Det växer och gror

Mitt i flyttkaoset har de första plantorna börjat titta upp.

Medan de fortfarande är få och små får de extrabelysning från en pryl som jag köpte i höstas och nu håller på att testa, en liten energisnål LED-belysning inköpt på Granngården, Ecoherb, menad för kryddväxter i köksfönstret under vintern. Jag köpte den med särskilt tanke på att vårt kommande kök i nya lägenheten vetter mot norr. (När förodlarplantorna blir fler och större ska de få belysning av mer ruffa och betydligt större och fulare lysrörsarmaturer.)

En annan produkt som jag testar är pluggsystemet "Rootmaster", Nelson gardens variant av s k Roottrainers, "krukor" i form av lite djupare pluggceller i plast som är öppningsbara som en bok vilket gör det enklare att kontrollera rötterna och plocka ut plantorna utan att skada rötterna. Det jag gillar med "Rootmaster" är att den är lite mer robust än roottrainers brukar vara, kan diskas i maskin och ser ut att kunna hålla ett par år. Tyvärr tycker jag pluggarna verkar vara väl små, men den slutliga utvärderingen får vänta tills plantorna blivit lite större.

Det som förodlas så här tidigt är kronärtskocka av sorten "Violett". Den blir backup om det visar sig att min perenna kronärtskocka av sorten "Herrgårds" inte klarat vintern.

Efter svår urvalsvånda blev de chilisorter jag valde att sätta; "Espelette", "Jalapeno", "Serrano", "Tabasco" och "Piementa Barra do Ribiero". Vad tror ni, har jag missat någon som man bara MÅSTE ha? De chiliplantor jag försökt övervintra har tyvärr dukat under. Inte så konstigt. Faktum är att detta trick aldrig brukar lyckas för mig.

Jag letade lite efter någon tidig och god paprika, men fann inga alternativ som verkade bättre än min hederliga sort "Lipstick", så det blir läppstiftspaprikor även i år.

Den japanska ostronörten tror jag inte så mycket på. Den grodde inte förra sommaren och fröerna är tydligen väldigt känsliga för lagring. Det är en chansning, men jag räknar med att få köpa en planta senare istället. Sensationellt nog har däremot Eucalyptusen "Silver drop"grott! Eukalyptus är en av ganska få rent dekorativa plantor som jag älskar, mest kanske för den underbara doftens skull. Det är just den som oftast dominerar när man kliver in i en blomsteraffär har jag upptäckt.

Jag gör också ett nytt test med lakritsrot. Jag hade en fin planta som överlevde ett par säsonger, men häromåret, innan jag han skörda någon rot, var den plötsligt borta.

Extra tidig fingerborgsblomma, en sort som ska kunna blomma samma år som den sås, tar sig fint och de kinesiska riddarsporrarna börjar titta upp.

Av nostalgiska skäl kunde jag inte låta bli att plantera en sensitiva, ni vet en sån där späd krukväxtplanta som fäller ihop bladen vid beröring.

På kul sådde jag också en tomat tidigt i februari. "Earliana" ska ha riktigt god smak och ändå vara extremt tidigt. Hoppas att Camilla Plum har rätt... Annars ser mina övervintrade tomatsticklingar, tagna från plantorna i höstas, ut att kanske klara sig, även om de är ämeliga så här års. Spännande, detta ska ju kunna ge en extra tidig tomatstart!

Min sådd av jätteverbena känns tveksam. Den ska ju köldstratifieras och här dyker en nackdel hos rootmastern upp. Man kan bara lossa pluggarna i antal om 8 och så många jätteverbenor ville jag inte odla. Ibland gror några fröer trots utebliven stratifiering, så jag får hoppas på det.

Nu är det hög tid att så rotselleriplantor och purjolök!

Hur går det för er andra som förodlar?

Brödklöver

I min fröbeställning till Camilla Plums Fuglebjerggaard råkade det slinka med ett och annat spännande.

"Brödklöver", torkade delar av växten Trigonella caerulea, Blue Fenugreek, på svenska möjligen "Blå bockhornsklöver"(?) kunde jag inte motstå. Det lär vara en bröd- och ostkrydda som används i Alperna. Bladen doftar starkt och gott, lite orientaliskt, om man ska försöka beskriva doften.

Nu vill jag, snabbt som attan, innan jag flyttar ifrån mitt kära kök, baka bröd eller laga något annat spännande med min nya krydda. Finns det någon som har recept eller tips?

Vårtecken!

Vi hinner inte laga någon spännande mat alls just nu. Pizzeriabesöken är pinsamt många och det vi fixar själva är bara snabbrätter. Igår blev det till exempel färdigköpta Karl Johan-svampfyllda ravioli i hemlagad tomatsås, toppade med färsk basilika och riven parmesan. Gott, men inte särskilt nyskapande...

Jag bjuder istället på ett vårtecken. Under det snabba besöket på landet i helgen, då vi, klafsandes i leran, packade in möbler och kartonger medan det snöblandade regnet vräkte ner, gjorde jag ändå ett fynd. Tidigare än någonsin förut, såhär i mitten av februari blommar mina snödroppar redan!

Det känns hoppfullt, alldeles särskilt just nu när vi inser att kaoset i nya lägenheten inte kommer att minska till flytten i det kommande månadsskiftet. Jag och illrarna kommer att bli tvungna att flytta till landet och frågan är om vi inte kommer att behöva stanna i vår lantliga exil i minst ett par månader. Nu har jag i och för sig alltid drömt om att få möta våren boendes på landet. Fast början av mars känns liiite tufft om jag inte har otroligt tur och vi får en extremt tidig vår i år. Hoppas!

Tulpantröst

Idag är det äntligen sol efter veckor av mörker och mulet väder. Dumt att vara instängd på kontoret, men kanske kan jag lyxa till det och ta en lunchpromenad bort till stället där jag har eftermiddagens första möte.

Jag är nästan löjligt känslig för mörker. Det känns som att leva i en säck, eller som att man har fått någon slags grå hinna på ögonen. Det känns som att man inte riktigt vaknat, som om det aldrig kommer bli ljust igen och som om våren aldrig kommer att komma...

Jag har funderat på om ljusterapi eller någon slags sollampa kunde hjälpa, men det verkar inte finnas några vetenskapliga bevis för att det verkligen fungerar.

Det enda som lindrar lite, lite grand är vårblommor. Tulpaner ÄR min favorit. Nu har jag kommit på att de står sig ännu längre om man låter de vackra lökarna vara kvar. Bredbottnad glasburk med bara lite vatten på botten är vad som krävs.

Hemma blir det inte mycket mat lagad, då all tid går åt till flytt- och byggkaos. I helgen har J målat en dörr, vi har hämtat och burit upp vår nya jättelika, specialbeställda rostfria diskbänk till nya köket. Jag skrubbat, skrubbat byggdamm och packat allt sådant som vi kan klara oss utan i några månader. Sedan for vi upp till landet med ett rejält lass möbler och kartonger. Ändå är det fullt i de rum vi kan använda i nya lägenheten (köket och intilliggande rum är upptagna av bygge.) Det är också fullt i gamla lägenheten, där syns knappt att ett gäng saker körts iväg... Ikväll och imorgon oljar vi sovrumsgolvet i nya lägenheten.

Glad Alla Hjärtans Dag!

Vi ska fira med champagne (present från E och JF, massa tack) och pinfärska skaldjur direkt från Västkusten (inte dem på den skändligt stulna franska reklambilden ovan, men ändå...).

Grejen med skaldjur är att de måste vara helt nyfiskade och inte får vara överkokta. Det spelar ingen roll vilken dyr saluhall man handlar i här i Stockholm. Skaldjuren, som krabba, havskräftor och hummer är nästan aldrig tillräckligt färska och oftast överkokta, för att inte tala om hur dyra de är. Nu har jag hittat en helt fantastisk skaldjursbil som åker upp från Västkusten på fredagsmornar och säljer skaldjur till stockholmska skaldjursfantaster. Vilken grej va?

Måste förresten tillägga att ostron och blåmusslor, som ju är levande när de köps, finns att köpa med god kvalitet även här i stan, t ex på Hötorgshallen.

Skaldjur är bland det bästa jag vet, och jag har kommit fram till att de ska ätas så enkelt som möjligt. Citronklyftor, hemlagad hovmästarsås till krabba, hemslagen majo, möjligen med lite citron- eller chilismak.

Katten Agnes kan tänka sig en eller annan räka så det får hon, men illrarna är inga skaldjursfanatiker så de får fira Alla Hjärtans Dag med sin favorit, råa kycklinghjärtan. (Kanske får Jimmy en extra skvätt laktosfri grädde också, men säg inget till J, som tycker att jag skämmer bort vår underbara tjockis-iller.)

Lady Marmalade

Jag tror faktisktinte inte att jag kokat marmelad någonsin tidigare, men med ett gäng bergamotter till hands var det verkligen dags.

Det är verkligen mentalt välgörande att ha ett härligt doftande marmeladkok på spisplattan.

Eftersom jag inte hade någon som helst erfarenhet följde jag ett recept från David Lebovitz. Jag fattade inte riktigt varför förvällning av frukten innan det egentliga koket skulle ge finare färg, men följde ändå Davids råd. Jag använde mest bergamotter, men även ett par andra ekologiska småcitrus, typ clementin/mandarin.

Marmeladen blev galet god. Inte alltför söt, själva geléen smakade milt likt grapefrukt och clementin, men när man bet i skalbitarna fick man en härlig bergamottsmak i munnen.

På lördag vankas det scones med bergamottmarmelad hemma hos oss!


Bergamottmarmelad, 2 marmeladburkar, totalt ca 1 l

8 st bergamotter (alt bergamotter + annan småcitrus eller apelsin)
600 dl strösocker
10 dl + 5 dl vatten
nypa havssalt

Tvätta frukterna, torka och skär av ändarna. Dela dem sedan på hälften och ta bort kärnorna.

Skär i klyftor och skiva dem sedan så tunt du kan.

Lägg den skivade frukten i en stor kastrull, täck med ca 5 dl vatten och koka upp. Låt det koka i ca 5 minuter och sila sedan av.

Häll tillbaka citrusen i kastrullen. Tillsätt socker, 1 liter vatten och salt. Koka och rör lite då och då tills marmeladen börjar tjockna, det tar ca 1 timme. Mät med digitaltermometer och då ska marmeladen komma upp i 104°C. (Alternativt kan man göra marmeladprovet, men det kändes lite för avancerat för mig.)

Spännande ny bekantskap - Bergamott

Jag älskar Earl Gray-te och har alltid vetet att det är Bergamott som ger den speciella smaken till drycken. Däremot har jag, pinsamt nog, inte riktigt vetat vad för slags växt Bergamott är.

Härom sistens fick jag reda på att det är en citrusfrukt, med ett utseende som påminner om citron.

Smaken är inte sådan att man äter bergamotterna direkt. Istället använder man skalet och kokar marmelad på frukterna.

När jag beställde fröer från Camilla Plums Fuglebjerrgard såg jag att man även kunde beställa Bergamotter. Jag var inte svårövertalad och det kändes lyxigt och spännande när en låda med kryddigt doftande, citronliknande frukter kom hem. (De blev väldigt orangea på bilden och jag lyckades inte redigera bort den tonen i bildbehandlingsprogrammet.) I verkligheten är de citrongula.

Min plan är att koka en god marmelad, men också att göra Bergamottsirap enligt tips från Dagmar´s kitchen.
Kanske sparar jag några kärnor och planterar. Möjligen testar jag att göra en omgång likör...

Har ni testat Bergamotter? Några förslag på hur man tillreder dem?

Sådd, sådd!

I dessa mörka dagar är det svårt att tro på att det kommer en vår. Ska vi någonsin få sol, grönska, ljumma vindar och humlesurr igen? Men erfarenheten säger att även de mörkaste vintrar tar slut.

Det är i alla fall hög tid för den första sådden.

Jag tjuvstartade för några veckor sedan med ätlig passionsfrukt som redan har tittat upp. Nu är det dags för chili, paprika, kronärtskockor.

