torsdag 6 februari 2014

Fröken Dill i kötthimlen

Bild: restaurang AG

Häromdagen hade jag och ett gäng från jobbet projektavslut efter ett större jobb. Grabbarna och jag gick till restaurang AG. Jag har varit där tidigare så jag vet att det är trevligt och att deras kött är bland det bästa man kan få. Tyvärr hade AG slutat förevisa sitt kött i glasat kylrum vettande mot entréen, kanske blev det lite väl stötande? Vad de däremot lyckats väl med sedan J och jag besökte restaurangen för några år sedan, var att få dräglig ljudmiljö i lokalen. Väggarna var fortfarande kaklade, vilket är knepigt ljudmässigt, men man hade fått in absorbenter bl a i taket vilket verkligen fungerade. Har ni tänkt på hur mycket ljudmiljön betyder för ett restaurangbesök?

Några av killarna tog råbiff till förrätt och det är såklart rätt på ett ställe som har sådan koll på kött. Själv tyckte jag att det blev lite för mycket med kött och kött så jag fastnade för ostron, vilka var helt perfekta och så goda att jag fick tårar i ögonen. Någon valde löjrom till förrätt och den var tydligen också god.

Men sedan kom DET GRILLADE OXKÖTTET! Eftersom vi var ett litet gäng fick vi in olika sorters köttbitar på en stor skärbräda så att man kunde få smaka och avnjuta skillnaderna. Himmel, alla bitar var gudomliga! Perfekt grillade, medium rare, vilket var ganska rött i mitten, men det är precis som det ska vara med kött av denna kvalitet.

Jag önskar att jag skrivit upp vilka de olika bitarna var, jag minns att en kom från en finsk mjölkko(!), en från ett australiensiskt djur som matats med vete för att få extra gott kött. AG:s egna hängmörade nötrygg med ben var gigantisk. Oxen hade inte bott på innergården på Kungsholmen, utan valdes tydligen på auktion av någon som hette Victoria och sedan hängmörades det i AG:s lokaler, vilket gav smak. De gulnande delarna skars bort innan köttet tillagades, berättade vår servitör.

Intressant att smaken skilde sig så mycket mellan de olika bitarna. Min favorit var nog den australiensiska. Den var otroligt mör, med komplex smak lite åt det söta hållet. Men alla var så otroligt goda att jag funderar på om man inte borde sluta envisas med mataffärernas standardutbud av biff och entrecôt? Kanske bättre att äta annat och någon enstaka gång slå till på riktig kvalitet?

Tillbehören till köttet - bakpotatis, och bea var helt OK, men jag gör själv en godare bea.

Efterätten, rom-russinglass var god, men när är rom-russinglass inte smaskigt?

6 kommentarer:

Malin`s Diner sa...

Låter som ett toppenställe! Har faktiskt aldrig testat ostron. Har inte vågat, men efter din beskrivning kanske jag borde.

Kram Malin

Fröken Dill sa...

Jag är en svårartad ostron-fan. De underbara molluskerna är bland det bästa jag vet. Det är som att äta havet.

Om man är ovan kan jag rekommendera att välja ganska små ostron.

Själv vill jag ha mina ostron ganska neutrala, med bara lite citron. Det finns också diverse smaksättningar att ta till om man är nybörjare.

Att öppna ostron kan vara lite knepigt om man är ovan. Bra redskap och träning är på sin plats, annars kan man ju passa på att beställa på restaurang där personalen är proffs på att öppna.

Fröken Dill sa...

Här är förresten ett recept på en dressing som brukar uppskattas av ostron-nybörjare:

1 bit skalad färsk ingefära,
stor som en halv tumme
6 msk risvinsvinäger
1 röd chilifrukt, urkärnad och finhackad
lite finhackad färsk koriander
1 tsk strösocker
Salt och peppar

Blanda allt. Låt såsen dra i minst 10 minuter.

Matarkivet sa...

Mat helt i min smak; ostron och oxkött! Och så intressant att jämföra olika sorter.

Red Scream sa...

Ah, underbart!!! Måste gå dit snart. Har läst lite för många rapporter om stället, så nu är det dags!

Fröken Dill sa...

Matarkivet; väldigt roligt med alla de olika sorterna oxkött! Nu undrar jag bara var jag ska finna lika fint kött för konsumtion hemma...
Red Scream; OM man gillar kött är det ett riktigt Mecka!