Vilda växter som gourmetmat?

Mitt projekt att skapa gourmetmat med utgångspunkt från vilda växter fortsätter. Häromdagen kom J ut på landet. Han är en stor skeptiker till att äta "ogräs" och annat liknande. Jag minns hur han rös av avsky första gången jag föreslog att vi skulle äta almfrukt. Här behövdes alltså expertråd!

För några veckor sedan köpte jag boken "Det vilda köket" där kreativa kocken Rune Kalf Hansen presenterar spännande recept. Jag fastnade för "Brieost med rabarber, almfrukt, kirskål och lindblad". Jag gillar verkligen almfrukt och har letat efter nya sätt att äta den. Kirskål är ju ett hopplöst ogräs och om man kan äta upp den är mycket vunnet. Rabarbern växer  fint i min trädgård så här års. Blad från lind hittade jag tyvärr inte, men den enkla rätten blev verkligen lyckad ändå. Det gröna passade hur bra som helst till osten som är förlåtande mot kirskålens kådlika tomer. Rapsoljans nötigthet matchar almfrukten fint och de inlagda rabarberbitarna var fräscha och inte alltför söta

Brieost med rabarber, almfrukt och kirskål, 4 pers

1/2 liter späda kirskålsblad

3 dl almfrukt

200 g brieost, eller annan vitmögelost

1/2 dl kallpressad  rapsolja

salt och peppar

INLAGD RABARBER

2 rabarberstjälkar, 250 g

I bit färsk ingefara 25 g

2 ½dl vatten

2 ½ dl socker

Skär bort nedersta biten på rabarbern

och skär den i centimeterstora bitar. Tärna

ingefäran fint.

.

Koka ihop vatten, sockeroch ingefära. Sila lagen

över rabarbern och låt svalna. Låt stå i kylen över natten eller i minst 12 timmar.

Riv kirskålen i mindre bitar. Fördela den tillsammans med almfrukten på fyra tallrikar. 

Dela osten i fyra bitar och lägg en bit på varje tallrik. 

Lägg på rabarberbitarna, ringla över olja och krydda med salt och peppar.

Vi testade även att lättkoka späda stjälkar av mjölkört och ånga knoppar, stjälkar och blad från sommargyllen. Stjälkarna behövde koka några minuter, men knopparna blev klara efter en mycket kort ånging. Vi testade primörerna med rört smör smaksatt med skal och lite saft av citron, salt och nymald svartpeppar.

Mjölkörtsstjälkarna var helt i klass med sparris, i alla fall den som är importerad. Smaken påminner också om kronärtskocka. Jag kommer definitivt att äta dessa goda stjälkar igen! Jag gillade också sommargyllenknopparna, men det gäller att välja dem riktigt späda, annars kan de vara lite väl beska. Smaken påminner om broccoli, men med mildare kålsmak.

Sammantaget tycker jag att vanliga mataffärers utbud känns trist och inte så färskt efter att ha testat naturskafferiet. Man kan ju också undra om vissa råvaror som kanske har kort säsong, inte är så lätta att odla, lagra eller inte är så kommersiella av andra skäl faktiskt har glömts bort, trots att de kanske är alldeles utmärkta att äta. Redan Linné rekommenderade  att sommargyllen skulle odlas som grönsak...