Adam & Albin igen

Nu har det nästan blivit tradition för J och mig att vi tar en lång helgpromenad till Ringen vid Skanstull för att äta lunch på Teatern.

Förra gången vi var där utnämnde jag Adam & Albins raamennudlar med kyckling, kikärtskräm, spenat, rostade solroskärnor, miso och blomkål  + extra krossat ägg till godaste rätten på Teatern dittills.

Jag hade alltså väldigt höga förväntningar. När vi kom nu i helgen hade Adam & Albin bytt meny. Jag tog raamen med kycklingfrikadeller, J valde sashimi. Som vanligt var det väldigt gott, underbara frikadeller med mycket koriander till nudlarna, men jag tycker buljongen och de andra tillbehören var godare i den kycklingrätt de hade tidigare. J var mer nöjd med sin sashimi på fräsch lax, men även där tyckte jag att buljongen var lite för tam. Vi testade också några dumplings som var goda, men inte outstanding. Mer tryck i smakerna, tack!

Vi köpte med oss ett par portioner raamennudlar och tänker försöka få ihop en egen rätt hemma vid tillfälle.

Norska sjukhuscafeterians sallad

Dagens lunchsallad är inspirerad av en studieresa till Oslo som jag gjorde för några veckor sedan. Det är nog den absolut minst kulinariska resa jag någonsin gjort. (Men SJ hade prisvärt vin i bistron på vägen dit, vilket jag och kollegorna tyckte var härligt. Fem timmar i "baren" med trevliga arbetskompisar - toppenkul.)

Det enda goda jag åt under resan var en snabbt ihoprafsad sallad från en sjukhuscafeteria. "Skynda er, bussen går snart, köp något att ta med!" Jag fick med mig vad jag tyckte var en verkligt konstig salladsbladning - bönor, sallad, tomat, lök, ägg och tacosås. Konstigt nog visade sig salladen vara riktigt, riktigt god. Det milda, mättande ägget, de kryddiga bönorna, den heta såsen. Inte alls dumt!

Därför består dagens lunchsallad av följande lager: några svarta oliver och marinerade kidneybönor med olja, limejuice, tacokryddor och hackad lök, nättkokt ägg, tomater sprinklade med lite färsk koriander, gurka, rädisor, blandad sallad och ärtskott.

Som tillbehör har jag tagit med het tacosås och gräddfil.

Vintras helg

Vår iller Vintra är jättesvår att fotografera. När hon inte sover är hon nämligen i ständig rörelse.

En favoritsysselsättning är att inspektera diskmaskinen. När disken är klar kryper hon in under nedersta korgen i maskinen och slickar i sig kvarblivna vattendroppar. Vintra älskar saker som är gjorda av gummi så detaljerna i botten på diskmaskinen tycker hon är jättespännande. Turligt nog är det en robust diskmaskin så ännu har den tålt vår illertjejs framfart.

En annan sak som Vintra absolut älskar är en sprayflaska med vatten, sån som man har till blommor. Jag har hört att en sådan ska kunna användas för att uppfostra illrar. I teorin ska man markera att de gjort fel genom att spreja vatten på dem. Det skulle inte fungera på Vintra för hon är helt tokigt i sprayplaskan och vill bli sprejad på hela tiden. Sedan springer hon fram, ställer sig på bakbenen och slickar de sista dropparna från sprejflaskans munstycke.

Först upp

Tomater är snabba på att gro. Efter bara några dagar på golvvärmen i badrummet tittade den första lilla plantan upp. I år var det  sorten Indigo peardrops som var snabbast upp. Troligtvis för att fröna var riktigt färska. Äldre fröer tar mer tid på sig. Intressant nog har plantstjälken hos Indigo peardrops faktiskt lite lila färg i sig jämfört med andra plantor. Spännande!

Ett glas lycka

Ett iskylt glas med nypressad blodapelsinjuice hälsar oss godmorgon den här kalla och soliga februarisöndagen.

Gudagott!

J hade fyndat blodapelsiner med fula skal så här gällde det att pressa dem innan de blev dåliga.

Jag tycker alltid att det känns lite lyxigt att dricka juice för när jag var barn fick man det bara vid speciella tillfällen. Då togs det fram en liten burk med koncentrerad Kalle-anka-juice ur frysen och innehållet fick sakta smälta i vatten i en glaskanna. Man rörde och rörde med skeden från ett salladsbestick för att få det hela att gå fortare. Antagligen var juicen inte alls lika god som dem som finns idag, men eftersom den serverades så sällan var det ändå spännande och som jag minns det smakade det lilla glaset till söndagsfrukosten himmelskt.

Den godaste apelsinjuicen jag någonsin druckit var i Brasilien. Jag besökte en kompis familj och varje morgon gick pappa M och köpte fula grönskaliga nyplockade apelsiner som omedelbums pressades till helt gudomlig juice. Underbart svalkande i värmen. Med tanke på att frukostsällskapet lätt kunde bestå av 15 personer (min kompis har stor familj) var det verkligen en bedrift.

Här i Sverige har vi en liten tid till tillgång till fina apelsiner från södra Europa och blodapelsiner från Sicilien. Underbart - jag tänker njuta av den lyxen.

Fredagslunchsallad med yoghurt-mynta-dressing

Salladsburken på tapetprover för sovrummet

Igår åkte vi till IKEA efter jobbet och när vi kom tillbaka med bilen till garaget som ligger några kvarter hemifrån insåg vi att det passade alldeles utmärkt med middag på den indiska restaurangen som vi ändå går förbi.

