypa socker
1/2 tsk salt
1/4 paket jäst
1,5 dl vatten
1 msk olivolja

Smula jästen och rör ut den med det ljumna vattnet och några korn socker (hjälper jäsningen). Blanda mjöl och salt i en matberedare med degkrokar. Knåda in jästblandningen och olivoljan. Lägg i mjölad skål och jäs till dubbel storlek (30-45 minuter). Sätt ugnen på 250 grader. Forma fyra pitabröd. Jäs ytterligare 10 minuter på plåten. Grädda ca 10 minuter tills brödet får fin färg.


Yoghurtsås med honung och mynta

Rör tjock matyoghurt med lite honung och riven vitlök. Hacka färsk mynta och tillsätt. Smaka av med salt och svartpeppar.


Stark röd sås

1 liten gul lök
2 vitlöksklyftor
olja
1 röd paprika
1/2 aubergine
3 msk tomatpuré
en skvätt rödvinsvinäger
1 röd chilifrukt
paprikapulver
salt och svartpeppar
en nypa socker

Lägg paprikan under ugnens grillelement. Vänd den runt så att skalet blir svart och blåsigt på alla sidor. Svep in i aluminiumfolie och skala paprikan när den svalnat. ta bort kärnhuset. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs i olja utan att det tar färg. Skala och tärna auberginen. Låt aubergin och paprika fräsa med och tillsätt tomatpuréen så att den också får fräsa någon minut. Häll på vinäger och späd med vatten. Låt koka ca 20 minuter. Finhacka chilin och låt den koka med. Mixa med mixerstav. Smaka av med salt, peppar, paprikapulver, en nypa socker och ev mer vinäger.


Kebabkött

Kavla ut köttfärs tunt mellan två bakplåtspapper. Krydda med salt, peppar, spiskummin, koriander, chiliflakes, riven vitlök, rivet citronskal och mycket fint hackad gul lök.

Hetta upp en järnstekpanna tills den är mycket het. Tillätt rapsolja och stek kebabköttet mycket hastigt så att det inte blir torrt.

Riv till flakes, blanda med sallad, tomat, rödlök och inlagd jalapeno i pitabröden och servera med de två såserna.


Jag blev supernöjd med min toppengoda kebab, men den hade nog haft en begränsning i Mästerkocksköket, den behöver nämligen serveras genast för att komma till sin rätt.

Älskade vardagsmat - värmande soppa med mandelpesto och vitlöksbröd

Att vardagen är tillbaka är inget jag sörjer. Det finns SÅ mycket god vardagsmat att laga.

På måndagar brukar vi äta vegetariskt. I måndags fastnade J för ett recept i DN. Jag kom hem och ändrade lite på ingredienserna, men grundtanken var densamma - en mustig rotsakssoppa med mandelpesto och frasigt vitlöksbröd.


Rotsakssoppa med mandelpesto och vitlöksbröd, 4 port

2 morötter
1 palsternacka
1/2 rotselleri
1 purjolök
1 gul lök
3 msk vitt vin
3 msk grädde
1,2 l grönsaksbuljong (denna, utan tillsatser är min favorit just nu)
salt och svartpeppar

vitlöksbröd:
2 korta baguetter
3 msk smör
1 vitlöksklyfta
färsk eller torkad timjan
salt och svartpeppar

Mandelpesto:
1 vitlöksklyfta
1 dl skållad sötmandel
1 kruka basilika
1 dl riven parmesanost
2 msk olivolja
3 msk vatten
salt och svartpeppar

Sätt ugnen på 225 grader.

Skala och skär rotsaker och lök i små bitar. Koka i buljong, vin och grädde på medelvärme tills allt är mjukt, ca 20 minuter. Mixa med mixerstav och smaka av med salt och peppar.

Mosa smör med riven vitlök. Smaksätt med salt, peppar och timjan. Skär brödet på snedden. Bred med vitlökssmöret. Rosta i ugnen tills vitlöksbröden fått fin färg, ca 5 minuter.

Mixa ingredienserna till peston. Smaka av med salt och peppar.

Servera soppan med pesto och vitlöksbröd.

Underbar och GALEN odlingssäsong

I fredags hade jag redan vid lunchtiden jobbat 17 timmars övertid för veckan. Det allra mest akuta var faktiskt äntligen klart på jobbet, jag var helt slut, men inte tillräckligt trött för att åka hem och sova.

Begav mig istället till Östra station, slukade en snabb tunnbrödsrulle och satte mig på bussen mot landet. Uppe i roslagsbyn var allt lungt, blötsnön föll allt tätare, medan jag satte nät runt fruktträd och tidigt uppkomna vårlökar.

Galet nog kunde jag dessutom skörda - frissésalladsblad, asiatiska kålblad, grönkål, persilja, mynta, en späd purjo och några härligt söta kapkrusbär. DET är inte fy skam för att vara i januari!

Jag tror faktiskt aldrig tidigare att jag haft någon skörd att tala om EFTER att årets första fröer är satta. Häftigt! Hemma har fröer av ätlig passionsfrukt just kommit ner i jorden... Min förväntan inför odlingssäsongen 2014 är stor!

Gott Nytt 2014!

Vi hade ett helt fantastiskt firande på tu man hand. Temat för kvällen var "Dimhöljda skogar". Dukningen blev magisk och maten HELT underbar.

 

 

Meny

• Ostron på is med citron och hemkokt hummer med två såser
• Skummig, champagnespetsad soppa på jordärtskocka med friterade Karl Johan-svamp
• Rosastekt ankbröst med portvinssås skogssvamp och rotfruktspimpat potatismos
• Blåbärssorbet och Lingonsorbet på spegel av skogshallonsås

Vid midnatt gick vi ut i Villa Ekdalens trädgård. Medan fyrverkerierna sprakade över oss lyssnade vi på P1:s tolvslag och klockringningen. Vi skålade i champagne, avnjöt löjromssnittar och skickade iväg tre papperslyktor upp i himlen till minne av våra tre änglaillrar, Neo, Ebbe och Gizmo.

 

 

Hummer

 

Vi hade köpt en gigantisk levande hummer. För att koka denna följde jag Tore Wretmans råd - alltid koka i "kort buljong" (inte bara i saltvatten), koka långsamt, inte för länge och låta svalna i sitt spad.

 

Här är ett recept på "kort buljong",

1/2 l fiskbuljong

1 dl vitt oekat vin

1 morot, skalad och skivad

1 purjo, skivad

1 gul lök, skalad och skivad

1 kryddpåse med:

1 tsk hel krossad vitpeppar

1 vitlöksklyfta

1 tsk torkad timjan

1/2 tsk torkad dragon

1 lagerblad

stjälkar från 1 knippa persilja

salt

Lägg alla ingredienser i en kastrull och koka 10 minuter.

Stormkoka när hummern sänks ner med huvudet först så att den snabbt avlivas. Sänk värmen och skjud i ca 12 minuter (10 bör räcka för mindre humrar.)

 

Såser till hummer

 

Hemslagen majonäs är bland det godaste man kan servera till hummer. Vi smaksatte en sats med chipotlepasta och i en annan variant fick vatten+vitvinsvinäger koka några minuter med granskott innan det kyldes, skotten silades bort och vätskan användes i majonäsen.

 

 

Jordärtskockssoppa

 

Det mest underbara receptet på jordärtskockssoppa finns sedan tidigare på bloggen, långt ner i detta inlägg. Jag hade torkad Karl Johan-svamp. Den blötlades, torkades med hushållspapper och friterades krispig i smakneutral rapsolja. Salt och peppar!

 

 

Anka med portvinssås

 

En riktigt god portvinssås är enkel att göra 1/3 portvin, 1/3 rött vin och 1/3 fin kalvfond får koka länge, gärna tillsammans med lite brynt gul lök, purjo och morot. Sila av grönsakerna. Red såsen med lite idealmjöl. Koka ytterligare några minuter och vispa i några klickar smör just före servering.

 

Ankbrösten kryddas med salt och peppar och steks i panna. Sätt i en termometer och låt brösten gå till 56 graders innertemperatur (rosa). Låt svalna lite insvept i folie innan du skär upp i snygga skivor på snedden.

 

 

Blåbärssorbet och lingonsorbet på spegel av skogshallonsås

 

Sorbeter är väldigt enkla att göra. Mixa bären med socker. Smaka av, bärmassan ska vara lite för söt, då blir den perfekt som sorbet. Frys någon timme. Blanda med hårdvispad äggvita (ca 1 äggvota per 2 portioner sorbet) och frys återigen ett par timmar. Hallonen pressas genom trådsil och såsen sötas med florsocker. En skvätt hallonlikör är också gott att ha i.

 



Planer inför kvällens nyårsmiddag

inspirationsbild

Jag brukar alltid ha något frostigt tema för våra nyårsmiddagar, men det känns inte rätt i år med tanke på det milda vädret. Därför får årets tema bli "dimhöljda skogar". Snart ska J och jag ta med oss Jimmy ut på promenad och då ska jag passa på att samla in lite lämpligt naturmaterial som bas för dekorationer.

Menyn blir följande:

Färska ostron på is och hemkokt hummer med granskottsemulsion
Champagnespetsad jordärtskockssoppa med strössel av friterad Karl Johansvamp
Rosastekt ankbröst med stekt skogssvamp och portvinssås
Sorbet på lingon och blåbär på spegel av skogshallonsås
Ostar (om vi orkar)

Och så bubbel med löjromssnittar till tolvslaget förstås!

Ett frestande inlägg och ett resttips

I år avnjöt vi en fantastiskt god julskinka. Vi hade köpt en rimmad skinka från en ekologoisk Nibble-gris som ungslagades på låg temperatur, 90 grader, upp till 72 graders innertemperatur  och sedan griljerades just före servering på julen.

I mellandagarna har en given frukostmacka varit med julskinka och illstark hemlagad julsenap.

Men idag är det nyårsafton och jag misstänker att en del av er tänker servera någon vickningsrätt frampå småtimmarna? I vår familj har vi i många år lagat en supergod lunch/vickningsrätt på överbliven julskinka. Ta helt enkelt ditt bästa Janssons frestelse-recept, men byt ut ansjovisen mot rejält med julskinkstärningar. Man kan också blanda i lite riven jordärtskocka bland potatisen och det blir gott att toppa med riven lagrad ost innan ströbrödet strösslas på. Frestelse på julskinka är riktig comfort foood, en rätt som jag älskade som barn och jag kan garantera att den smakar lika gott när man är vuxen!

Citronmarinerad fänkålssallad med apelsin och granatäpple

Jag kan inte sluta äta den! En sallad som vi brukar kalla "M:s julsallad", eftersom min syster M införde den på julbordet för många år sedan. Nu är det verkligen inte bara en sallad som passar på julbordet, utan en underbart god rätt som blir fantastiskt så här års när apelsinerna är fina.

Mmmm, jag måste snart göra en raid åt fruktkorgen till och ta fram mandolinen och fankålen. Va, är klockan bara lite över 9 på morgonen? DET gör väl inget!


Citronmarinerad fänkålssallad med apelsin och granatäpple

pressad saft av 1 citron
1 dl olivolja
1 msk flytande honung
vitpeppar
salt
1 färsk fänkål
2 apelsiner
1 granatäpple
100 g rucolasallad
1 liten knippa dill
1 dl mandel

Skålla mandlarna och rosta dem sedan långsamt i en torr järnskekpanna. När de börjar få färg och är helt knapriga tillsätter man lite olja, t ex smakneutral rapsolja och salt.

Blanda citronsaft, olivolja, honung, vitpeppar och salt till dressingen.
Ansa och skiva fänkålen tunt (1,3 mm kör jag) på mandolin. Skala och skär ut apelsinfileér ur apelsinen. Plocka kärnorna ur granatäpplet. Riv rucolasalladen i lagom stora bitar och plocka dillen i små kvistar.

Blanda alla ingredienserna. Strö över den rostade mandeln strax före servering

 

GOD FORTSÄTTNING

...alla läsare!

Efter en extremt jobbig arbetstermin, galet stressig med mer övertidsjobb än jag någonsin haft blev julen härligt lugn.

Vi firade i dagarna två, först med J:s familj och sedan min. Det var gran, ljus, umgänge, god mat, julklappar till barn och ungdommar och allt annat som hör till.

På hemmafronten har vi pysslat om våra djur. Nytillskottet, treåriga omplaceringen, illerhanen Jimmy är fortfarande mobbad av vår Vintra. Det ser nästan löjligt ut när hon, som är 1/3 så stor trakasserar vår fina hane. Men det kanske inte är så kul att få halva sitt revir avstängt av en hage där det dyker upp ett nytt djur. Illrarna har heller inte kunnat hälsa på varandra förutom genom hagens galler då Jimmy fortfarande har ärr och stygn kvar från en operation.

Självklart fick illrarna också julklappar, vilka de lätt öppnade för egen tass. (Man slår in lite löst och gömmer gurkbitar inne i paketet.) Sedan blev det däremot kris då båda tyckte bäst om Jimmys sjörövarskepp i luddigt tyg, med många illriska in/utgångar och remmar  som gör att man kan hänga upp det t ex under ett bord. Vi VET att Vintra kommer att älska sin illertunnel, men självklart var hon tvungen att bli sotis på Jimmys skepp... Turligt nog är Jimmy en riktig promenadiller och när vädret tillåter går vi ut med honom i koppel och lämnar Vintra hemma lekandes sjörövare i Jimmys skepp.

