Almfrön måste vara den primör som har allra kortaste säsongen. Det tar bara några dagar innan de blir bruna och torra. Just nu är de i alla fall perfekt ljusgröna och krispiga i Stockholmstrakten.
Jag plockar, sköljer och blandar i en sallad med tomat, mild lök och kanske smulad fetaost. En lätt dressing med olivolja och pressad citron passar till.
Kan tänka mig att almfrösallad med myntadressing på yoghurt, lite vitlök och honung också är en bra idé.
Någon som testat att woka de goda fröna?
5 kommentarer:
Men vilken mysig sida!! Du blir helt klart länkad som mina favoriter ;)
Kul förresten med almfrön - visste inte att dom gick att äta.
Hälsning
Miss Mee
http://hannahsdeliciousgarden.blogspot.se/
Ah, bra där! Almfrön är ju superdupergoda. Och innan en hinner blinka dröjer det ett helt år till nästa gång! Gissar jag kan ha missat dem i år (vilket verkar vara ledordet för mig i år; att missa allting) då de redan blommar hos dig :/
Miss Mee; massa välkommen hit!
Åsa; just almsalladen är lite för snabb, bara vissa år springer man på den i rätt skede.
Men va roligt! Har aldrig hört talas om almfrön. Tack för en bra blogg!
//Sara
gi-licious.blogspot.com
Hej Sara
Välkommen hit! Och stort tack själv! Om jag hinner med den korta säsongen försöker jag alltid smaska i mig lite almfrön. Min kille däremot avskyr dem. "Smakar gräs" påstår han. (Fast jag lurade i honom några i en blandad sallad och då klagade han inte så det finns kanske hopp...)
Hälsar fröken Dill
Skicka en kommentar