Jag fick min favvo Kungsräkor Karai och den var som vanligt illstark och jättegod. Som vanligt blev man också så mätt att man rullade hem efter maten. Tur att det är nedförsbacke!

Jag trodde aldrig att jag skulle vilja äta mer, men eftersom man inte är född till orm kommer hungern såklart tillbaka ganska snabbt. Min lunchsallad idag är klart inspirerad av den väldigt goda yoghurt-myntasalladsdressingen man får på indiska restaurangen.

Receptet är för en större sats som går att köra i en mixer. Jag gjorde bara någon knapp deciliter och hackade/rev ingredienserna och rörde ihop.


Indisk yoghurt-myntadressing

1 tsk salt
1/2 tsk honung
1 vitlöksklyfta
1 kruka färsk mynta
1 kruka färsk koriander
1 msk pressad lime
1/2 grön chili
1 1/2 dl tjock yoghurt

Mixa alla ingredienser!



Bottenlagret var dressingen med lite tillagat kycklingkött i tärningar. Lagret över är tärnad gurka följt av morotsbitar, mungbönsgroddar, tärnad mango med hackad koriander, bondbönor, tomat, hackad rödlök, krispig sallad och ärtskott.

Hoppas bondbönorna är lika goda som de ser ut. En verklig favorit bland grönsaker. Dessa var köpta, men jag måste börja odla mer av dessa godingar så att det räcker till ett gäng att ha på lut i frysen också. Inför säsongen 2016 har jag beställt frön av högavkastande sorten "Jubilee Hysor". Ååååh, vad jag längtar till odlingssäsongen!

Mera "salad in a jar" - nu med currykyckling

Eftersom vi åt Bibimbap med kyckling till middag igår fanns det rester av strimlade stekta kycklinglårfilér (Eko-reko-kyckling, lite dyr men helt OK kvalitet och den finns lätt tillgänglig på vårt Coop.).

Jag var först inne på att göra någon väldigt kreativ och nytänkande kycklingsallad till lunch, men i mitt fall infaller inte kreativitetstoppen på morgonen under strax-iväg-till-jobbet-stressen, så det fick bli en light variant av en gammal favorit med currydressing.

Jag tyckte kycklingröran blev riktigt god och inte heller gick det åt särskilt mycket kycklingkött så jag kan nog fixa en fredagssallad med det som blev kvar.

Glasburken bottnades med röran som bestod av tärnat kycklingkött i gräddfil, stark och mild curry i blandning, en tesked mango chutney, hackad mild lök, hackad saltgurka, hackat syrligt äpple, salt och peppar.

Lagren ovan består av tärnad gurka, blomkål skuren i små bitar, tomat, böngroddar, rädisor i bitar, krispig sallad och ärtskott på toppen.

Jag längtar redan till lunchen!

Fullständigt normalt?

Visst är det fullständigt normalt att åka spårvagn med två stora, tunga hinkar knökfyllda med färsk hästgödsel?

Visserligen satt locken ordentligt på så innehållet avslöjade sig inte, men jag var livrädd för att de skulle välta.

Åkte hem lite innan rusningstiden, men då var spårvagnen istället full med föräldrar och en massa barn på väg hem från dagis. Skrikande barn, springande barn och barn som for runt i hela vagnen. Jag hade fullt schå med att hålla mina hinkar på rätt köl.

Som någon kanske redan räknat ut håller jag på med ett nytt odlingsprojekt. Stort tack till hästtjejen M som hämtat gödseln på Södertälje ridskola. hon gav mig dem och sa att hon skulle lyssna på Radio Stockholm i väntan på rapporten "Gödselkatastrof på SL. Kvinna avslängd och avstängd från Tvärbanan."

Vad det ska bli? Det får ni se om någon vecka ifall experimentet lyckas!

Lunchsallad - fortfarande gott!

Ännu har jag inte tröttnat på mina lunchsallader i glasburk. Nyttiga, lighta och (med lite tillvänjning) tillräckligt mättande. De flesta salladerna har varit utan kött eller fisk, någon med några få räkor, kanske ett kokt ägg eller en pytteliten laxbit.

Glasburkssalladen går snabbt att duka fram så man hinner med en hastig promenad runt kvarteret också på lunchen. Salladerna bidrar heller inte med matos vilket annars är ett problem här på kontoret eftersom vi värmer och äter våra luncher mitt i lokalerna, intill konferensrummen där vi träffar kunder och andra gäster. Inte så kul när det stinker uppvärmd fisk...

Dessutom är mina salladsluncher ett utmärkt sätt att ta hand om rester.

Överblivna ugnsrostade rotsaker och stekta kikärtor fick bottna dagens burk tillsammans med en enkel vinägrett gjord bl a på en supergod olivolja som jag köpt av en kollega. Den kommer från hans familjs olivodlingar i Italien. Har ni möjlighet att köpa färsk olivolja så här - ta chansen! Lite smulad getost och några oliver ovanpå rotsaker och kikärtor och sedan grönsakslager med slantade morötter, gurka, tomat, hackad rödlök, krispig Cosmopolitansallat och mina egna ärtskott. Kanske toppar jag salladen med några knapriga, rostade pumpakärnor också.

Snart är det dags för lunch!

Tomatsådd 2016

Äntligen har nu årets tomatfröer kommit ner i jorden! Egentligen är det lite tidigt om man inte har tillgång till växthus, men jag har en idé om hur jag ska driva upp mina älsklingsplantor ljust och svalt så att de blir knubbiga och fina och sedan kommer det ändå an på hur sommaren 2016 blir. Hoppas på mer sol i juli jämfört med förra året...

Årets sorter är:

• Black sweet cherry - ständig favorit, med oslagbar färg, mörk på utsidan och snyggt grön inuti
• Gelbe dattelwein - favorit sedan många år, lite sen, men otroligt saftig, söt och god i enorma klasar
• Mei Wei - ny favorit sedan några år, den enda tomaten man behöver odla enligt Runåbergs fröer
• Chilega - ny favorit sedan några år, tidig, söt och god
• Dansk export - pålitlig normaltomat
• Gardener´s delight - pålitlig, produktiv cocktailtomat
• Green zebra - snygg, lite syrlig och god
• Green grape - fantastisk färg, särskilt inuti, god
• Golden bumble bee - ny, jag föll för färg och mönster, hoppas den är god
• Yellow pearshaped - snygg, god
• Houndreds of thousands - ny, ampeltomat som ska vara god 
• Någon variant av piennolotomat som jag bytt till mig för några år sedan
• Svart rysk tomat som jag inte vet namnet på - spännande!
• Sungold - ska vara söt och god
• Indigo peardrops - ny, jag föll för färg och mönster, hoppas den är god
• Purple Calabash - brukar kunna hinna mogna utomhus en bra sommar, stor, god och snygg
• Red Profusion - ny, ampeltomat som ska vara god 

Plus ett antal till där jag hade gamla fröer. Det var bl a Orange cherry, Angora, Malinowe, Zarnitsa, Chernomyr och några till.  Kanske gror de inte, men man vet aldrig, tomatfröer kan ha överraskande bra hållbarhet.

Sedan antar jag att jag kommer att köpa, eller byta till mig ytterligare några sorter, för så brukar det bli. Bl a var frö från Sweet 100, som jag alltid brukar ha, slut. Kanske kan jag tigga till mig Cheerokee Purple, också den en stor, snygg tomat som ändå brukar hinna mogna vid odling mot södervägg utomhus. Orange bourgain önskar jag mig också liksom Lemon drop. Detta med tomatsorter väcker verkligen samlarbegär och bara tanken på en solmogen, egenodlad tomat får det att vattnas i munnen.

Fisktaco?

Antagligen är det jag som har fördomar men jag tycker ovanstående låter som något som en riktigt usel personalmatsal har hittat på. Taco är gott och fisk är gott - alltså - tadaa - FISKTACO!

Men nu gäller det att utmana sina förutfattade meningar.  Lax är ju en lite speciell fisk och vissa goda kryddningar till sådan passar ju faktiskt väldigt bra till tex-mex. Och lax med lite rökiga smaker är ju riktigt gott till het och sötsyrlig, korianderstinn mangosalsa.

Sagt och gjort. I helgens tacobonanza på modell från Sveriges Mästerkock fick faktiskt laxtacos vara med som en av kandidaterna (de andra var pulled pork och rostas) och det blev en ny favorit.

Den här säsongen varmröker vi inte så mycket, eftersom röken bor på landet, annars kan jag tänka mig att samma recept med varmrökt lax hade blivit en riktig hit. Nu fick vi nöja oss med smak från rökigt paprikapulver och det var heller inte så dumt.


Laxtaco, 4 port

400 g laxfilé
1 tsk rökigt paprikapulver
1 tsk spiskummin
salt och svartpeppar
smakneutral olja att steka i

mangosalsa:
2 mogna mangofrukter, skurna i små tärningar
saft från 1 lime
1/2 finhackad röd chili
4 salladslökar eller 1 liten rödlök, finhackat
1 kruka färsk koriander, hackad
salt och svartpeppar

grönsallad, ärtskott, tomat, gurka rödlök eller andra grönsaker

små tortillabröd, helst hemgjorda av Masa harina-mjöl

Krydda laxfiléen med paprika, spiskummin, salt och peppar. Stek i olja och ta det lugnt. Bränd eller överstekt lax är inte gott. Den ska vara nätt färdig i mitten.

Blanda ihop ingredienserna till salsan och smaka av.

Värm bröden om montera tacosen vartefter. Grönsaker i botten, laxbitar på och toppa med salsan + kanske lite extra rödlök och koriander.

Djungelcurry på Slottsträdgården

Igår for vi till landet för att titta till huset, lämna några grejor och hämta andra. Just den stund vi var där tittade solen fram och snön glittrade. Minus ett par grader och februari kändes plötsligt helt drägligt. Jag hämtade hästgödsel till ett spännande odlingsprojekt och så fick vi oss en pratstund med grannen som har de fina hästarna och hennes väldigt leksugna hund, Tellmi (eller kanske stavas det "Tell me"?)

På vägen tillbaka till stan åkte vi förbi Slottsträdgården i Ulriksdal och åt en supergod lunch. Det stället gör allt gott och har alltid otroligt bra vegoidéer.

Lunchreceptet kommer jag att sno rakt av och frågan är om vi inte kommer att äta det redan på måndag.

"Djungelcurry" (oskarp på bilden - vi var hungriga!) var helt enkelt en ganska het thailändsk röd curry med en massa goda grön- och rotsaker och champinjoner plus svarta bönor. Enkelt och genialiskt!

Fredagsgott!

Det har varit en bra vecka med fokus på lighta salladsluncher. "1-point" sa min viktväktande kollega om den asiatiska sallad jag åt idag.

Men inför kvällen har jag lyxat till det och köpt ekologisk biff. Nu ligger den på temperering. Jag har länge varit sugen på att laga Sofijas vinnarbidrag i Cono Surs matbloggstävling - Grillad biff med wasabi-bearnaise och parmesanfries. Jag tror inte J blir ett dugg ledsen om vi äter detta till middag...

Uppdaterat: Vilken fantastiskt god rätt! Trots att biffen tyvärr var ganska seg var det bland det godaste jag ätit. Ett genidrag att pimpa bean med wasabi. Också en väldigt bra beskrivning hur såsen ska tillagas för att minimera risken att den skär sig. Och de ugnslagade friesen blev minst lika goda som om de varit friterade.

Värmande pumpasoppa

Vädret bjuder på gråmulen, råkall Stockhomsvinter med snöblandat regn, slask och temperaturer kring nollan. Vi eldar i kakelugnen varje kväll för att få mysstämning hemma.

Så här års behövs färgglad, värmande mat för att motverka vinterdeppen. Jag lagar gärna en god pumpasoppa på butternutsquash. Soppan blir extra god om man rostar butternuten och löken i ugnen först. Detta är också ett bra sätt för att utvinna så mycket som möjligt av pumpaköttet.


Chilistark pumpasoppa med ingefära och apelsin, 4 port

1 butternutsquash, ca 600 g
2 gula lökar
olivolja
salt och svartpeppar
2 potatisar
1 l grönsaksbuljong
saften från 1 apelsin
2 vitlöksklyftor
1/2 röd chilifrukt, finhackad
2 msk färsk riven ingefära

till servering: tjock yoghurt, sweet chilisås, färsk koriander


Halvera butternutten, skala och dela lökarna och lägg i ugnsfast form. Ringla över olivolja, salta och peppra. Ugnsbaka i 200 graders värme, ca 25-30 minuter tills pumpan är helt mjuk.

Skala och skär potatisarna i bitar. Koka mjuka i buljongen i en kastrull.

Ta bort kärnhusen från pumpahalvorna, gröp ur och ta vara på pumpaköttet. Hacka lökarna grovt. Tillsätt pumpakött och lök och koka några minuter. Riv i vitlöksklyftorna, tillsätt chili, ingefära och apelsinsaft.

Mixa med stavmixer tills konsistensen blir slät. Smaka av med salt och peppar.

Låt soppan bli varm och servera sedan toppad med med en klick yoghurt, sweet chilisås och färsk koriander.

Enkel och god lunch från Bon Appetit

Idag jobbade jag hemma på förmiddagen i väntan på en leverans.

Till lunch föll jag för ett väldigt enkelt recept från "Bon Appetit". Stekta kikärtor med örter, kål och stekt ägg blev verkligen toppengott. Väldigt snabblagad och nyttig rätt dessutom. Jag är inne i en riktig ägg-period nu. Stekta ägg, kokta ägg, förlorade ägg, omelett, you name it...


Stekta kikärtor med örter, kål och stekt ägg, 1 pers

1 burk kikärtor
2 msk olivolja
2 vitlöksklyftor
salt och svartpeppar
hackade örter, t ex persilja, basilika, koriander
ett par blad palmkål, strimlade  alt ca 10 halverade brysselkålar eller "flower sprouts"
1 ägg

Skölj kikärtorna och låt dem rinna av. Hetta upp olivoljan i en stekpanna på medelvärme. Riv i vitlöksklyftorna. Tillsätt kikärtorna. Stek på låg värme ca 15 minuter. Salta och peppra, blanda med färska örter.

Stek kålen, tillsätt lite vatten och brässera tills kålen är lagom mjuk. Salta och peppra.

Stek ägget "sunny side up".

Ät och njut!

Odling hela året

Har ni testat att odla "microgreens"? Det är små gröna blad av olika slag som kan odlas i fönsterkarmen hela året. Smörgåskrasse, solrosskott och ärtskott har jag såklart testat tidigare, men när jag ändå beställde fröer från England häromveckan föll jag för ett paket med 5 olika blad att odla som "Microgreens".

Sorterna var:  röd basilika, broccoli, rucola, rödstammad rädisa och asiatiska senapsblad.

Jag planterade i ett tunt lager jord, sprayade på rejält med vatten med blomspruta och sedan tog det bara någon dag innan alla sorter grodde. Brickan är inte helt optimal, den borde haft lägre kanter, men den passar precis under en liten energisnål LED-växtbelysning som jag har. Nu väntar jag med spänning på att bladen ska komma upp i lagom ätstorlek.

Jag hoppas de blir fina och goda att strö över diverse rätter och odlingen av miniblad känns hoppfull så här års då odling av annat ätbart har paus.


Uppdaterat: Och fort går det, så här ser lådan ut efter 3 dagar!:

Asiatisk laxsallad

Dagens lunchsallad i glasburk är en riktigt restsallad. Vår gårdagsmiddag var en väldigt god snabb asiatisk ugnslax och en liten överbliven bit fick bidra till min lunch. Jag var radiostyrdtrött på morgonen när jag la ihop salladen så den blev inte så optimalt snygg.