Illrar är extremt aktiva när de är vakna, men de sover också i långa perioder. Då har jag passat på att läsa böcker och ha det skönt. Inte fel alls!

Härliga dagar har det varit, men nu börjar jobbet igen, med två jätteprojekt och ett mindre som ska vara klara i början av januari. Tur att jag gillar mitt jobb!

Vegetarisk måndag eller ett grönt tips till julbordet.

I åratal har jag försökt odla den godaste av pumpor, butternutpumpa. Det har blivit fina plantor, men inga frukter. Jag har läst på och konstaterat att just butternut behöver mer värme och längre somrar än vad vi har här i Stockholmstrakten. Med i våras fick jag tips om en ny variant av butternut, en med sortnamnet "Long de Nice" från Runåbergs fröer som skulle vara lämplig för nordligare breddgrader. Och se, under över alla under, två gigantiska pumpor blev resultatet!

Det fantastiska med pumpor är att man kan spara dem så länge inomhus, i rumstemperatur.

Vi ville gärna laga något gott av våra fina butternuts och fastnade för ett riktigt juligt recept från Coop. Det blev väldigt gott, men vi ville gärna göra en helt vegetarisk variant. Sidfläsk är ju inte helt lätt att byta ut, men J har ju pysslat en hel del med både varm- och kallrökning nu i höst och i kylen fanns kallrökt saganakiost. Jag är säker på att det blir gott med orökt saganaki också, eller fetaost. Jag tycker ursprungsreceptet innehöll för mycket grönkål som ju lätt kan ta över. Jag byter gärna ut en del av den mot den mildare blomkålen. Jag har också gjort en annan redning och i denna rätt passar riven muskotnöt nästan löjligt bra. Resultatet? Ett helt vegetariskt alternativ som är toppen att äta som det är, eller som tillbehör till kött, varför inte på julbordet där gratängen pryder sin plats med sina vackra färger.


Fröken Dills krämiga pumpagratäng med grönkål, 6 port

1 paket saganakiost (gärna rökt) alt fetaost, tärnade

150 g liten strimald purjolök

2 msk smör

300 g grönkål, ansad och strimlad, alt blomkål i små bitar

1 dl vatten

300 g palsternackor

400 g butternutpumpa

2 dl riven cheddar

2 dl vispgrädde

1 tsk idelamjöl

riven muskotnöt

1 tsk salt

0,5 tsk nymald svartpeppar

1 dl pumpakärnor utan skal

 

Sätt ugnen på 225°.

Stek löken i smör. Tillsätt grönkål/blomkål och vatten. Fräs tills grönkålen är mjuk, ca 5 min.

Skala och skiva palsternacka och pumpa. Koka upp grädden, vispa i idealmjölet och skjud till en lagom tjock redning.

Blanda ihop alla ingredienserna i en passande ugnsform. Grädda i mitten av ugnen ca 30 min, tills pumpa och palsternacka är mjuka. Rosta pumpakärnorna i en torr stekpanna och strössla över gratängen.

Njuuuuut!

 

Jimmy

Foto: Alexandra

Idag får ni hålla tummarna för illern Jimmy. Han lämnades in hos veterinären imorse för att operera bort en knöl på halsen. OM allt går väl kommer han hem till oss före jul och vår lilla pälskling Vintra får en illerkompis igen!

Äntligen!

Igår fick vi tillträde till vår nya lägenhet. J förevigade våra första steg in i vårt nya hem.

På kvällen kom en massa släkt, vänner, arbetskamrater, grannar och andra på "inspektionsglögg".

Lägenheten var ju helt tom sånär som på lite julbelysning som vi hunnit hänga upp, så alla fick gott om plats.

Förutom glögg, pepparkaka och grönmögelost hade vi vin,öl och julmust och så hade jag kokat några goda soppor och köpt ett gigantiskt surdegsbröd. Man fick äta ur pappmuggar och det var vegetarisk pumpasoppa (som i detta recept, men med grönsaksbuljong), långkokt chili med gräddfil eller gulashsoppa med smetana.

Fram emot midnatt rumlade vi hem till gamla lägenheten, mycket nöjda och glada.

Nobel 2013

Inte heller i år blev vi bjudna på Nobelfesten i Stadshuset. Typiskt!

Vi fick alltså inte äta:

Förrätt:
Pärlhönsmosaik, morotsvariation med gotländsk tryffel och kantarellduxelle med tryffelmajonnäs.

Varmrätt:Havskräftfylld piggvarskupol, tartelett med havskräfta på ostcrème och spenatbädd, spetskålsterrine, havskräftsås och mandelpotatispuré.

Dessert:
Chokladsiluett med nougat och havtornsexplosion.

Men inte surade vi för det, inte! Vi dukade fint med vita duken och silverbesticken framför TV:n i vårt eget vardagsrum och frossade på en egen Nobelmiddag. På grund av den senaste tidens extrema arbetsbelastning blev det inga krångliga rätter, men många snabba och välsmakande genvägar.

Till förrätt åt vi gratinerade kammusslor från Picard som dekorerades med hemodlad minimorot och små salladsblad. Dessa färdigköpta musslor är fantastiska. Någon gång när jag får tid ska jag experimentera fram ett recept så att alla ni som inte har ett Picard nästgårds kan få njuta detta goda.

Huvudrätten var skaldjur. Jag hade tänkt mig havskräftor eller hummer, men det fanns inte ens på dyr-Ica, så det fick bli räkor och krabba med två såser istället. Hemlagad hovmästarsås är ett måste till krabba och så gjorde vi en egen riktigt fluffig aioli.

Efterrätten var minichokladbakelser från Picard med vaniljglass.

När det var dags för dans i Stadshuset fick jag tyvärr avstå eftersom jag var tvungen att jobba, men det var trevligt med lite musik till datorknappandet.

Ett kök blir till - del 1, tidiga planeringen.

skiss

Jag som alltid varit så mycket EMOT att slänga ut hela kök och köpa allt nytt... Och nu är vi på gång att själva göra det i vår nya lägenhet. Motsägelsefullt, men det kök som finns på plats är Familjebostäders standard från tidigt 1980-tal. Maskinerna är slut och resten av inredningen är i jättedåligt skick.

köket idag

Vi testade först med att lägga in rummet i IKEA:s köksplaneringsverktyg, men det kändes inte alls rätt. Huset där lägenheten ligger är från 1913 och även om alla de gamla fina detaljerna; lister, foder, spegeldörrar och inredningar från den tiden har tagits bort vill vi absolut återskapa känslan som det en gång KAN ha varit,  ingen lyx, men (troligtvis) ett tjänstemannahem från 1913.

inspirationsbild

Även om jag själv är arkitekt är detta tyvärr inte en kompetens som jag har. Jag kan varken tillräckligt mycket om bebyggelsehistoria, teknik eller hantverk. Däremot hade jag en helt fantastisk lärare på den allra bästa kursen under arkitektutbildningen, "Framtida byggande" , en kurs som handlade lika mycket om byggteknisk historia som om framtiden. Jag hade inte träffat min lärare P på massor med år, men jag visste att han hade ett eget arkitektkontor tillsammans med sin fru och att han ritat många fina köksinredningar. Sagt och gjort, kontakt togs och förra helgen fick jag äntligen träffa P igen efter alla dessa år. Otroligt roligt! P, J och jag satte oss runt ett bord för några timmars intensivt skissarbete. Vi glömde tid, rum och middagen som var planerad. P:s värld av idéer, detaljlösningar, hantverksknep, känsla av ett rum, tips och råd var helt uppslukande. (Förlåt P att du inte fick någon middag, jag minns att du levde mest på kaffe redan på skolan... Vi lovar att det ska bli bättre förtäring på invigningsfesten och närhelst du annars vill komma och hälsa på!)

Först gick vi igenom förutsättningarna. J hade mätt upp rummet och det behövdes för mäklarskissen visade sig vara helt fel. Vi listade ut vilken riktning golvbjälkarna borde ha och vilka väggar som inte kunde påverkas (ytterväggar, vägg mot badrummet som är minst 40 cm tjock, med en massa schakt i...).

J och jag hade en tanke på att vi ville ha IKEA-stommar kombinerade med nytillverkade luckor, men det tog inte många minuter innan vi insåg att detta inte skulle bli bra. En massa krångel med passbitar och extremt svårt att få till 1913-års känslan. (Inget ont om IKEA-kök och deras kompisar, de är smarta, prisvärda och passar absolut i lite modernare sammanhang!)

Vi inser att platsbyggt blir mycket dyrare och kommer att ta lång tid, men om vi kan skrapa ihop pengarna, och det tror jag att vi kan, så finns det inget alternativ för det kommer att bli så extremt mycket bättre i just vår lägenhet! Vi har ju dessutom vår duktiga snickare B, varför idén med platsbyggt blir bra.

detalj

planlösningsförslag

skiss

 

Planlösningen ändrades en del jämfört med det vi först tänkt. En extra frys och städskåpet får flytta in i arbetsrummet, annars blir det helt enkelt för trångt.

En hel vägg och ett hörn i köket kommer att få väggfast bänk där man kan sitta, men också förvara saker under det pianogångjärnsförsedda locket i sitsen. Ett befintligt element kommer att byggas in i bänken och denna del måste vara demonterbar så att man kan städa under och dessutom serva elementet. Den kommer också att vara försedd med ett (skitsnyggt) galler så att luften kan passera.

Köksskåpen ska byggas med linoljemålad pärlspontpanel, få riktiga pinngångjärn och tidstypiska beslag. Överskåpen ska bli exra djupa så att också stora tallrikar får plats.

Arbetsbänken, för det blir troligtvis bara en lång bänk, blir rostfri med enkel rak bockad profil som kan tillverkas av en plåtslagare. Bänken blir 73 cm bred istället för standard 60, som egentligen är för smalt för att kunna jobbar riktigt effektivt.

Man trängs alltid vid vattnet och här blir det två rejäla hoar, men också ett extra vattenställe (typ restaurang) precis vid spisen. Denna rörgren ska kunna stängas av och J röstade för att vi använder en kul kran, typ "brandslang", för detta.

Ett hörn som sticker ut blir rundat.

Golvet blir målat trägolv i rutor 30x30 cm. Socklar blir nytillverkade, frästa i lägenhetens gamla standard, målade med linoljefärg (otrolig känsla i den färgen men - dyr, måste målas i minst 3 lager, tunna tunna skikt som arbetas in i träet, måste göras själv då målare inte får jobba inomhus med lösningsmedelsburen färg. Vi tänker att J med sin erfarenhet av träbåtar kan basa för målningen nästa termin då han ska vara tjänstledig från skolan för att plugga).

Maskinerna hade vi först tänkt bygga in, men det blir bara fippligt. Kyl/frys, diskmaskin, fläkt och spis får vara "något annat" och faktiskt synas. Vi ska försöka hitta några apparater som har bra funktion och inte är alltför fula.

Dörren in till det angränsande arbetsrummet/illerrummet måste flyttas och ska i samband med detta bli en spegeldörr med karm och foder som det en gång kan ha sett ut i vårt fina hus.

Kulörerna på snickerier och kakel blir diskreta grått/vitt men i övrigt, väggar och golv är det lite kinkigt, särskilt med tanke på att rummet vetter mot norr. P tipsade om att kulörer inte behöver bestämmas från början utan kan komma lite senare när man börjar se på plats hur det hela kommer att bli.

Till sist ett råd som jag kan skriva under både som privatperson och som yrkeskunnig. OM du tänker spendera tid och/eller pengar på att bygga eller bygga om, tänkt på att det är extremt lönsamt att lägga ner ordentligt möda/pengar/tid på planeringen av det hela. Slutresultatet blir så mycket bättre! Ta hjälp av ett proffs, även om du tror att du själv har de bästa idéerna! I nio fall av tio har man svårt att tänka utanför ramarna när det gäller ett eget projet och det är SÅ bra att få det belyst från något annat håll och få tips från någon med stor erfarenhet från liknande projekt.

 

Odling 2013

Odlingssäsongen 2013 går till historien som en av de bästa hittills. Salladen på bilden skördade vi för bara några veckor sedan. Helt underbart att avnjuta färska blad i mörka november! Och ännu finns det lagrad skörd i form av gröna tomater som ska kokas till chutney, fantastiska pumpor; Babybear och, under över alla under; butternutpumpan "Long de Nice", palsternackor och några små lökar. Persiljan kan fortfarande skördas och i lådan utanför köksfönstret finns rucola, någon liten sockerärt och vinterportulak (kallas "miner´s purslane" på engelska och är inte alls släkt med annan portulak, som inte är frosthärdig).

Jag kommer också att göra tappra försök att övervintra några tomatsticklingar, variegerad isört, wasabiplanta och en physallisplanta.

Trots den extremt intensiva jobbhösten har jag också hunnit sätta både vitlök och tulpanlökar på landet. Höstsådd av fröer som lämpar sig för detta (svartrot och palsternacka m fl) har det också blivit. Min kronärtskocksplanta av sorten Herrgård har fått en rejäl vinterinklädnad. Allt detta kan jag tacka den långa milda hösten för.

2013 har också varit ett roligt år då en hel del tankar och idéer om köksväxtodling utbytts, via facebooknätverk, på jobbet, på resa till Gotland/Öland och på andra sätt.

Nu väntar vi snö och det är väl inte att undra på när vi har december månad.

För det nya året finns en massa spännande odlingsplaner. Häng med framöver så får ni se!

Ultimat lyx på Oaxen krog

Bild: Oaxen

Bild: Oaxen

Bild: Oaxen

Äntligen har jag begått mitt livs lyxigaste restaurangbesök!

En alldeles vanlig torsdag i november, i en vecka med alltför mycket och alltför stressigt jobb fick vi en kväll i en annan värld. Mathimlen!

Spårvagnen gick ut till ett senhöstmörkt Djurgården och från hållplatsen var det bara några minuters promenad till Oaxen krog och slip.  Vi träffade våra vänner i baren där de drack en spännande gindrink med smak av ingefära.

Väl inne i matsalen, där vi fick sitta med full insyn in i det öppna köket, valde vi varsitt glas av den rekommenderade champagnen, 2009 Les Beaux Regards Bérèche et Fils Champagne. Den smakade som en riktigt fin champagne, inklusive toner av Pommac, vilket säkert låter konstigt, men var perfekt. De delikata apritretarna serverades en efter en i tjusiga uppläggningar. Alla var fantastiska, men mest minnesvärt var det friterade kycklingskinnet och något (var det samma munsbit?) med underbar äkta tryffel. J minns det lilla tångbrödet med krabbröra. Tyvärr hade jag inte sinnesnärvaro att skriva upp vilka de olika tilltuggen var, men vi började redan nu inse att maten på Oaxen är unik och kanske inte riktigt sådant man varken vill eller ska svänga ihop hemma i köket.

Själva menyn inleddes med "Hyvlat sjöborresmör med åldrad morot, råräka & rom från pilgrimsmussla". "Det är som att äta havet." sa K och hon hade helt rätt. Sjöborre har jag nog aldrig ätit tidigare och den var fantastisk serverad som tunna skivor hyvlat smör. Den åldrade mototen visade sig vara just lagrad i spisvärme och rommen från pilgrimsmussla är ju suverän, så synd att de oftast säljs utan rom.

"Svensk hummer med dill i ostronsås, kålrabbi brässerad i ostvassle & gran samt syrad shalottenlök" var nästa rätt. Riktigt fin hummer kan ju aldrig bli fel! Jag blev förvånad över hur nätt tillagad den var. Normalt tillagas humrar alltid för länge, vilket gör dem torra och tråkiga. Dessa små godbitar smälte i munnen! Tillbehören var intressanta med fin gransmak, men jag föredrar nog just hummer utan alltför mycket annat som smakar. Vinet till hummern var 2011 Improvisacio Cal Raspallet Penedès från Spanien. Här har jag gjort några anteckningar som är svårlästa, men jag tror att vi tyckte att det var ett lite ovanligt vin som stack ut, men passade bra till hummern.

Nästa rätt var vegetarisk, "Grönkål & åldrad kålrot stekt i äppelcidervinäger med paranötter, jästa Djurgårdsäpplen samt persiljekräm". Jag är ju SVÅR på grönkål och äpplena var smått magiska. Hela rätten var lite som en efterätt, men inte alls söt. Vinet var 2010 Gilbourg Benoit Courault Loire.

Menyns höjdpunkt var "Örthalstrad havskräfta med varm surgrädde, grillad sallad & svampspäck med svampsoja". Så vacker med en spegel av mörk soja toppad av perfekt havskräfta och så vansinnigt god - perfekt tillagad och suverän smakkombination! Både J och jag gillar Grüner Veltliner och 2011 Hochrain Grüner Veltiner Veyder-Malberg Wachau från Österrike gjorde oss inte alls besvikna. Mycket karaktär!

Den höga nivån hölls uppe i nästa rätt "Skrapad reninnanlår med rödingrom, löktravspuré, långfilsyrad grädde, samt syltad svartkål och vitlav". Surf and turf på lyxsätt, en underbart vacker och god rödingrom är ju aldrig fel och väldigt spännande, om än lite beskt att äta vitlav. Vinet var 2012 C.A.I. Riesling Immich-Batteriberg Mosel från Tyskland.

Middagen var rätt lång och i halvlek sveptes vi in i filtar och bjöds ut på verandan, med utsikt över vattnet. Vi bjöds på rykande varm buljong på svamp- och ankfot och fick oss en pratstund med en av de anställda. Han berättade lite om skillnaderna på Oaxen när det låg på ön med samma namn och nu när det flyttat in mot stan och hamnat på Djurgården. På ön levde personalen tillsammans, lite som på kollo, och man gjorde allt själv, t ex all rökning av olika produkter. Fast även med den mer centrala adressen görs mycket från början och personalen plockar mycket egna örter och annat i naturen.

Ännu en stor favorit bland de många rätterna var "Kokt piggvar med bryssel- och spetskål, ärtpuré och bovete. Piggvaren låg i små paket av ångad spetskål och rätten var sprinklad med söta brysselkålsblad. Kombinationen med kålsmaker och fisk är inte lätt, jag har smakat några rätt misslyckade varianter, men här var den helt perfekt. Kanske gjorde den lite söta ärtpuréen sitt till för att gifta ihop smakerna? Vinet var 1998 Cotes du Jura Carail Chateau d´Arlay Jura från Frankrike, ett slags ovanligt roséliknande vin gjort på både gröna och röda druvor, en metod som historiskt varit vanlig i Jura, men där Chateau d´Arlay numer lär vara den enda producenten.

Nästa rätt var det enda på menyn som jag innan kände mig tveksam till. "Renblodpudding med glaserad gulbeta samt puré på svart Skillebyvitlök" kändes inte helt lockande för mig som inte gärna äter någon blodmat. Jag smakade i alla fall på de eleganta små blodpuddingkuberna. De påminde om ganska menlös svartsoppa och hade en mjuk konstistens som inte riktigt föll mig i smaken. J fick min blodpudding och jad njöt av de goda tillbehören istället.Vinet var 2009 Montepulciano d´Abruzzo Emidio Pepe Abruzzo. Ett vin med verklig karaktär, så långt från de snälla pizzavinerna Montepulcianodruvan brukar hamna i.

Nu var det dags för köttet. In kom ett paket med sotig björknäver som öppnades och avslöjade bakad/lättrökt rådjusytterfilé. Det absolut perfekta köttet serverades med rökt oxmärg, selleripuré och flammad fänkål. Hur gott som helst och ett underbart Nebbiolovin därtill, 2004 Boca Le Piane Piemonte.

Nu började jag bli rejält mätt. Desserterna var såklart toppen de också, men eftersom jag är mer för salta än söta saker är jag glad att det söta kommer på slutet. Första desserten var "Puré på stensöta & körvel med mousse på vit choklad, frusen fänkålsjuice & bränd vit choklad". Detta följdes av "Glass på myskmadra med hjortron, syrad grädde, krispigt surdegsbröd & chokladsmulor." Allt var gott, särskilt glassen var helt underbar.

Som om inte allt detta var nog fick vi dessutom praliner i eleganta skrin efter all maten. Jag tror J förmådde smaska i sig några, men annars fick den fina lådan följa med hem för att avnjutas senare.

Vi var extremt nöjda med vårt Oaxenbesök! Visst är det helt vansinnigt att äta så mycket och så dyrt, men om mat är ens största intresse och man i alla fall inte hinner göra av med de sparade nöjespengarna på t ex resor, då tycker jag att man ska slå till och gå på riktigt fin krog vid några få tillfällen. Om inte annat för att få idéer till det egna matlagandet, men också för att man ska njuta av det enkla och rustika i t ex en hembakad pizza och lantligt rödvin så mycket mer! Lyxmat har sin plats, men vanlig, god hemmamat har också sin.

Sorg och förväntan

Jag har inte glömt bort min blogg, det har bara varit så otroligt mycket den senaste dryga månaden.

Jobbet har varit helt galet  (jag har haft 14 projekt istället för normala ca 5). Försäljningen av min lägenhet blev en mardröm, även om det löste sig till slut och mitt i alltsammans blev vår pälsklingsgubbe, illern Gizmo sjuk. Veterinären kunde inte hjälpa honom. Han fick intensivvård i ett och ett halvt dygn, men svarade inte på medicinen. Sjukdomen hade gått för långt och det fanns inget annat att göra än att låta honom somna in. Han var kanske "bara" en iller och dessutom gammal, men han var en sån fantastiskt fin vän. Snällare iller har aldrig funnits och jag saknar honom så fruktansvärt! Vår lilla illertös Vintra har det också tufft, nu när hon blivit ensam, men vi försöker vara med henne så mycket vi kan och letar med ljus och lykta efter en illerkompis som kan flytta hem till oss.

Som ni förstår har matfronten inte varit prioriterad på länge. Vår lokala pizzeria har alltsom oftast fått agera räddare i nöden och mackor eller något snabbt hoprört krubb har varit mer regel än undantag i vårt kök.

Inte heller har vi hunnit ta oss iväg ut och ätit på spännande krogar. En fördel med detta är att pengarna i vår uggla samlats på hög. Plötsligt hade flera månader gått och vi hade tillräckligt för att boka in oss på uberlyxiga Oaxen. Ikväll är det dags och jag längtar redan!

Jag avslutar det här inlägget med en idolbild på Gizmo eller Chefen som vi kallade honom. Vila i frid, käraste gubben!