Kemiska experiment

När barnen har tröttnat på pulkaåkning och skridskor kan man kanske roa dem med några spännande kemiexperiment i köket?

Osynligt bläck

Mindre barn brukar uppskatta att göra osynligt bläck. Lätt som en plätt - lös lite citronsyra i vatten och skriv meddelandet med en pensel. När pappret torkat är bokstäverna osynliga. För att få fram meddelandet stryker man pappret med ett strykjärn.


Nästa experiment, kanske mer lämpat för lite äldre barn, hittade jag på en amerikansk sida och det påminner faktiskt rätt mycket om laborationer man får göra under kemiutbildningen på universitetsnivå. I experimentet undersöker man livsmedelsfärger med en teknik som kallas kromatografi. Kromatografi går ut på att separera ämnen i en blandning med hjälp av en rörlig fas (t ex saltlösning) och en stationär fas (t ex filterpapper).

Kromatografi med godis

Du behöver: M&M-godisar i olika färger, vitt kaffefilter, tandpetare, salt och vatten

Droppa aningen vatten i små glas, lika många som de olika godisarna. Lägg en godis av varje färg på varje vattendroppe i de olika glasen. Vänta tills en del av de färgade höljena löst sig.

Klipp en kvadrat, ca 8x8 cm av kaffefiltret. Med tandpetare överförs de olika färglösningarna till filterpappret. Gör SMÅ punkter på rad med mellanrum, ca 1 cm från kvadratens nedre kant. Låt torka en stund och fyll sedan på samma sätt i punkterna med mer färglösning. Upprepa ytterligare en gång och låt sedan torka.

Blanda en 1-% saltlösning genom att lösa 1 tsk salt i ½ l vatten. (Kan vara smart att göra i en ren flaska som kan skakas så att allt salt löser sig.)

Vik filterpappret på mitten så att det kan stå med de färgade i nederkanten. Häll ca ½ cm saltlösning i ett stort glas. Ställ ner filterpappret. Punkterna skall inte hamna i lösningen från början.

Saltlösningen sugs upp i pappret med kapillärkrafter.

Vad händer med färgfläckarna? De sugs med saltlösningen uppför pappret och vissa färger börjar separera i olika band. Några M&M:s var färgade med livsmedelsfärger som bestod av olika ämnen!

Hur långt de olika färgerna transporteras med saltlösningen beror på deras olika affinitet, d v s hur väl de ”trivs” i den rörliga eller fasta fasen.

När vätskan nått ca ½ cm från överkanten lyfts filterpappret bort och läggs på torkning på en slät yta.

Jämför skillnader och likheter hos de olika fläckarna. Vilka färger var blandningar och vilka verkade bara bestå av ett ämne? Kan man koppla några av färgerna till ämnen som finns angivna på innehållsförteckningen? (En lista över olika E-nummer finns här!)
Samma experiment kan göras med vattenlösliga färgpennor, hushållsfärger och andra typer av färgat godis.

Här är en länk till ytterligare ett experiment med kökstema. Gummiägget ser verkligen roligt ut, men själv misslyckades jag totalt med detta experiment. Det blev äggröra med ättikssmak - urk!

Mat och kemi!

Det är inte så många som vet, men fröken Dill har ett förflutet som kemist. Jag har stått på lab i månader och blandat emulsioner som förhoppningsvis blev stabila, använt differentialekvationer för att räkna på laminär och turbulent strömning i rör, odlat små otäcka bakterier på petriplattor och med hjälp av spektrofotometri analyserat exakt hur mycket av det blå färgämnet (patentblått) som finns i godiset blåbärsbumlingar. Dessutom har jag kunnat både periodiska systemet och citronsyracykeln utantill, så det så! Det var några år sedan, men något från den tiden måste ha fastnat för fortfarande är jag totalintresserad av Heston Blumenthals Kitchen Chemistry och ser med spänning fram emot Lisas och Malins nya projekt. Kombinationen smaker och kemi är verkligen intressant!

Lite out of topic så finns det en massa spännade kemi-experiment att göra hemma i köket. Så här års har man kanske t ex rödkål till hands. Den är en alldeles utmärkt pH-indikator. Häll på något surt, t ex vinäger och den blir vackert röd, häll på något riktigt basiskt och den blir grön. Kul sätt att introducera kemi för t ex barn. Kan ju vara bra att damma av lite av kemikunskaperna från skolan så att man kan förklara lite teori bakom också. (Länken är lite mer avancerad, för mindre barn räcker det nog med att berätta om syror, alla har ju erfarenhet av citron o s v och baser som t e x målartvätt eller maskindiskmedel.)

När vi var barn gjorde vår mamma kemiska experiment med oss. Vi fick bl a göra kemiska trädgårdar i glasburkar. Osynligt bläck provade vi också. Vi fick inte göra bengaliska eldar, för det tyckte mamma var för farligt. Det har jag å andra sidan prövat som vuxen.