Dressingen i botten är verkligen en gammal favorit. 1/2 msk socker, 1 msk fisksås, 1/2 pressad lime, (1 msk smakneutral olja), hackad röd chili, svartpeppar, rejält med hackad färsk koriander och salladslök. Den här dressingen ger verkligen det där lilla extra till en sallad. Oljan är valfri och mängden chili beror på styrkan och vad man gillar. Jag tog bara en pyttebit, men OJ vad stark den var!

Bottenlagret består av tändsticksskurna morötter, sedan följer blomkål, laxen i bitar, paprika, gurka, rädisor i kvartar, skivade champinjoner, blandad bladsallad och överst egenodlade nyklippta ärtskott.

Lunchsallad i glasburk

Konstigt nog har mina kläder krympt någon storlek den här hösten/vintern.

Krymptrenden började när cykelsäsongen tog slut och om sanningen ska fram är det nog jag som blivit storleken större efter att ha ätit massor med god mat och tränat alldeles för lite. (Typ ingenting...)

Nu måste Olle motas i grind i god tid innan Beach 2016-säsongen. Jag sneglar på min flitigt viktväktande kollega och hennes bästa råd att byta ut luncher mot sallader tar jag till mig. Jag gillar sallad och även om de passar bäst under den varma säsongen så kan de funka även så här års. Alla vitaminer och andra nyttigheter borde kunna hålla en frisk tänker jag.

För att göra det hela lite roligare har jag köpt en fin glasburk och lägger i ingredienser i lager på trendigt New Yorkiskt "salad in a jar"-sätt. Det är faktiskt riktigt smart. I botten häller man vinägretten och sådant som inte blir soggigt av att marineras i den. Seden kommer de olika grönsakerna i snygga lager med det bladgröna på toppen.

Jag önskar att jag hade lite hemodlade grönsaker, men de inskränker sig så här års till groddar och ärtskott.

En glasburk kan tyckas opraktiskt, men alla som någon gång försökt diska olivolja ur en plastburk förstår varför glas trots allt inte är så dumt.

Först ut var grekisk sallad. Av en kollega har jag lärt mig att en god vinägrett till sådan kan blandas av 1/3 pressad citron, 2/3 olivolja, salt, svartpeppar och rejält med oregano.

De olika salladslagren är nerifrån: vinägrett med svarta urkärnade kalamataoliver, tändsticksskurna morötter, blomkålsbuketter, extra god fetaost (Zetas i havssaltlag), rödlök, röd paprika, gurka, tomat, grönsallad och rucola. På toppen mina fönsterkarmsodlade ärtskott.

På jobbet har jag hittat en riktigt stor salladstallrik/skål. Bara att vända burken upp och ner i denna så kommer oliverna på toppen och dressingen över alla grönsaker.

Ett smörrostat vitlöksbröd med hade varit gott till med det är no-no enligt viktväktande kollegan...

Fröer, fröer

Nu har de flesta av fröerna som jag beställt för årets odlingssäsong kommit. Spännande!

Paprikan "Lipstick" är redan sådd och två små miniplantor har tittat upp. Jag har testat lite olika paprikasorter genom åren, men "Lipstick" är den som verkar fungera bäst att odla i hink utomhus på min soliga terrass på landet. Avkastningen blir inte stor, men de små röda spetspaprikorna har en smak och krispighet som vida överträffar något man kan köpa. Chilifröer av tre olika sorter och physalis är också sådda, men om de tänker gro återstår att se. De fröna hade några år på nacken, vilket brukar fungera, men såklart är lite osäkert. Några kronärtskocksplantor som jag egentligen inte kommer att ha plats för i min till ytan begränsade köksträdgård har just tittat upp ur jorden.

Annars är det väntan och åter väntan som gäller för de flesta av mina nyköpta fröer. Kanske sår jag tomater om någon eller några veckor, men egentligen är det lite för tidigt när man inte har tillgång till växthus.

Äntligen har jag nu plats i frysen för mina nya fräscha fröer. Förvarade i lufttät påse tillsammans med torkmedel upplever jag att fröers grobarhet bibehålls väldigt mycket bättre än om de förvaras i rumstemperatur. Som torkmedel använder jag refillerpåsar som man egentligen ska ha till "Torrbollen". Allra bäst är att låta originalpåsarna vara kvar i frysen och med torra fingrar enbart ta fram just de fröer man behöver. Det här är extra viktigt om man odlar som mig, på liten yta och nästan aldrig tömmer fröpåsarna på en gång.

Jag ruvar på mitt frölager som en drake på en guldskatt. Om J säger att frysutrymmet behövs till mat kommer jag att protestera...

Wasabidressingen - äntligen!

Jag har ett favoritsushiställe som fortfarande har god sushi, men sedan någon tid tillbaka tyvärr har slutat med den underbara salladen, som tidigare var ett argument i sig för att gå dit.

Själva salladen var inte märkvärdig - grönsallad med lite röda paprikastrimlor och tunnskurna champinjoner. Det som gjorde grönsakerna så magiska var den illstarka, väldigt goda  wasabidressingen.

Jag har försökt hitta något liknande som kan köpas i Sverige, men ännu inte lyckats.

Försök att själv blanda något liknande blev OK, men inte helt lyckade tills jag kom på den hemliga ingrediensen - lite dashibuljong (funkar faktiskt bra med fuskvarianten i pulverform, men hemkokt blir säkert ännu godare)!

Dressingen blir jättegod, men originalet innehöll också senapsfrön. Jag är lite osäker på vilken sorts senapsfrön som är vanliga i Japan. Om någon vet det skulle jag bli jätteglad som du delar med dig av kunskapen.


