I fredags hämtade jag ut beställda nykokta Vättern-kräftor från min skaldjursleverantör, en man som åker upp från Västkusten med en bil fylld av goda skaldjur som han säljer till oss skaldjurssvältfödda stockholmare. Visst, det finns skaldjur att få tag på här också, men risken för att de inte är pinfärska och/eller överkokta är stor. Svenska skaldjur är dyrt så när jag köper dem vill jag vara säker på att de är av absolut högsta kvalitet.
Vi spontanbjöd syrran med familj till kräftskiva i pergolan. Jag inledde lördagen med blåbärsplockning. Det är lite av en tradition. När syrran och jag var barn brukade vi ofta ha en egen kräftfest med en eller ett par kompisar i glasverandan i sommarstugan. Avslutningen på festen skulle alltid vara blåbärspaj och stor energi och möda användes till plockningen av bären.
På lördagskvällen kom syrran, svågern och systersonen cyklandes med en kantarellpaj.
J och jag hade städat och dekorerat pergolan med kräftlyktor. Kvällen var varm och för säkerhet skull hade vi laddat en eldkorg för att mota bort kvällskyla och daggfukt. Myggen har inte varit så svåra i år, men för säkerhets skull satte vi på vår myggskrämmare. Jag vill inte göra reklam, men det är en bra apparat som gjort utomhussittningar på kvällarna möjliga även i perioder då de blodsugande djuren anfaller i horder utanför skrämselzonen.
Vi inledde med bubbel och svalkande vattenmelongazpacho (Recept finns i detta inlägg). Kräftorna fick sällskap av ett gäng räkor. Jag hade gjort en västerbottenpaj. Vi åt rostbröd med ost och syrrans trädgårdssallad med färska sockerärtor.
Västerbottenpajen gjordes efter detta recept, fast med en klassisk pajbotten (vetemjöl, smör, lite kallt vatten). Pajen blev god och krämig, men vi skrattade gott för skapelsen hade fått brun yta och var på pricken lik en chokladpaj. Möjligen berodde det på övervärmen i landet-ugnen, men för säkerhets skull - grädda på lägre temperatur eller lägg en bit folie över formen, är mitt tips!
Eftersom pajer redan stod på menyn hade jag gjort en annan efterrätt med blåbär. Äntligen kom jag för mig att använda ett recept på "Blåbärs- och marängglass" som jag rivit ut ur en "Allt om mat" för många år sedan. Jag skulle nog hellre vilja kalla det "Blåbärs- och marängparfait" En stilig efterrätt och god, men med lite väl mycket "frusen gräddkänsla" för min smak. Nästa gång krånglar jag nog till det, tar fram glassmaskinen och gör blåbärsglassen efter ett glassrecept som blir fluffigare och med mer mjölk i smeten.
Kräftorna och framförallt kantarellpajen var däremot helt otroligt goda och vi hade så kul och mysigt tillsammans när skymningen föll över byn att maten faktiskt inte var i absolut fokus.
 |
| Dukat i pergolan |
 |
| Kantarellpaj, som inte alls var för salt, utan helt underbar |
 |
| och sen blev det mörkt... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar