Camillas køkkenhave

Jag har läst Camilla Plums bok "Camillas køkkenhave". Camilla är en av mina allra största idoler och jag tycker det är helt fantastiskt att Danmarks radio bjuder på alla hennes suveräna tv-program. (Hittas enkelt från denna sida.)

"Camillas køkkenhave" är en härligt tjock bok om köksväxtodling med kloka, personliga, intressanta texter och fantastiskt fina bilder. Den är ett bra tips både för nybörjarodlaren och den mer avancerade. Lite jobbigt är det att läsa på danska, men man vänjer sig snabbt. Några av Camillas danmarksanpassade råd får man såklart ta med en nypa salt om man själv odlar i de bistrare odlingszonerna i Sverige, men mycket fungerar säkert även här.

Camilla berättar om de olika köksväxternas historia, ger odlingsråd, sortråd och tips hur man bäst tar hand om och äter grönsakerna. Mångfalden i köksträdgården hyllas i boken. Grönsaker i alla möjliga färger och former bara MÅSTE testas och sedan får man själv finna ut vilka man tycker är godast och mest odlingsvärda. I Camillas filosofi ingår också att så i omgångar så att man kan skörda under lång tid. Annars finns ju risken att all sallad blir färdig lagom till semestern, när man själv reser bort...


Nedan har jag listat lite "kom-ihåg" till mig själv, några high-lights från boken som gav mig inspiration och idéer.