Wasabidressing

1 msk ljus soja
1 tsk pressad citron
1 tsk risvinäger
1 tsk socker
1 msk dashibuljong
1 tsk sesamolja
1 msk rapsolja
1 tsk finhackad inlagd ingefära - gari
svartpeppar
lite mortlad torkad koriander
så mycket wasabi du står ut med

Vispa samman ingredienserna. Smaka av med wasabin och ev någon annan ingrediens.

Kimchi - beroendeframkallande!

Jag har länge svårgillat kimchi. Konstigt nog har jag aldrig tidigare gjort min egen. Härom veckan var det premiär. Jag var lite skeptisk. Jästa produkter som går fel kan bli väldigt äckliga. Allt verkade ändå gå som det skulle och inläggningen doftade friskt när vi öppnade burken efter tio dagar. Smaken var otroligt god och den krispiga konsistensen perfekt. Det var definitivt inte sista gången jag gör min egen kimchi. Billiga råvaror, lättgjort och en produkt som är god i sig (en sån där man kan smyga upp mitt i natten för att smaska i sig några skedar av) och sätter guldkant på många rätter.

Vi dukade fram ett stort bord med kokt sushiris, några andra snabba koreanska inläggningar, snabbgrillade jätteräkor och sesambestödd salmalax, grillad men med rejält rå kärna.

Kimchireceptet är min version utifrån Jennie Walldéns i boken "Smaker i mitt hjärta". Räkorna, som man skulle ha i enligt receptet, uteslöt jag. Jag vet att man gör kimchi på skaldjur också i Korea och kanske hade räkorna givit det där lilla extra, men mitt minne av doften från härskna skaldjur fick mig ändå att avstå.


Kimchi

1 salladskålshuvud, skuret i 4 cm bitar
2 msk salt
2 dl vatten
2 msk rismjöl
1 msk strösocker
1 cm skalad, riven färsk ingefära
2 finrivna vitlöksklyftor
1/2 finhackad gul lök
1/2 dl fisksås
3/4 dl gochujaru, koreanskt chilipulver
5 tunt skivade salladslökar
1 morot, skuren i tändsticksstavar
10 cm rättika, skuren i tändsticksstavar

Lägg salladskålen i en bunke. Strö saltet över och rör runt. Låt stå i 1 1/2 timme. Skölj sedan noga flera gånger för att få bort allt salt.

Koka ihop vatten, rismjöl och socker till en tjock och något genomskinlig blandning. Låt svalna något. Blanda i ingefära, vitlök, lök, fisksås, chilipulver och rör noga.

Tillsätt salladslök, morot, rättika och salladskålen i chiliblandningen. Blanda runt ordentligt.

Lägg blandningen i steriliserade glasburkar. Täck med plastfolie och förslut med lock. Fyll inte upp burkarna helt eftersom det behövs plats för fermenteringen.

Låt burkarna stå i rumstemperatur i två dagar och därefter i kylen. Det ska egentligen ta två veckor innan de fulla smakerna utvecklats, men min variant smakade toppen redan efter tio dagar.

Ölfunderingar och sommarminnen från förr

I höstas var jag och en kollega på Ölmässan. Jag är ju mer av en vindrickare, varför mässan inte var ett evenemang jag skulle besökt spontant, men nu var vi inbjudna av en leverantör och passade såklart på.

Mässan visade sig vara riktigt kul. Massor med folk och bra stämning. Oj, vad många småbryggerier det finns i Sverige nu där riktiga entusiaster brygger väldigt spännande och goda öler!

Råvarorna är väl ännu så länge oftast importerade, men de kan ju odlas i vårt land och de som jobbar med öltillverkning på microbryggerierna verkar tycka att de har världens roligaste jobb. Om de kan tjäna pengar på det blir jag glad. Och om öl kan bryggas på platser där det inte finns så många andra arbetsplatser blir jag också glad.

J och jag hade ju redan upptäckt Nya Carnegie-bryggeriets goda öler och de från Skebo bruksbryggeri nära min stuga i Roslagen. En bland många upptäckter på mässan var att det numera också bryggs öl på min barndoms sommarö - Adelsö i Mälaren.

Det var några år sedan sedan mina föräldrar sålde sommarhuset, men åh vad kul det var att få uppdateringar från ön av Adelsö-öl-leverantörerna! Jag trodde att jag hade glömt, men det behövdes inte många minuters prat för att minnen av miljöer och människor skulle komma tillbaka. Inget är ju som barndomens och tonårens somrar...

Själva bryggeriet delar tydligen lokal med lanthandeln på Adelsö, dit man som barn gärna cyklade och köpte glass.

Ölerna från Adelsö kom i supersnygga flaskor och de föll mig verkligen i smaken. Lite osäker var jag på om dryckerna skulle smaka lika gott nästa gång jag testade, men nu har J och jag haft ärenden runt Bromma Blocks ett par lördagar och då passat på att köpa med oss några flaskor av de olika Adelsö-ölerna. Min favorit är Red House Ale som färgats härligt röd med rödbeta. Rotsaken ger bara aningen smak, för övrigt gillar jag ölet eftersom det inte är alltför beskt, men ändå har intressant smak och exemplariskt lite kolsyra.

Framöver kommer jag att försöka enbart köpa svenska öler från mindre bryggerier. De är inte mycket dyrare men mer omväxlande och köper man dem hoppas jag att man stödjer entusiasterna bakom tillverkningen.

Synd att svensk vintillverkning inte kommit lika långt.

Vegetarisk pasta - bästa versionen hittills

Vi har ett snabblagat vegetariskt pastarecept som är under ständig utveckling. Rätten var god redan från början, men har med tiden blivit riktigt outstanding. Normalt lagar vi fyra portioner och så tar jag med mig två matlådor till jobbet. Vi lagade samma mängd även förra veckan, men rätten blev så god att vi plötsligt hade mumsat i oss två jätteportioner var. (Det är farligt att äta middag framför "Sveriges Mästerkock".) Kvar till jobblunchen blev bara ett litet, litet tefat med smaskig pastarätt. Tur att jobbet bjuder på frukt!

Det goda med pastarätten är att den är krämig, trots att mängden crème fraiche bara är så stor att den precis binder ihop det hela. Lite styrka och chilismak är gott. Grön medelstark chili tycker jag passar bäst och den gröna tabascon, en av mina favoriter, ger chilismak utan att vara stark. Riven muskotnöt som krydda ger det där lilla extra.

Normalt har jag en skvätt vitt vin i liknande rätter, men just i denna har jag kommit på att det blir fräschare smak med pressad citron. Det behövs inte mycket soltorkade tomater och oliver för att ge hela anrättningen en härlig medelhavstouch och rejält med fetaostkuber gör att man inte ens saknar kött. Vid senaste tillagningen hade J köpt extra lyxig fetaost, Zetas Feta i havssalt, vilket gjorde sitt till.


Grönsakspasta med spenat och fetaost, 4 port

2 vitlöksklyftor, skalade finhackade
2 msk olivolja
1 stor, eller 2 små gula lökar, skalade, hackade
10 champinjoner, kvartade
1 röd spetspaprika, skuren i bitar
1/2 grön chili, typ jalapeno, finhackad
250 g cocktailtomater, halverade
1 grönsaksbuljongtärning (gärna Kung Markatta)
ev en liten skvätt kantarellfond
1/2 liten pressad citron
300 g fryst hel bladspenat
salt och svartpeppar
muskotnöt
1 dl crème fraiche
1/2 burk soltorkade tomater, finhackade
ca 20 svarta urkärnade kalamataoliver
1 paket fetaost, tärnad
grön tabasco
hackad färsk basilika
4 portioner pasta, gärna snäckor, fusillispiraler eller annan kompakt form

Ta fram spenaten och låt den tina. Pressa ur vattnet.

Hetta upp oljan och fräs vitlöken tills den börjar få lite färg. Tillsätt löken och fortsätt fräsa långsamt tills den blir mjuk och genomskinlig. Det ska ta minst en kvart.

Höj temperaturen, lägg i champinjonerna och låt dessa få färg. Tillsätt paprika, chilihack och tomathalvor och stek en stund till.

Pressa i citron, tillsätt någon deciliter vatten och buljong. Tillsätt spenaten. Riv i muskotnöt. Tillsätt crème fraiche, soltorkad tomat och oliver. Koka någon minut till. Smaka av med tabasco, salt, svartpeppar och eventuellt mer pressad citron. Till sist tillsätts fetaosttärningarna och allt får bli varmt. Servera till nykokt pasta med färsk basilika strösslad över rätten.

Slottsträdgården i Ulriksdal

När vinterdeppen slår till på allvar finns det bara en idiotsäker metod att pigga upp sig själv - ett besök i de ljusa, svala, fuktiga, grönskande växthusen på Slottsträdgården i Ulriksdal.

Underbart att bara ströva runt och titta på allt fint och spännande. Njuta av dofterna från alla blommor som t ex mimosa och tidigt framdriven syren. Gosa med någon av växthuskatterna. Välja snittblommor och chilifröer. Besöka självplocket och få med sig tulpaner av toppenkvalitet inkl löken som jag brukar spara och planera på landet när jorden så småningom tinar.

Om det är något jag önskar att jag hade hemma så är det en vinterträdgård likt slottsträdgårdens...

Foto-frustration

Hur irriterande är det inte när man inte får till några vettiga bilder på goda maträtter? Så här års är det helt hopplöst då dagsljuset saknas när man har tid att laga mat och fotografera. (När man däremot sitter framför datorn på jobbet flödar å andra sidan det perfekta ljuset retfullt in genom fönstren.)

Och skulle det någon helg finnas en halvtimmes tillgång till bra ljus så blir jag bara stressad över att jag helst skulle behöva laga 10 rätter och dessutom få till vettiga bilder på dem.

I min desperation bjuder jag på en film med en köttätande växt.

Tyvärr kan jag inte blogga om onsdagens supergoda vegopasta, där vi två lätt slukade fyra portioner och inget blev kvar till matlådan. Inte heller kan jag skriva om en spännande asiatisk soppa eller hur otroligt smart min curry, med inspiration från mamma är.

Det blir heller inga dumplingsidéer och inga tips på en supergod mustig och lyxig hummersoppa lagad på 29 kronors fryshumrar. Ett lyckat experiment med beroendeframkallande japansk salladsdressing kan jag heller inte dela med mig av utan bild.

Trist!

När inspirationen tryter - hämta ny från Mästerkocken!