Vad gäller chili försöker jag minska antalet sorter p g a platsbrist. Espelette, Jalapeno och Serrano är ju måsten, men sedan brukar jag inte kunna låta bli att så några fler sorter. Jag brukar alltid ha goda paprikan Lipstick, men kanske blir det ytterligare någon sort i år.

Jag har en kronärtskocka Herrgårds i mina odlingar. Den ska kunna vara perenn, men jag misstänker att den här blöta säsongen gått hårt åt den varför jag sår kronärtskocksfröer också. Jag har köpt en sort som ska bli violett och rätt smal. Jag hoppas att det är något liknande de där goda skockorna som man kan köpa i Italien på vårarna.

Vissa blommor behöver också sås tidigt. Jag har köpt fröer till en sorts fingerborgsblomma som i gynnsamma fall kan blomma redan första året. Jag vill också ha jätteverbena och den vackra kinesiska riddarsporren som är blåare än blåast.

Nu gäller det bara att få plats med alla sådder i bygg och flyttkaoset...

Pizzafredag!

Våra fredagar med hembakade pizzor har börjat igen. Egentligen för flera veckor sedan, men det har varit så hopplöst mörkt, varför få pizzor har kunnat fotas. En liten bild hittade jag i alla fall på minneskortet.

Mitt förhållande till kyckling/banan/currypizza är kluvet. Curry är ju alltid väldigt gott och när en pizza med den kryddblandningen på kommer ut ur ugnen doftar det verkligt underbart. Å andra sidan är banan på pizzan en styggelse!

Vår egen currypizza fick därför grillad kyckling, rödlök, bacon, svamp, röd paprika och mozzarella som topping. Jag måste säga att en sådan pizza kanske inte har något alls med Italien att göra, men den smakar verkligen gott. Möjligen, möjligen att jag skulle kunna tänka mig något lite sött också på pizzan. Mango chutney? Några bitar färsk ananas? Vad tror ni?


Fröken Dills currypizza

Vi brukar vara slöa och köpa deg, men någon gång har jag gjort en lyxig kalljäst variant, med inspiration från P1:s Meny. Den ska jäsa över natten och räcker till 4 pizzor.

1/4 paket jäst
2 dl kallt vatten
1 msk olivolja
6-7 dl vetemjöl
1 tsk salt
1/2-3/3 dl vatten

Smula jästen i en skål och lös i 200 g kallt vatten. Rör i olivolja och salt. Väg upp mjöl. Kör igång degspadet i degblandare och tillsätt mjölet. Bearbeta degen ca 5 minuter. Den ska vara fuktig och seg men inte kletig.

Dela degen till 4 bitar, forma till bollar. Lägg bollarna i skålar och täck med plastfolie. Kalljäs i kylen över natten.

Ta fram degbollarna någon timme innan pizzorna ska bakas.

Tomatsås:
Tomatpuré
salt, svartpeppar, oregano, lite kalv- eller kycklingfond

Rör samman och smaka av

Topping:
Tunnskivade rödlöksringar
grillad kyckling i bitar
bacon eller sidfläsk som strimlats och förstekts i t ex micro
champinjoner i tunna skivor
röd paprika i strimlor
grovriven mozzarellaost, jag gillar buffelmozzarellan bäst
din favoritcurry, jag brukar blanda en mild och en stark variant

Värm en pizzasten, eller till nöds en plåt i ugnen på högsta värmen.

Kavla ut tunna bottnar, bred på ett lager tomatsås, toppa med alla godsaker och mozzarella. Strössla på rejält med curry.

Koppla om ugnen till högsta värme och grill. Jag behöver öppna min ugn ett tag för att grillelementet ska starta.

Grädda ca 6 minuter, tills pizzan får fin färg.


Glad fredag önskar fröken Dill

Fröken Dill i kötthimlen

Bild: restaurang AG

Häromdagen hade jag och ett gäng från jobbet projektavslut efter ett större jobb. Grabbarna och jag gick till restaurang AG. Jag har varit där tidigare så jag vet att det är trevligt och att deras kött är bland det bästa man kan få. Tyvärr hade AG slutat förevisa sitt kött i glasat kylrum vettande mot entréen, kanske blev det lite väl stötande? Vad de däremot lyckats väl med sedan J och jag besökte restaurangen för några år sedan, var att få dräglig ljudmiljö i lokalen. Väggarna var fortfarande kaklade, vilket är knepigt ljudmässigt, men man hade fått in absorbenter bl a i taket vilket verkligen fungerade. Har ni tänkt på hur mycket ljudmiljön betyder för ett restaurangbesök?

Några av killarna tog råbiff till förrätt och det är såklart rätt på ett ställe som har sådan koll på kött. Själv tyckte jag att det blev lite för mycket med kött och kött så jag fastnade för ostron, vilka var helt perfekta och så goda att jag fick tårar i ögonen. Någon valde löjrom till förrätt och den var tydligen också god.

Men sedan kom DET GRILLADE OXKÖTTET! Eftersom vi var ett litet gäng fick vi in olika sorters köttbitar på en stor skärbräda så att man kunde få smaka och avnjuta skillnaderna. Himmel, alla bitar var gudomliga! Perfekt grillade, medium rare, vilket var ganska rött i mitten, men det är precis som det ska vara med kött av denna kvalitet.

Jag önskar att jag skrivit upp vilka de olika bitarna var, jag minns att en kom från en finsk mjölkko(!), en från ett australiensiskt djur som matats med vete för att få extra gott kött. AG:s egna hängmörade nötrygg med ben var gigantisk. Oxen hade inte bott på innergården på Kungsholmen, utan valdes tydligen på auktion av någon som hette Victoria och sedan hängmörades det i AG:s lokaler, vilket gav smak. De gulnande delarna skars bort innan köttet tillagades, berättade vår servitör.

Intressant att smaken skilde sig så mycket mellan de olika bitarna. Min favorit var nog den australiensiska. Den var otroligt mör, med komplex smak lite åt det söta hållet. Men alla var så otroligt goda att jag funderar på om man inte borde sluta envisas med mataffärernas standardutbud av biff och entrecôt? Kanske bättre att äta annat och någon enstaka gång slå till på riktig kvalitet?

Tillbehören till köttet - bakpotatis, och bea var helt OK, men jag gör själv en godare bea.

Efterätten, rom-russinglass var god, men när är rom-russinglass inte smaskigt?

Jamie Olivers asiatiska lax

Laxen i sin sås

Hela rätten

Salladen med knastriga glaserade cashewnötter

Jamie Oliver är ett geni. Det mesta han gör är bara så fantastiskt GOTT.

J och jag har en favoriträtt från Jamie Olivers 30-minuters middag: Jamies asiatiska lax i nudelbuljong. Även vår svägerska, K, rapporterar att hon har lagat laxen och att den blev urgod.

Rätten består av en ugnsbakad lax i sås som serveras i en kryddig nudelbuljong och med en suverän söt-syrlig sallad som tillbehör. Mums, jag skulle kunna äta detta varje dag!

Det enda kruxet är att jag faktiskt inte tycker att det är en snabblagad rätt. Ganska många moment, även för två vana matlagare som J och mig. Väldigt stressigt, om ens möjligt, att hinna på 30 minuter. Bättre att ta god tid på sig. Ingenting är direkt svårt, det är bara mycket som ska göras.

Jag har gjort några ytterst små förändringar i receptet.

Asiatisk lax som Jamie Oliver, 4 pers

700 g laxfilé med skinnet kvar

Sås som laxen bakas i:
2 cm ingefära
2 vitlöksklyftor
1 liten röd lök
1/2 röd chili
1 tsk japansk soja
2 limefrukter
smakneutral rapsolja
kinesisk five-spice-krydda
salt och svartpeppar

Nudelbuljong:
4 salladslökar
1 chilifrukt
2 vitlöksklyftor
2 cm ingefära
samkneutral rapsolja
1 tsk kinesisk five-spice-krydda
9 dl grönsaksbuljong
200 g sugar-snaps-ärtor
200 g äggnudlar, eller andra nudlar
Japansk soja efter smak

Söt-salt-stark sallad toppad med rostade cashewnötter:
1 -2 krukor koriander
400 g böngroddar eller solrosskott
100 g cashewnötter
1 msk honung
1/2 röd chili
1 mogen mango
japansk soja
sesamolja
1 lime

Sätt ugnen på 250 grader och koka koka upp vatten i vattenkokaren. Skala ingefäran, skala och grovhacka löken och lägg i en mixer. Tillsätt två vitlöksklyftor i mixern tillsammans med chili och sojasås. Pressa i saften av lime och mixa till en slät sås. Häll såsen i en ugnsfast form som bara är lite större än laxfiléerna. Laxen ska ta åt sig smaken av såsen när den är i ugnen.

Lägg laxen på en skärbräda och skär några 1 cm djupa skåror i skinnet. Ringla lite olja över laxen och strö på fem kryddor, salt och peppar. Lägg laxen i den ugnsfasta formen med skinnsidan uppåt, ställ in på översta falsen i ugnen och tillaga i 18 minuter. 

Lägg böngroddarna/solrosskotten i en stor skål . Ta några korianderblad åt sidan för att använda senare som garnering. Skiva upp resten av koriandern och lägg dem till i skålen med groddarna.

Buljongen görs genom att värma lite olja i en kastrull på medelvärme. Skiva salladslök och röd chili och lägg dem i oljan. Krossa två vitlöksklyftor i kastrullen . Skala och riv ingefäran i kastrullen och fräs i ett par minuter. Rör i en tesked kinesisk fem - krydda i grytan med buljongen .

Tillsätt grönsaksbuljong och sugar snaps till buljongen och öka värmen. När buljongen kokar, smaka av och häll i extra soja vid behov. Lägg i nudlarna och låt koka tills dessa är färdiga (se paketet).

Sätt en stekpanna på låg värme, tillsätt sedan en skvätt olja och cashewnötter. Rosta dem tills de börjar få färg. Ta bort pannan med cashewnötter från värmen och ringla över honung, och se till att alla cashewnötter är helt täckta med honung. Skiva chilin fint och skala mango med en speedpeeler. Ta bort kärnan från mango, skiva fruktköttet, lägg det sedan i  salladen tillsammans med chili och cashewnötter. Dressa salladen med soja , sesamolja, lite rapsolja och saften från en citron eller lime. Smaka av för att få rätt balans. Toppa med nötterna och lite flingsalt.

Dela upp nudelbuljong mellan skålar och toppa med en laxfilé . Se till att inte slösa någon överflödig sås - skeda den ovanpå laxen.

Pinapple Jalapeno Chicken Wings

Lite glest med kycklingvingar, resten är uppätna...
some wings already eaten...

Min amerikanska syssling, C, är väldigt duktig på att skriva saker på Facebook. Jag är lite avundsjuk då "ansiktsboken" inte fungerar lika bra för mig. (Jag hinner inte riktigt med att vare sig bevaka eller kommentera och använder mest Nätverket för köksträdgårdsodlare.)

Härom veckan skrev C att hon hade lagat ett riktigt amerikanskt snacks; grillade kycklingvingar - "Pineapple Jalapeno Wings with Creamy Dipping Sauce" enligt ett spännande recept från Hellman´s majonäs. (Den finns ju faktiskt i Sverige också och är inte alls dum om man inte vill göra sin egen majo.)

Vi har alltid kycklingvingar i frysen, eftersom illrarna gillar att äta dem råa Jag har försökt tillaga dem för människor tidigare, men aldrig fått dem riktigt bra. Hade nog inte fattat att de skulle vara i ugnen så länge för att bli frasiga utanpå och verkligt möra och färdiga inuti.

Såsen i receptet, som fungerar både för att pensla vingarna och som dippsås, var mäktig, men verkligt pikant och god. Jag älskar jalapeo och ananas var en verkligt bra kombo smakmässigt. Det gäller att få majonäsbasen fluffig, genom att vispa den med elvisp. Jag la till lite ingefära som krydda.

Här är snackset i min egen tappning:


Grillade kycklingvingar med ananas och jalapeno samt krämig dippsås

1,4 kg kycklingvingar, halverade med vingspetsarna borttagna

1 äggula
1 1/2 msk dijonsenap
3/4 dl smakneutral rapsolja
1 tsk vit balsamvinäger
salt och svartpeppar

3/4 dl ananas, gärna färsk, mycket finhackad + 1 tsk flytande honung

1 msk inlagd jalapeno, mycket finhackad

1 vitlöksklyfta, skalad och
riven
1 cm ingefära, skalad och riven

Sätt ugnen på 225 grader. Bottna en ugnsform med aluminiumfolie, ställ på ett galler och lägg kycklingvingarna på gallret. Tillaga i ugn 40 minuter.

Blanda äggulan med senapen i en skål. Vispa med elvisp ner oljan, lite i taget. Rör i vinägern och blanda ner resterande ingredienser. Ta ut kycklingvingarna och pensla dem med hälften av såsen. Tillaga ytterligare 20 minuter i ugnen.

Servera de frasiga vingarna med resten av såsen som dipp.


English version:

My American relative, C, is so good at writing on Facebook. I am a little jealous since I would like to be more active on Facebook, but I never seem to find the time.

Some weeks ago C wrote that she had made a typical American snack: Chicken Wings - "Pineapple Jalapeno Wings with Creamy Dipping Sauce".

J and I always have chicken wings in our freezer since our pet ferrets love to eat them  (uncooked). I have tried to cook them for humans earlier but they never turned out any good. I hadn´t realized how long they need to be in the owen to become crispy and delicious..

Here is my own version of the recepie:

Pinapple Jalapeno ings with Creamy Dipping Sauce acording to fröken Dill

1,4 kg/ 3 lbs chicken wings cut in half and tips removed
1 egg yolk
1 1/2 msk/ 1 Tbsp. dijon mustard
3/4 dl/ 1/3 cup neutral oil
1 Tsp. white balsamic vinaigre
salt and black pepper
3/4 dl/  1/3 cup fresh pineapple, finely chopped
a little running honey
1 Tbsp. finely chopped pickled jalapeño peppers
1 clove of garlic, grated
1 cm ginger, grated

Preheat oven to 225°C/425°F.

Line bottom of broiler pan with aluminum foil; arrange rack on top. Arrange chicken on rack. Bake 40 minutes.

Mix the egg yolk and the mustard in a bowl. Wisk the oil in a little at the time. Use an electric mixer to get a fluffy majo. Mix with remaining ingredients.

Toss the chicken wings with about half of the sauce. Put them back in the oven and bake for another 20 minutes.

Serve the crispy snack with remaining sauce as dipping sauce.

Mysteriet med den försvunna lådan

Bild lånad från Årstiderna

Jag har tidigare prenumererat på lådor med fisk eller grönsaker från Årstiderna. Nu fick jag för mig att jag skulle göra det igen, den här allra sista månaden som vi har tillgång till ett kök på ett tag.

Lådan skulle komma på fredagen och J som sprang genom trapphuset som hastigast på jakt efter en eller annan pryl som behövdes till bygget i nya lägenheten tyckte sig ha sett en grönsakslåda ur ögonvrån. Men när jag kom hem var den borta. Vi tänkte inte mer på det för fredagskvällen var vikt för annat, men åter hemma i huset sent på kvällen började vi ana oråd.

Vi vet att flera av våra grannar också prenumererar på Årstiderna-lådor och J tyckte sig minnas att den låda han sett inte stått utanför vår dörr utan vid postlådorna i trapphuset. Ett efterlysningsmail löste mysteriet. Lådan hade hamnat hemma hos grannarna som stillsamt undrade varför deras avbokning inte gått igenom. Man kunde ju önska att lådorna vore märkta med namn på mottagaren, nu när Årstiderna-prenumerationer börjar bli allt vanligare.

Massor med härliga grönsaker är alltid inspirerande och jag hade sinnet inställt på en vegetarisk moussaka.

