Mitt
projekt att skapa gourmetmat med utgångspunkt från vilda växter fortsätter.
Häromdagen kom J ut på landet. Han är en stor skeptiker till att äta
"ogräs" och annat liknande. Jag minns hur han rös av avsky första
gången jag föreslog att vi skulle äta almfrukt. Här behövdes alltså expertråd!
För några veckor sedan köpte jag boken "Det vilda köket" där kreativa
kocken Rune Kalf Hansen presenterar spännande recept. Jag fastnade för "Brieost
med rabarber, almfrukt, kirskål och lindblad". Jag gillar verkligen
almfrukt och har letat efter nya sätt att äta den. Kirskål är ju ett hopplöst
ogräs och om man kan äta upp den är mycket vunnet. Rabarbern växer fint i min trädgård så här års. Blad från lind hittade jag tyvärr inte, men den enkla
rätten blev verkligen lyckad ändå. Det gröna passade hur bra som helst till
osten som är förlåtande mot kirskålens kådlika tomer. Rapsoljans nötigthet
matchar almfrukten fint och de inlagda rabarberbitarna var fräscha och inte
alltför söta
Brieost
med rabarber, almfrukt och kirskål, 4 pers
1/2
liter späda kirskålsblad
3 dl
almfrukt
200
g brieost, eller annan vitmögelost
1/2
dl kallpressad rapsolja
salt
och peppar
INLAGD
RABARBER
2
rabarberstjälkar, 250 g
I
bit färsk ingefara 25 g
2 ½dl
vatten
2
½ dl socker
Skär
bort nedersta biten på rabarbern
och
skär den i centimeterstora bitar. Tärna
ingefäran
fint.
.
Koka
ihop vatten, sockeroch ingefära. Sila lagen
över
rabarbern och låt svalna. Låt stå i kylen över natten eller i minst 12 timmar.
Riv
kirskålen i mindre bitar. Fördela den tillsammans
med almfrukten på fyra tallrikar.
Dela osten i fyra bitar och lägg
en bit på varje tallrik.
Lägg på rabarberbitarna, ringla
över olja och krydda med salt och peppar.
Vi
testade även att lättkoka späda stjälkar av mjölkört och ånga knoppar, stjälkar
och blad från sommargyllen. Stjälkarna behövde koka några minuter, men
knopparna blev klara efter en mycket kort ånging. Vi testade primörerna med
rört smör smaksatt med skal och lite saft av citron, salt och nymald
svartpeppar.
Mjölkörtsstjälkarna
var helt i klass med sparris, i alla fall den som är importerad. Smaken
påminner också om kronärtskocka. Jag kommer definitivt att äta dessa goda
stjälkar igen! Jag gillade också sommargyllenknopparna, men det gäller att
välja dem riktigt späda, annars kan de vara lite väl beska. Smaken påminner om
broccoli, men med mildare kålsmak.
Sammantaget
tycker jag att vanliga mataffärers utbud känns trist och inte så färskt efter
att ha testat naturskafferiet. Man kan ju också undra om vissa råvaror som kanske
har kort säsong, inte är så lätta att odla, lagra eller inte är så kommersiella
av andra skäl faktiskt har glömts bort, trots att de kanske är alldeles utmärkta
att äta. Redan Linné rekommenderade att sommargyllen skulle odlas som
grönsak...
4 kommentarer:
Boken är helt underbar och jag köpte den också för någon vecka sen. Hörde att den sålt slut med 5 000 ex på förlaget. Verkligen roligt!
Ta till vara ogräs är helt perfekt! Snacka om att resa ogräs då får en helt annan trevlig innebörd!
Almfrukt brukar vi plocka från ett räd alldeles i närheten, det är något visst med den smaken även om det inte smakar så otroligt mycket. Fast det är nog smaken av sommar som vi gillar:)
Boken har vi också kikat på, den verkar oerhört bra och just att få veta vad man kan äta och hur är vi väldigt nyfikna på.
Almfrukter missar jag banne mig varje år, och i år igen.....
Nu blir jag sugen på den där boken, jag har flera äldre böcker om ätliga växter.
Skicka en kommentar