Säga vad man vill om Sveriges Mästerkock, men om man lånar de bästa matidéerna från programmet blir middagen väldigt god. Vissa av recepten publiceras på www.koket.se. Igår lagade vi Catarina Königs laxrätt, Laxrygg med salladslökmos, beurre blanc och smörstekt fänkål. Vilken lyx! Vi följde receptet ganska strikt, men eftersom vi hade överskott av blomkål hemma, fick potatisen i moset sällskap av sådan och jag smaksatte det dessutom med en liten skvätt kycklingfond.

Innan Mästerkockensäsongen är slut hoppas jag att vi har lagat ett antal nya, spännande rätter.

Terapi vid odlingsabstinens

Groddning av mungbönor på gång

Gula ärtor som ska bli ärtskott

Odlingssäsongen har inte riktigt börjat än och jag lider av svåra abstinensbesvär. Tröstar mig med att gå igenom fröer och beställa hem nya. Chili-, paprika-, kronärtskocks- och physalisfröer har kommit ner i jorden, men det lär ta ett tag innan plantorna tittar upp på allvar.

Så länge tröstar jag mig med snabba vinterodlingsprojekt - groddning och ärtskottsodling.

Favoriten att grodda är mungbönor. Mungbönsgroddar är goda till det mesta, perfekta i wok och helt oumbärliga till koreanska rätter. Jag har en groddningslåda, men det går precis lika bra med en glasburk med silduk fastsatt med gummisnodd över öppningen. Ta inte för mycket frö. Blötlägg i kallt vatten över natten. Häll bort vattnet och låt burken stå och rinna av på mörkt ställe. Skölj minst två gånger om dagen. Efter några dagar är groddarna färdiga och placeras då i kylskåp. Hållbarheten är inte så lång, max några dagar, så grodda bara lite i taget!

Ärtskott passar till det mesta, sallader, mackor, dekoration på de flesta rätter mm. Skotten är superlätta att odla. Blötlägg vanliga gula ärtor över natten. Så tätt i lämpligt kärl med vanlig blomjord. Täck med någon centimeter jord. Håll sådden lagom fuktig. Efter någon vecka är skotten färdiga att klippas av och klipper man inte alltför långt ner brukar de förgrena sig och ge ytterligare skörd.

Svampravioli med brynt salviasmör och hasselnötter

Den nya säsongen av Sveriges Mästerkock är i full gång på TV4 och även om jag tycker att programmet har sorgligt alldeles för lite fokus på mat och smaker så försöker jag plocka russinen ur kakan och få inspiration.

En helt vegetarisk auditionrätt imponerade. Modigt av killen som valde en sådan! Och idén med svampravioli med brynt salviasmör och rostade nötter gick hem både hos juryn och hos mig.

I min skafferigömma finns en liten, liten burk med de få torkade Karl Johansvampar som jag hittade och torkade i höstas. Torkad Karl Johan är en skatt. De må se läderaktigt tråkiga ut, men så fort som man häller kokande vatten på dem sprids de mest underbara aromer. Och släng för guds skull inte blötläggningsvattnet!

Här är min variant av svampravioli:


Svampravioli med brynt salviasmör och rostade hasselnötter, 4 port

5 dl durumvetemjöl
3 ägg
1 tsk salt
1 msk olivolja
1-2 msk vatten

2 schalottenlökar, skalade, finhackade
1 vitlöksklyfta, skalad, riven
2 jordärtskockor, skalade finhackade
1 dl torkad karl johansvamp
200 g färsk svamp, t ex ostronskivling eller champinjoner, grovhackade
2 msk smör
2 msk vitt vin
1 msk kantarellfond
1 burk ricotta
1 dl riven parmesan
salt och vitpeppar

några blad torkad eller färsk salvia
100 g smör

1 dl hasselnötter
1 dl riven parmesan till servering
svartpeppar

1 liten påse rucola

Rengör diskbänken eller en annan köksbänk noga. Häll ut mjölet i en hög. Blanda i saltet. Gör en grop i mitten, knäck i äggen och häll i oljan. Knåda ihop till en deg som ska vara rejält torr. Tillsätt vatten lite vartefter, men se till att degen inte blir för mjuk. Den ska vara så hård som möjligt utan att bli torr och smulig. Lägg degen i en plastpåse och låt vila minst 30 minuter.

Lägg den torkade svampen i en skål. Slå på kokande vatten så att det täcker. Låt stå några minuter tills svampen mjuknar. Spara spadet, hacka svampen.

Hetta upp smöret i en stekpanna. Stek vit, vitlök och jordärtskockor långsamt tills de får fin färg. Tillsätt svampen och fortsätt steka tills även den blivit mjuk och fått lite färg. Häll i vin, svampspad och fond. Låt koka in tills nästan all vätska är borta. Tillsätt ricotta och parmesan. Smaka av med salt och peppar.

Kavla ut degen med pastamaskin. Ta ut rundlar med ett glas. Lägg lite fyllning i mitten på varje rundel. Förslut kanterna genom att trycka med gaffel från båda håll.

Hacka hasselnötterna grovt. Rosta i en torr stekpanna tills de får färg.

Hetta upp smöret i en kastrull tillsätt salvian och låt det långsamt brynas. Passa så att det inte bränner..

Koka upp en stor pastakastrull med saltat vatten. Lägg i raviolikuddarna och låt koka ca 3 minuter.

Värm upp tallrikar. Lägg ravioli. Vrid några tag med svartpepparkvarnen över. Toppa med rucola, strö över näthack och riven parmesan, häll på brynt smör och njut omedelbart!