Ett jättesmart knep som jag lärt mig från Karoline på bloggen Det gröna skafferiet är att byta ut köttfärs mot matiga, nötiga gröna linser. Med en mandolin går det snabbt och är riktigt kul att skiva "plattorna" av squash och aubergine som ska skilja av lagren i gratängen. Svamp, fetaost och oliver ger underbar smak åt en vegetarisk moussaka. Det tar lite tid att laga rätten, men resultatet är verkligen mödan värd. I receptet nedan ingår väldigt många olika sorters grönsaker. Det beror på att vi hade vår dignande låda. Man behöver inte alls ha så många eller just dessa grönsaker i sin vegetariska moussaka.


Vegetarisk moussaka med linsfärs, minst 4 portioner

2 auberginer
1 stor squash eller 2 mindre
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
1,5 dl kokta gröna linser
1 burk konserverade tomater
1 grönsaksbuljongtärning
8 champinjoner (eller annan svamp)
1 röd paprika
1 dl urkärnade svarta oliver
6 blad och stjälkar av mangold
1 paket fetaost
8 dl mjölk
2 msk smör
6 msk idealmjöl
muskotnöt
salt och svartpeppar
2 dl riven lagrad ost

Skölj aubergin och squash noga och skiva i 2 mm skivor med en mandolin. Strö på salt och låt ligga några minuter. Tryck luddfritt hustållspapper mot skivorna så att lite av vätskan sugs upp. Bred ut skivorna på ett ugnsgaller och torka ca 10 minuter i 150 graders ugn.

Skala, hacka och fräs lök och vitlök i olivolja utan att det tar färg. Grovhacka paprika och svamp och fräs även detta. Tillsätt de kokta linserna, de konserverade tomaterna och grönsaksbuljongtärningen. Låt koka tills tärningen är löst. Hacka oliverna och lägg i. Smaka av med salt och peppar.

Vispa ner idealmjölet i mjölken i en kastrull. Koka upp och låt koka några minuter under omrörning. Smält i smöret. Smaka av med salt, peppar och rejält med riven muskotnöt.

Ta fram en ugnsform. Varva linsfärssås, mangoldblad, smulad fetaost, hackade mangoldstammar, bechamelsås, aubergin- och squashplattor i formen. Översta lagret ska vara aubergin/squashplattor och bechamelsås. På detta strösslas osten, och kryddas med oregano.

Grädda i 200 graders ugn ca 30 minuter.

Rostad tomatketchup med pepparrot

Härom veckan var det dags för utdelningen av årets julklapp från J:s föräldrar; restaurangbesök på Rivals bistro. Alla tre brorsorna med fru/sambos och J:s föräldrar fick precis plats runt det runda stora bordet.

Vi hade supertrevligt, miljön och sällskapet var perfekt och maten god om än inte extremt minnesvärd.

Jag åt ostron (denna ständiga favorit) följt av en fin entrecot med pommes, tomatsallad och rostat majssmör. Helt OK, vad man väntade sig. Vad som däremot stack ut och var överraskande och mer än minnesvärt var ett av de goda tillbehören till ostronen - hemlagad pepparrotskechup.

Nu äter jag helst just ostron med bara lite pressad citron på, men pepparrotsketchupen var så god att vi åt upp hela skålen sås som den var, med sked.

Jag bestämde mig för att experimentera fram en egen variant.

Sagt och gjort. Hemma hade vi dessutom egenodlad pepparrot som hållit sig fint i en påse i kylskåpet. Jag ville ha ännu mer koncentrerad tomatsmak i min ketchup och valde därför att ungsrosta tomaterna. Resultatet blev gudagott och här är receptet:


Rostad tomatketcup med pepparrot

500 g cocktailtomater
1-2 msk äppelcidervinäger
1-2 msk honumg
riven pepparrot
salt och svartpeppar

Skär tomaterna i halvor och lägg i en ungsfast form. Rosta i 150 graders ugn ca 1,5 timme. Lägg de rostade tomaterna i en skål och mosa dem med vinäger och honung. Jag har lite svårt att ange exakt mängd. Det bästa är att smaka av. Riv i pepparrot, salta och peppra. Njut av den goda såsen t ex till falafel eller köttbullar.