• Sparris, kronärtskocka och majs är de grönsaker där skillnaden är störst mellan egenodlat och färdigköpt.
• Sparrisplantor behöver mycket kalk. Det gäller att testa jorden så att den inte har för lågt pH och kalka både vid planteringen och senare. Sedan säger Camilla INTE att man måste vänta tre år innan man börjar skörda sin sparris. Plocka försiktigt första året bara, är hennes råd.
• Ett tips som jag själv kan stå för är att förkultivera bönplantor, annars blir de omedelbums uppätna av diverse småkryp.
• Limabönor, som även kallas butterbeans, slår Camilla ett slag för. De ska ha kastanjesmak med ton av mandel. Jag försökte faktiskt odla dessa i våras, även om jag tror att zon 4 egentligen är lite för tuff, men fröna grodde inte så jag har ingen erfarenhet att dela med mig av.
• Något som jag testat, men aldrig lyckats med är att odla är soyabönor som kan ätas som i Japan, som gröna kokta edamamebönor. Sorterna ´Fiskeby´ eller ´Envy´ finns och ska vara anpassade för nordligt klimat, men vid mina försök har de plantor som överhuvudtaget kommit upp tynat bort, trots att jag skämt bort dem. I bästa fall har de levt en bleknad tillvaro och givit bara enstaka bönor. Camilla hade tyvärr inga nya råd, men jag måste nog testa soyabönsodling ytterligare ett år.
• Camilla tipsar också om att man kan odla vackra och roliga yin yang-bönor. Undrar om det går också i svenska zon 4?
• Hästgödsel med mycket färsk halm (eller spånströ, antar jag) förbrukar i första stadiet nästan mer näring än den ger - för att bryta ner halmen. Kan avhjälpas med att hönsgödsla samtidigt, halmen är bra i längden för att förbättra jorden.
• I år börjar mina chiliplantor ge frukt först nu. Jag vet sedan tidigare erfarenhet att det är svårt, men jag vill gärna göra som Camilla och försöka övervintra några nerklippta chiliplantor.
• Fänkål ska tydligen sås i omgångar fram till augusti. Plantorna lär gilla hösten. Fänkålsroten är också en delikatess som man får som bonus när man odlar själv.
• Pumpa och squashplantor blir alltid så rangliga för mig. Jag har tidigare varit rädd om rothalsen, men enligt Camilla ska de sättas ca 5 cm djupare i jorden än i krukan. Rötter växer fram på stammen och de blir stadigare.
• Camilla tipsar om slovensk pumpakärnsolja som smakar som arganolja och är dessutom är supernyttig. Vet inte var man kan få tag på denna superolja, men det låter intrssant.
• Ett morotssorttips är den gula moroten ´Jaune du Doubs´ som får alla färger mellan aprikos, creme och citrongul. Smaken ska vara speciellt fruktig med toner av knappt mogen mango.
• Camilla serverar gärna tallrikar med berg av bondbönor med salt, oliver färsk getost, rädisor någon god korv och ett glas rödvin till. Hon tipsar om att man vinner rätt mycket i tid om man innan sådd blötlägger bondbönsfröer ca 12 timmar. Jag ser på bilderna i boken och blir sugen på att återigen odla vackra rödblommande bondbönan ´Crimson Flowered´. Den är inte så högavkastande, men VILKEN skönhet!
• Att danskar är helt galna i sina "kartoffler" är ju ingen nyhet. Camilla odlar massor olika sorter och vill man ha en utmaning ska man tydligen testa kulturarvssorten ´Aeggeblomme´, som lär vara svårodlad, men också supergod.
• Pepparrotsodling på proffsnivå är rätt krångligt, rötterna ska putsas och fixas med, men att odla den nordiska kryddan för husbehov kräver inte så mycket pyssel, tipsar Camilla. Lite vinda och skeva blir rötterna, men ändå goda och smakrika. Jag får väl prova att gräva upp lite av min oomskötta planta och se om jag kan utvinna några ätbara rötter.
• Kinesiska jordärtskockor, Stachys Affinis, har jag odlat tidigare. Jag tyckte aldrig riktigt att jag fick till dem, de blev små och rätt beska. Samtidigt var de lättodlade, perenna, blommade vackert och spred sig som bara den. När jag läser om växten, vars rotknölar liknar små michelingubbar, blir jag sugen på att odla den igen.
• Havrerot har jag inte odlat tidigare, eftersom jag trott att den är tristare i smak och konsistens jämfört med palsternacka och svartrot. Enligt Camilla kallas havreroten "vegetable oyster" och kan med fördel ätas med fisk eller musslor eller wokas med fisksås och söt soya. DET låter ju mycket inressant!
• Kardborrerot, Arctium lappa, kallas även ´gobo´ i japan, där den är populär. Jag har läst om den på flera ställe på sista tiden. Det lär vara en fin rotfrukt, lite lik svartroten med smak åt det lite kronärtskocksaktiga hållet. Plantan kräver mer plats än svartrot och får tyligen enorma blad.
• Jordkastanj, Bunium bulbocastanum, är en växt som finns vilt i vissa delar av södra Sverige. Det lär vara en vacker planta, med nötsmakande knölar.
• Rotselleri gillar jag jättemycket och brukar odla, även om den måste förkultiveras och sedan tar stor plats i kökslandet. I år blev det tyvärr inga plantor satta, men nästa säsong kommer jag att ha den igen nu när Camilla Plum tipsat om att den används mycket i kinesisk mat t ex wok, gärna med koriander och basilika.
• Spenat tycker jag är svår att lyckas med, den går bara upp i frö. Camillas tips är att testa att höstså spenat.
• Malva Vartillicata, kinesisk grönsaksmalva, är en malvasläkting som används som sallad eller spenat. Den ska plockas ung och självsår sig gärna. Även andra malvor lär vara ätliga. Undrar om det gäller de vackra blommorna också, och om de i så fall smakar gott?
• Att man äter vallmofrö vet jag ju, men att vallmoblad kan ätas som spenat hade jag ingen aning om!
• Jag är ständigt på jakt efter nya tomatsorter. Camilla tipsar om flera, men den jag fastnar för är ´Lemon drop´. Enligt Camilla är dessutom tomater är i princip självbefruktande. Alltså borde man kunna ta frö av alla sorter som inte är F1-hybrider och få samma sorts tomater igen. Jag är ändå lite skeptisk, med tanke på att mina tomater bor utomhus och har sällskap med en hel hoper humlor som kanske riskerar att fixa korsbefruktning.
• Camillas tips på godaste gröna ärtan är sorten ´Hurst Greenshaft´.