 |
| Bara några av alla jättemånga gröna tomater |
De som såg mest hoppfulla ut lades på eftermognad och kommer troligtvis att rodna och gulna, även om de aldrig får lika god smak som de som solmognat.
Resten översvämmade vårt kök. Eftersom det finns en gräns för hur många stekta gröna tomater man kan äta lånade jag inspiration från min syster som pratade lyriskt om den gröna tomatmarmelad med citron och ingefära som hon gjort av sina omogna tomater. "Perfekt till ost" sa syrran, och det lät ju bra.
Jag kanske borde ha frågat lite mer ingående om receptet som systern använt, för mitt första försök resulterade i rinnig sockerlag med en massa citron- och tomatbitar i. Inte så gott!
Turligt nog var det ju inget problem att åter koka upp marmeladen och tillsätta pektin. Ett litet tips är alltså att gröna tomater (i alla fall mina gröna tomater) inte innehåller pektin, i alla fall inte tillräckligt för att ge marmelad bra konsistens. Möjligen hade en annan lösning varit mer socker eller längre koktid, men jag ville inte ha översöt marmelad och tyckte att fruktbitarna var lagom kokta och andelen fruktbitar var lagom i marmeladen. Receptet nedan är justerat så att det ska fungera. Och syrran hade helt rätt i att marmeladen är supergod till ost.
Grön tomatmarmelad
1 kg gröna tomater
1 liten ekologisk citron
1 rejäl bit ingefära
några matskedar vatten
7 dl socker
1/2 flaska fruktpektin
Skölj tomaterna och tvätta citronen noga. Skär allt i ganska små bitar och passa på och rensa bort tomaternas stjälkfäste och citronkärnorna. Skala ingefäran och hacka mycket fint.
Lägg tomat, citron och ingefära i en tjockbottnad gryta (inte gjutjärn, det missfärgar marmeladen). Häll i några matskedar vatten så att frukten inte bränns när den kokar upp.
Koka upp och koka under lock i 30 minuter.
Tillsätt sockret och koka ca 15 minuter till, utan lock.
Tillsätt pektinet och rör om ordentligt.
Häll upp marmeladen på glasburkar som du steriliserat i kokande vatten. Sätt på locken och låt svalna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar