Jag har hört att kräftans närmaste släkting i den svenska faunan är gråsuggan...
Trots detta köpte vi förra helgen ett kilo levande Erken-kräftor från fiskaren på landet. J gillar inte att koka kräftor, han tycker synd om dem. Själv är jag lite mer van, kanske beror det på att mammas släkt hade kräftvatten när jag var liten.
Kokta kräftor, 1 kg
Lag :
3 l vatten
33 cl porter
1 dl salt
Massor med dillkronor (minst 2 rejäla knippen)
Koka upp lagen med hälften av dillkronorna klippta i lite mindre bitar. Låt koka några minuter. Lägg i kräftorna när det stormkokar (bäst är att ta ca 5 åt gången och börja med de största). Låt koka 8 minuter om kräftorna är normalstora, ca 10 minuter om de är väldigt stora.
Ta bort den kokta dillen ur lagen och ersätt med ny. Låt kräftorna svalna i lagen och låt dem sedan stå i kylskåp ca 1 dygn. I mammas släkt gick man och provsmakade varje timme när det började dra ihop sig, allt för att de skulle bli lagom salta. Det är kanske lite överkurs.
Njut kräftorna under augustimånen. Som tillbehör fungerar en kantarellpaj, smör, bröd, västerbottenost, öl och iskyld nubbe. Glöm inte att hänga upp kräftlyktor och sjunga alla nubbesånger ni kommer på!
Ett tips för den sanna gourmeten är att äkta flodkräftor är mycket godare än signalkräftorna. Tyvärr är de hiskeligt dyra och svåra att få tag på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar